BYGGNADSORDNING

för

Nykarleby stad


Nykarleby stads byggnadsordning av år 1922.

J. W. NESSLERS TRYCKER
Nykarleby 1963

 


1.

Allmänt
2.Byggnadslov
3.Tillsynen över byggnadsarbete
4.Byggnadsföreskrifter
5.Byggnadsservituten
6.Byggnadsrätt på stadsplåneområde
7.Särskilda bestämmelser angående byggande utom stadsplaneområde
8.Särskilda bestämmelser angående byggande på semesterområde
9.Avlopp på stadsplaneområde
10.Avlopp utom stadsplaneområde
11.Underhåll och renhållning av gator och vissa andra områden
12.Särskilda bestämmelser




KAP. 1.

ALLMÄNT.

1 §.

I Nykarleby stad skall förutom om byggnadsverksamhet gällande lagar, förordningar samt övriga stadganden och bestämmelser, såvida icke annorlunda i stadsplanen eller generalplanen är föreskrivet, bestämmelserna i denna byggnadsordning lända till efterrättelse.


KAP. 2.

BYGGNADSLOV

2 §.

De byggnadsritningar, som bifogas till ansökan om byggnadslov, skall med avseende å beskaffenhet, format, skala och beteckningar vara uppgjorda i enlighet med vad därom är särskilt stadgat eller föreskrivet.


3 §.

Vid ansökan om byggnadslov skall även tomten rörande servitut och byggnadsservitut utredas.


4 §.

Vid ansökan om byggnadslov för nybyggnad bör förebringas utredning om huru hopsamlingen, förvaringen och bortskaffningen av det fasta avfallet planerats.


5 §.

Anslutes byggnad till elektricitets- eller telefonnät, allmänt avlopp eller vattenledning eller annan allmän ledning, skall till ansökan om byggnadslov bifogas utlåtande från vederbörande inrättning angående den planerade anslutningen och de för husmätare, huvud- och fördelningscentraler samt övriga sådana anordningar reserverade utrymmena, ävensom ett utlåtande över möjligheterna att leda eventuellt avfallsvatten från industri till allmänt avlopp.


6 §.

På byggnadsplats bör förrättas begynnelsesyn, om magistraten för prövning av ansökan om byggnadslov finner det nödigt. Magistraten kan dock överlämna till byggnadsinspektörens avgörande, huruvida syn skall förrättas, men även i det fall, att byggnadsinspektören inte anser syn nödig, kan magistraten förordna om förrättande av syn.
     Begynnelsesyn förrättas av byggnadsinspektören. Synen förrättas dock av byggnadssynemännen, om magistraten så förordnar. Som byggnadssynemän fungerar förutom byggnadsinspektören, stadsläkaren, brandchefen och en av magistraten inom sig vald ledamot. Magistraten förordnar ordförande och viceordförande för byggnadssynemännen.
     Byggnadsinspektören bör införskaffa utlåtande av fasadsynemännen om byggnads fasader och hur byggnaden lämpar sig i omgivningen, därest magistraten för vissa byggnaders del icke annorlunda beslutit. Som fasadsynemän fungerar byggnadssynemännen.
     Byggnadssynemännen skall till magistraten avge utlåtande om ansökan om byggnadslov och de anmärkningar, som de i 52 § 2 mom. byggnadsförordningen avsedda parterna gjort vid begynnelsesynen. I de fall magistraten så förordnar, avges utlåtandet av byggnadsinspektören ensam. Parterna bör, om de så yrka, kallas till magistratens sammanträde.
     Vid behandling av i 50 § 1 mom. byggnadsförordningen avsedd ansökan skall i tillämpliga delar beaktas vad i denna paragraf är sagt.

 


7 §.

Magistratens tillstånd bör, förutom i de i byggnadslagen och byggnadsförordningen nämnda fallen, inhämtas:
     1) vid byggande av i 7 § 2 mom. byggnadslagen avsedd ekonomiebyggnad; samt
     2) vid uppställande och anbringande av för telegraf-, telefon-, kraft- och belysningsledningar och andra liknande ledningar, vilka tjänar allmänna behov, erforderliga stolpar och fästen på gatumark eller annat allmänt område inom stadsplaneområdet, såvida det ej är fråga om stadens egna anläggningar.


8 §.

Har hos magistraten ansökts om sådant byggnadslov, som innebär en avvikelse från det i 42 § 2 mom. punkt 3 byggnadslagen stadgade förbudet, bör magistraten innan ärendet avgöres inbegära stadsstyrelsens yttrande över sagda ansökan.


9 §.

Sådan kiosk, som icke är byggnad, må icke byggas på det stadsplanerade området eller på område, vara gäller i 42 § punkterna 3—5 byggnadslagen avsett byggnadsförbud, därest icke magistraten efter att ha hört stadsstyrelsen medger undantag.


10 §.

Byggnadsinspektörens tillstånd fordras:
     1) för i 50 § 4 mom. byggnadsförordningen avsedd byggnadsåtgärd, som påverkar byggnadsutseende eller stadsbilden, såsom byggande av garage av lätt konstruktion, utplacerande av fördelningsskåp på gatumark eller annat allmänt område, för uppmonterande av annan antenn än centralantenn eller motsvarande anordning, för förändring av byggnads väggbeklädnad eller yttre färg eller takbeläggningsmaterialets färg eller beskaffenhet; samt
     2) för uppställande av sådan försäljnings-, kungörelse- och reklamanordning, för vilken enligt 32 § erfordras särskilt tillstånd.
     Byggnadsinspektören bör, förrän han avgör sådan ansökan, vid behov inhämta utlåtande därom av fasadsynemännen.
     Byggandsinspektören bör meddela magistraten om av honom utfärdade tillstånd.


11 §.

Till ansökan, som berör ovan i 7 § punkt 2 och 10 § avsedda åtgärder, bör fogas erforderliga ritningar och utredningar.


12 §.

Skall på gatumark eller annat allmänt område utföras grävnings- eller sprängningsarbete för byggande av ledningar, som leder till tomt, bör för arbetets påbörjande anskaffas stadsstyrelsens skriftliga medgivande. Stadsstyrelsen äger, förrän ifrågavarande medgivande gives, meddela om ärendet till de myndigheter och inrättningar, som har ledningar och anordningar på det ifrågavarande området.
     Om utförande av ovan i 1 momentet avsett arbete på allmän vägs område är särskilt stadgat.


13 §.

Före påbörjande av rivning av byggnad bör anmälan därom göras till magistraten och fastighetsingenjören samt till de myndigheter och inrättningar, i vilkas besittning de ledningar är, till vilka de i byggnaden eller på tomten belägna ledningarna ansluter sig.



KAP. 3.

TILLSYNEN ÖVER
BYGGNADSARBETE.

14 §.

Innan byggnadsarbete på nybyggnad inledes, skall hos fastighetsingenjören skriftligen anhållas om utmärkande av byggnadsplatsen och byggnadens höjdläge. Till ansökan bör fogas bestyrkta avskrifter av de godkända ritningar, varur framgår byggnadens placering och höjdläge.
     Höjdläget anges med ett tal, som utvisar förhållandet till den i staden begagnade 0-nivån.
     Sedan grunden till byggnad blivit lagd och sockeln färdigställd eller motsvarande byggnadsskede fullbordat, bör därom anmälas till fastighetsingenjören, som vid besiktning, byggnadens lägessyn, bör granska, att byggnadens plats och höjdläge står i överensstämmelse med de godkända ritningarna.
     Fastighetsingenjören bör över utmärkande av byggnads plats och höjdläge samt över verkställande av byggnads lägessyn utfärda bevis eller, därest synen gett anledning till anmärkningar, inspektionsberättelse såväl åt sökanden som byggnadsinspektören.


15 §.

Byggnadsinspektören ombesörjer den magistraten åliggande fortlöpande tillsynen av byggnadsarbeten.


16 §.

Vid uppförande av nybygge skall förutom den i 14 § nämnda lägessynen ytterligare verkställas följande syner:
     grundsyn, då schaktning eller sprängning av grunden slutförts eller förrän pålning eller annat förstärkningsarbete av grunden påbörjats;
     grundläggningssyn, därest sådan icke anses onödig, då grundläggningsarbetet slutförts;
     3) stomsyn, då byggnadens stomme, övriga bärande konstruktioner och skorstenar är uppförda och konstruktionerna ännu är synliga och stomkompletteringsarbetena ännu icke påbörjats;
     4) slutsyn, då byggnaden är färdig och regleringen av gårdsplanen är utförd.
     Syn kan förrättas i flere etapper.


17 §.

De ovan i 16 § nämnda synerna förrättas av byggnadsinspektören. Magistraten kan dock vid behov förordna även andra byggnadssynemän att tillsammans med byggnadsinspektören verkställa stom- eller slutsynen.
     Byggnadsinspektören bör åt byggaren över grundgrundläggnings- samt stomsynerna utfärda bevis eller, därest synen givit anledning till anmärkningar, inspektionsberättelse. Över slutsynen, eller, om den förrättats i flere etapper, över varje etapp bör uppgöras protokoll, varutöver anteckning om synen bör göras i de ritningar, som är i sökandens värjo.
     Före slutsynen bör byggnadens rök- och ventilationskanaler granskas av brandmyndigheterna. Rökkanalerna granskas ytterligare av sotaren. Likaså bör fastighetsingenjören granska, att gårdsplanen står i överensstämmelse med de fastställda höjderna och de höjder, som de godkända ritningarna utvisar, över förrättad granskning bör utfärdas bevis eller inspektionsberättelse åt byggaren och byggnadsinspektören.
     Ifall konstruktionerna göres av armerad betong, bör byggaren före påbörjandet av betoneringen meddela byggnadsinspektören om att armeringsarbetet färdigställts.


18 §.

I fråga om annan nybyggnad än helt ny byggnad, bör i tillämpliga delar beaktas vad i 16 och 17 §§ är föreskrivet.


19 §.

Anhållan om ovan i 16 § avsedda syner bör göras hos byggnadsinspektören i den mån byggnadsarbetets fortskridande det förutsätter.
     Byggaren bör vid ett vart synetillfälle förete över arbetet utfärdade bevis, de godkända ritningarna och övriga nödiga handlingar.


20 §.

Om vid slutsynen observerade fel och brister icke inom i protokollet utsatt tid blivit avhjälpta, bör byggnadsinspektören därom anmäla hos magistraten.


21 §.

Vid tillsyn av byggnadsåtgärder, som icke berör nybyggnad, men för vilka det enligt byggnadsförordningen eller denna byggnadsordning erfordras tillstånd, bör byggnadsinspektören förrätta av honom nödigbefunna syner, därest icke magistraten förordnar jämväl andra byggnadssynemän att förrätta dessa syner.


22 §.

Till ansvarig arbetsledare godkänd person bör, i enlighet med vad magistraten härom bestämmer, föra särskild arbetsplatsdagbok, som innehåller en redogörelse för byggnadsarbetets olika skeden och i vilken dessutom bör göras anteckningar och redogörelser i enlighet med vad byggnadsinspektören föreskrivit.
     Anteckningarna i arbetsplatsdagboken bör, till den del arbetet övervakas av en i 69 § byggnadsförordningen avsedd konstruktionsövervakare, göras av denne.


23 §.

Beträffande försiktighetsåtgärder, som bör vidtagas vid byggnadsarbete, bör förutom vad därom särskilt är stadgat och föreskrivet, beaktas nedan i denna paragraf givna föreskrifter.
     Vid schaktnings- och grundläggningsarbete bör gatumark och annat allmänt område stöttas så, att ifrågavarande område eller därå befintliga anordningar och ledningar icke skadas. Under den kalla årstiden bör vidtagas nödiga åtgärder för att skydda ledningar mot frysning.
     Schaktnings-, grundläggnings- och andra därmed jämförbara arbeten bör utföras så, att på granntomt eller byggnadsplats befintlig byggnad icke skadas. Byggaren bör vidtaga åtgärder för att avvärja fara, som hotar person eller egendom, även i det fall att faran kan anses härröra sig av att på granntomten eller byggnadsplatsen befintlig byggnad är felaktigt uppförd. Angående sådana åtgärder bestämmer magistraten eller, då faran är så överhängande, att magistratens förordnande icke kan avvaktas, byggnadsinspektören, som dock bör anmäla om saken hos magistraten. Även ägare av på granntomt befintlig byggnad eller byggnadsplats kan åtaga sig att utföra arbeten av nämnda slag, om parterna därom skriftligen överenskommit.
     I byggnadsarbetet erforderliga ställningar, stöttor, lyft- och transportanordningar, ävensom andra därmed jämförbara anordningar bör vara ändamålsenligt konstruerade, placerade och monterade samt försedda med nödiga skyddsanordningar och beteckningar för att förebygga olycksfall, som kan skada person eller egendom. Byggaren bör vid anfordran för byggnadsinspektören förete ritningar och hållfasthetsberäkningar över byggnadsställningarna.
     Då under byggnad varande hus uppvärmes med provisoriska anordningar, åligger det den ansvariga arbetsledaren att sörja för att en pålitlig person övervakar uppvärmningen. Byggnadsinspektören kan utfärda föreskrifter om anordningarnas placering och användning.
     Magistraten och byggnadsinspektören kan för visst byggnadsarbetes del utfärda föreskrifter för förebyggande av skada på person och egendom, för undvikande av trafik- och andra störningar samt för skyddande av grannar och förbipasserande mot oskälig olägenhet.


24 §.

Om fixpunkter eller gränsmärken på grund av byggnadsarbeten måste flyttas eller avlägsnas, bör anhållan om förflyttande och avlägsnande i god tid göras hos fastighetsingenjören.
     Om avlägsnande av brandposter, ledningar samt märken, som utvisar till dessa hörande anordningars placering, bör på förhand anmälas till vederbörande myndighet eller inrättning.


25 §.

Magistraten kan på av den bestämda villkor berättiga byggherre att för viss tid för byggnadsarbete intaga en erforderlig del av den invid byggnadstomten belägna gatumarken.
     Ifall särskilt skäl föreligger, kan magistraten återkalla det i 1 momentet avsedda tillståndet eller begränsa beviljad rättighet eller ändra de tidigare uppställda villkoren.
     Byggherren är för rätten att utnyttja av staden ägd gatumark skyldig att erlägga en av stadsstyrelsen fastställd skälig ersättning.


26 §.

Byggherren är skyldig att utan dröjsmål iordningställa gata eller annat allmänt område, som skadats vid byggnadsarbete. Reparationsarbetet bör utföras i enlighet med av stadsstyrelsen utfärdade föreskrifter.
     Om på gatumark eller annat allmänt område befintlig ledning eller anordning på grund av byggnadsarbete skadats, bör därom genast anmälas till den myndighet eller inrättning, som handhar ifrågavarande ledning eller anordning.



KAP. 4.

BYGGNADSFÖRESKRIFTER

27 §.

Med magistratens medgivande må över den tillåtna byggnads och takhöjden byggas torn, gavlar, fönster, ventilationstrummor och skorstenar, skyddsräck och övriga liknande byggnadsdelar, såvida magistraten finner dem passa in i stadsbilden och de icke medför märkbar olägenhet för grannarna.
     Del av byggnad, som överskjuter den tillåtna byggnadshöjden, må icke byggas för uppvärmning, därest det icke är fråga om ett av magistraten i stöd av 86 § byggnadsförordningen medgivet undantag.


28 §.

Magistraten kan medgiva, att följande byggnadsdelar får skjuta över tomts gräns ut på av staden ägd gatumark eller annat allmänt område:
     1) Grundmurs eller -plints grundplatta under jordytan till ett avstånd av högst 15 centimeter eller, om plattan är på minst 1,5 meters djup, till ett avstånd av högst 50 centimeter.
     2) Trappsteg till ett avstånd av högst 30 centimeter och del av sockel samt port- och dörromfattning till ett avstånd av högst 15 centimeter. Dessa avstånd må dock för sagda byggnadsdelars grunders vidkommande överskridas med högst 5 centimeter.
     3)Ljusbrunn, bränslestört och annat sådant schakt, som är täckt i höjd med det omgivande planet, till ett avstånd av högst 75 centimeter, varvid schaktets ytterst vägg bör byggas i högst 60 graders lutning med horisontalplanet.
     Utan hinder av bestämmelserna ovan i 1 momentet kan magistraten av särskilda skäl medgiva även ett större överskridande av tomtgränsen, om därtill erhållits stadsstyrelsens medgivande.
     Har för viss tomt fastställts byggnadsgränser, får port- och dörromfattningar, sockeldelar samt övriga sådana byggnadsdelar på tomten sträcka sig högst 60 centimeter över byggnadsgränserna, grundkonstruktioner, trappor, nedfarter, ljusbrunnar, bränslestörtar, brännoljecisterner, reservutgångar till skyddsrum samt skorsten i enlighet med magistratens prövning.


29 §.

Burspråk, balkonger, taklister, skyddstak och övriga liknande utskjutande byggnadsdelar får med magistratens medgivande skjuta ytterom tomtgränsen mot av staden ägd gatumark eller annat allmänt område eller över den fastställda byggnadsgränsen på tomten, dock sålunda att:
     1) gränsen icke överskrids med mera än 90 centimeter, med undantag av balkonger, som får överskrida ovan avsedda gräns med högst 1,2 meter;
     2) de, såvida de skjuter ytterom tomtgränsen, bör byggas på en höjd av minst 3 meter från markytan;
     3) burspråkens sammanlagda bredd per våning inte får utgöra mer än 1/8 av fasadernas sammanlagda längd;
     4) burspråk och balkonger ej får sträcka sig närmare granntomtens gräns än 1,4 meter.
     Skyddstak på allmän eller affärs- eller övrig med dessa jämförbar byggnads huvudingång får dock med magistratens medgivande byggas längre än vad i 1 momentet punkt 1 är föreskrivet, förutsatt att därav icke förorsakas olägenhet för trafiken.
     Magistraten må tillåta att öppen farstu till en eller två familjers boningshus får skjuta över byggnadsgränsen på tomten med högst 1,5 meter, varvid dess bredd får vara högst 1/3 av fasadens längd.
     Farstu må dock icke sträcka sig närmare än 3 meter från granntomts gräns.
     Burspråk och andra utsprång som förstorar lägenhetsytan och sträcker sig utöver tomten eller byggnadsgränsen, får dock icke utöka den största tillåtna sammanlagda våningsytan för byggnaderna.


30 §.

Ur den i 51 § 1 mom. punkt 3 byggnadsförordningen avsedda situationsplanen bör även framgå de planerade höjdförhållandena för gårdsplanen. Genom höjdreglering av gårdsplanen må markens naturliga höjd icke onödigtvis ändras.
     I situationsplan för bostadstomt bör även anges vistelseplatser för barn samt planteringar och vägar.


31 §.

Källarutrymme må byggas förutom i byggnad även under gårdsplan på sådan plats, där byggande är tillåtet. Källarens byggnadsyta får dock ej vara större än den för tomtens bebyggande tillåtna ytan.
     Det är ej tillåtet att bygga flere källare på varandra. Magistraten kan dock, då särskilt behov föreligger, tillåta byggande av två källare på varandra.


32 §.

Vid anbringande av till gatumark eller annat allmänt område synlig försäljnings-, kungörelse-, reklam- eller annan liknande anordning, såsom skylt, skyltskåp samt anordning, avsedd att upplysa dessa, bör förutom vad i stadens allmänna polisordning är föreskrivet, beaktas följande:
     1) att sådan anordning, ifall den fastsättes högre än 2,4 meter från markytan, får skjuta högst 90 centimeter samt i övriga fall högst 15 centimeter ytterom fasadytan;
     2) att anordningen bär fästas stadigt;
     3) att anordningen icke får medföra olägenhet för trafiken eller gatubelysningen, ej heller vara märkbart störande; samt
     4) att anordningens form, färg och konstruktion bör lämpa sig i omgivningen.
     De ovan i 1 mom. 1 punkt nämnda begränsningarna gäller dock icke anordning som anbringas på i 29 § 2 mom. avsett skyddstak.
     Anordning, som är högre än 40 centimeter eller bredare än 60 centimeter eller skjuter ut över 15 centimeter ytterom byggnads fasad, må icke anbringas utan tillstånd av byggnadsinspektören. Till ansökan om sådant tillstånd bör fogas ritningar till anordningen samt övrig nödig utredning.
     För anbringande av sådan anordning, som är utförd i överensstämmelse med av magistraten godkänd modell, erfordras dock inget tillstånd. Tillstånd erfordras ej heller för anbringande av bokstäver bestående reklamanordning på sådan väggyta av byggnad, som redan i de fastställda byggnadsritningarna är anvisad för sådant ändamål.
     Magistraten må, fastän tillstånd för anbringande av viss anordning icke erfordras, föreskriva att denna skall avlägsnas eller ändras, om anordningen ej står i överensstämmelse med bestämmelserna i 1 momentet.
     Vad som ovan föreskrivits, berör dock icke gatunamns-, vägmärkes- och övriga allmänna behov tjänande skyltar, ej heller sådana för tillfälligt bruk avsedda anordningar, om vilkas anbringande särskilt är föreskrivet.


33 §.

Markis får icke på gatumark eller annat allmänt område sträcka sig närmare markytan än 2,4 meter, ej heller närmare än 50 centimeter från för fordonstrafik reserverat område. Markis bör fästas stadigt och dess form, färg och konstruktion bör passa in i omgivningen.


34 §.

Såvida vattnet från taket av till gatumark gränsande byggnad ledes till gatsidan, bör byggnaden förses med takränna och nödigt antal stuprännor. Stupränna får skjuta ut högst 20 centimeter ytterom fasadytan och den bör sträcka sig åtminstone till ett avstånd av 20 centimeter från gatans yta.
     Portar, ytterdörrar och fönster må ej byggas så att de medför olägenhet för trafiken.


35 §.

Tomtägare har rätt att vid tomtgräns uppföra stängsel, ifall ej magistraten av särskilda skäl förbjuder detta. Magistraten är även berättigad att förplikta tomtägare att uppföra stängsel.


36 §.

Magistraten godkänner höjd, beskaffenhet och placering för stängsel på tomt.
     Stängsel bör uppföras och placeras så, att det icke genom att skymma utsikten medför fara för trafiken.
     Stängsel mot gata eller annat allmänt område bör uppföras helt på tomtens sida.
     Uppföres stängsel vid gränsen till granntomt, bör magistraten före sakens avgörande höra granntomtens ägare.


37 §.

Stängsel, som icke är beläget på gränsen till granntomt, uppföres och underhålles av tomtägaren.
     Uppförande och underhåll av mellan tomter beläget stängsel bekostas av tomtägarna till hälften vardera, om ej synnerligt skäl till annan fördelning av förpliktelsen föreligger. Om grannarna ej överenskommer om fördelningsgrunderna, bestämmes dessa av magistraten.


38 §.

Till gårdsplan å tomt ledande körbar förbindelseled bör ha en rektangulär öppning av minst 3 meters bredd och 2,7 meters höjd. Körbanans lutning må icke i längdriktningen vara större än 1:7.
     Om det på tomt finnes flera gårdsplaner, bör till en av dessa byggas i 1 momentet nämnd körbar förbindelseled. Till de övriga gårdsplanerna bör ordnas av magistraten godkänd förbindelseled.


39 §.

I bostadslägenhet bör finnas skafferi, som står i omedelbar förbindelse med ytterluften.


40 §.

Till boningshus hörande maskiner och anordningar, som förorsakar buller eller vibration, bör isoleras i tillräcklig mån för att förhindra att ljudet eller vibrationen sprides i byggnaden.


41 §.

Bad- och duschrum, bastu, tvättstuga, torkrum och övriga motsvarande utrymmen i byggnad och deras rök- och ventilationskanaler bör isoleras samt deras ventilation ordnas så, att de icke förorsakar vatten- eller fuktskador.


42 §.

I arbetsrum och lager bör anordnas av rummets volym och användningsändamål förutsatt luftväxling.
     Till de i byggnad befintliga utrymmen, i vilka användes gasdrivna anordningar, bör ombesörjas tillräcklig lufttillförsel.


43 §.

För uppsamling och förvaring av fast avfall avsedda anordningar bör vara ändamålsenliga. Vid behov bör för avfall avsedda uppbevaringskärl eller motsvarande anordningar ordnas ett eller flere tillräckligt stora, lämpligt belägna soprum.
     Å tomt befintliga anläggningar för bränning av avfall bör byggas så att bränningen kan utföras utan att förorsaka lukt, flygaska eller annan oskälig olägenhet för på tomten eller i närheten boende.



KAP. 5.

BYGGNADSSERVITUTEN

44 §.

För tomt kan enligt magistratens prövning på annan tomt som byggnadsservitut grundas bestående rätt:
     1) att bygga så, att vid tomtgränsen befintliga byggnader har gemensam vägg, som delvis är belägen på vardera tomten eller endast på endera tomten;
     2) att utnyttja på med servitut besvärad tomts gräns befintlig byggnads vägg som vägg för byggnad på den härskande tomten, till att stödja bjälklag och andra konstruktioner eller för annat ändamål;
     3) att låta byggnads eller stödjemurs grund skjuta ut på den med servitut besvärade tomten;
     4) att utnyttja grunderna till på den besvärade tomten befintlig stödjemur eller byggnad som grund för byggnad eller stödjemur på den härskande tomten;
     5) att begagna genomfart, skyddsrum och värmecentral i på med servitut besvärad tomt belägen byggnad samt att använda för transformator eller bilplats avsett utrymme samt avlopps-, vatten-, elektricitets- eller annan ledning och därtill hörande anordning;
     6) att placera avlopps-, vatten-, elektricitets- eller annan ledning och därtill hörande anordning i på med servitut besvärad tomt belägen byggnad;
     7) att låta byggnadstak skjuta ut över med servitut besvärad tomt samt att bygga tak sålunda, att vattnet rinner antingen till den med servitut besvärade tomten eller till härå befintlig byggnads tak, samt
     8) att göra dörr eller annan öppning i vid granntomts gräns belägen vägg.
     Ovan i mom. 1 punkt 5 och 6 avsett servitut kan grundas för stad också i det fall, att servitutsrätten ej hänför sig till någon tomt.


45 §.

Grundande av byggnadsservitut förutsätter:
     1) att vederbörande tomters ägare eller tomtägaren och staden därom skriftligen överenskommit eller, om tomterna tillhör samma ägare, att denna ansökt om grundande av servitut;
     2) att servitut anses nödvändigt och i praktiken ändamålsenligt;
     3) att servitut icke medför märkbar olägenhet eller uppenbar oskälighet för den besvärade tomten;
     4) att servitut icke strider mot allmänt intresse; samt
     5) att i den i punkt 1 nämnda överenskommelsen eller ansökan finnes nödiga bestämmelser angående av servitutet föranlett underhåll och om de åtgärder som är av nöden om servitutet eventuellt upphäves.


46 §.

Byggnadsservitut kan upphävas genom överenskommelse mellan parterna.


47 §.

Om i stöd av denna byggnadsordning grundat byggnadsservitut på grund av förändrade förhållanden anses ha blivit onödigt eller ha förlorat en märkbar del av sin betydelse, kan servitutet upphävas, även om den härskande tomtens ägare motsätter sig detta.


48 §.

Om tomtindelningen ändrats för härskande eller med servitut besvärad tomts del, bör fastighetsingenjören till magistraten göra en framställan om härav förorsakad justering av byggnadsservitutet att motsvara förändringen i tomtindelningen. Magistraten bör innan saken avgöres höra parterna.


49 §.

Om byggnadsservitut upphäves mot endera partens vilja, kan för härav föranledd olägenhet eller skada sökas ersättning vid domstol.


50 §.

De ovan i 45 § punkt 5 avsedda bestämmelserna i avtal rörande byggnadsservitut är bindande även för tomtens senare ägare.



KAP. 6.

BYGGNADSRÄTT PÅ
STADSPLÅNEOMRÅDE

51 §.

På det stadens område, som begränsas av i söder kommungränsen, i öster Gustaf Adolfsgatan, i norr Gref Tottgatan, i väster av Nykarleby älv, får av tomt för byggande användas högst 1/3 av tomtens areal, dock så att tomtexploateringstalet är högst 1,0. I övriga delar av staden får av tomt för byggande användas högst 1/3 del av tomtens areal, dock så att tomtexploateringstalet är högst 0,6.
     Höjden på vid gatugräns eller yttre byggnadsgräns mot gata uppförd byggnad eller del av sådan får ej överstiga 2/3 av avståndet från sagda gatu- eller byggnadsgräns till den på gatans motsatta sida belägna gatu- eller byggnadsgränsen. Byggnadens höjd får dock högst vara 15 meter.
     Inne på tomt belägen byggnad eller del av sådan får icke vara högre än höjden på den byggnad, som enligt 3 momentet må byggas invid närmast belägna gata.
     Om byggnads största tillåtna höjd i gathörn är olika på var sin sida om hörnet, får den största höjden användas vid den gata som förutsätter mindre höjd inom en sträcka av högst 12 meter från gatu- eller byggnadsgränsernas skärningspunkt.
     Avståndet mellan byggnader å samma tomt bör vara åtminstone 1,5 gånger den högre byggnadens tillåtna maximihöjd, dock minst 6 meter. Av särskilda skäl kan dock magistraten, såvida ej stadgandena i 84 § 2 mom. byggnadsförordningen utgör hinder, tillåta att byggnader på samma tomt placeras även närmare varandra.
     Byggnads avstånd från granntomts gräns bör vara minst 3/4 av byggnadens största tillåtna höjd, dock minst 6 meter. Oberoende härav för byggnad uppföras invid granntomts gräns inom ett avstånd av 12 meter från gatugränsen eller byggnadsgräns mot gata. Det är ävenledes tillåtet att bygga invid gräns mot granntomt, om byggnaden sammanbygges med byggnad å granntomten och magistraten anser sådan placering av byggnaderna förenlig med kvarterets ändamålsenliga bebyggande.



KAP. 7.

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
ANGÅENDE BYGGANDE
UTOM STADSPLANEOMRÅDE.

52 §.

Byggnadsplats, som användes för bostadsändamål bör till sin placering, form och terrängförhållanden vara lämplig för boningsändamål och till sin areal minst l hektar.
     Om genom byggandet den framtida planeringen icke försvåras, kan magistraten av särskilda skäl efter att över ansökan om byggnadslov ha inhämtat yttrande av stadsstyrelsen, tillåta byggande även på en mindre byggnadsplats.
     På samma byggnadsplats får byggas endast ett boningshus i högst två våningar. Dess sammanlagda våningsyta får vara högst 300 kvadratmeter. I dylikt boningshus må inrymmas högst två bostäder.
     Förutom boningshuset får på byggnadsplatsen uppföras nödiga envånings ekonomiebyggnader. Av byggnadsplatsen får dock för byggande användas sammanlagt högst 5 procent. Därest magistraten i stöd av 2 mom. medgivit byggande på mindre byggnadsplats än vad i 1 mom. föreskrivits, kan magistraten dock medgiva, att av byggnadsplatsen för byggande får användas sammanlagt mer än 5 %.
     Byggnads avstånd från i grannes besittning varande mark eller område för enskild väg bör vara minst 8 meter. Byggnadernas inbördes avstånd på samma byggnadsplats bör vara tillräckligt.


53 §.

Byggnadsplats, som användes till annat än i 52 § omnämnt byggande bör till sin placering, form och terrängförhållanden vara lämplig för sitt syfte och till arealen tillräcklig för dess användningsändamål. Magistraten bör över ansökan om byggnadslov inbegära utlåtande av stadsstyrelsen.
     Byggnads avstånd från i grannes besittning varande mark eller område för enskild väg bör vara minst lika med byggnadens höjd, dock minst 8 meter. På samma byggnadsplats befintliga byggnaders inbördes avstånd bör vara tillräckligt.


54 §.

På strandområdet från stadens södra rå på 450 meter norrut får byggnad icke uppföras närmare än 75 meter från strandlinjen enligt medelvattenstånd.
     Magistraten kan av särskilda skäl efter stadsstyrelsens hörande medgiva avvikelse från bestämmelsen i 1 momentet.


55 §.

Därest ansökan om byggnadslov avser avvikelse från generalplanen, bör magistraten förrän saken avgöres inbegära yttrande av stadsstyrelsen.




KAP. 8.

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
ANGÅENDE BYGGANDE
PÅ SEMESTEROMRÅDE

56 §.

Semesterområden är stadens holmar och havsstränder till 500 meter från strandlinjen enligt medelvattenstånd.


57 §.

Byggnadsplats på semesterområde bör vara minst 5.000 kvadratmeter. Magistraten kan dock av särskilda skäl, efter att över ansökan om byggnadslov ha inhämtat yttrande av stadsstyrelsen, tillåta byggande även på mindre byggnadsplats.
     På byggnadsplats får uppföras byggnader, vilka väsentligen ansluter sig till semesterfirande, i högst två våningar och med en sammanlagd våningsyta, som utgör högst 3 % av byggnadsplatsens areal.
     Byggnads avstånd från i grannes besittning varande mark eller område för allmän väg bör vara minst 8 meter. På samma byggnadsplats befintliga byggnaders inbördes avstånd bör vara tillräckligt.
     Vid byggande på semesterområde tillämpas icke stadgandena i 79 och 81—84 §§ byggnadsförordningen.




KAP 9.

AVLOPP PÅ STADSPLANEOMRÅDE.

58 §.

Byggande och underhåll av privat avloppsverk åligger tomtägaren.


59 §.

Anslutes enskilt avlopp till sådant allmänt avlopp, vilket icke leder till allmän reningsstation, åligger tomtägaren att bygga enskild, sakenlig reningsanordning, såvida icke stadsstyrelsen tillåter att sådan ej bygges.
     Avfallsvatten från sjukhus, sjukhuslaboratorium eller andra därmed jämförbara inrättningar bör vid behov, förrän det ledes i allmänt avlopp, på åtgärd av tomtägaren renas på av stadsstyrelsen godkänt sätt.
     Likaså bör sådant avfallsvatten från industri, som man börjat leda i allmänt avlopp förrän därtill erfordrats i 78 § 5 mom. byggnadslagen avsett särskilt tillstånd av staden, och som medför fara för hälsa eller skada å avloppsverket eller dess funktion, på av stadsstyrelsen godkänt sätt renas förrän det ledes till allmänt avlopp.
     Stadsstyrelsen bör i ovan i denna paragraf avsedda angelägenheter vid behov inhämta yttrande av hälsovårdsnämnden.


60 §.

I 78 § 5 mom. byggnadslagen avsett tillstånd att leda avfallsvatten från industri till allmänt avloppsverk utfärdas av stadsstyrelsen.


61 §.

För projekt rörande byggande eller förändring av enskilt avlopp, bör inhämtas godkännande av stadens vattenverk.


62 §.

Enskilt avlopp, i vilket ledes avfallsvatten med betydande fetthalt, bör förses med fettavskiljare.
     Avfallsvatten, som innehåller sådan olja eller vätska, som med luft bildar en explosiv blandning, bör ledas till avlopp via olje- eller bensinavskiljare.


63 §.

Angående enskilt avloppsverks beskaffenhet ävensom om anläggande och granskning av sådant samt om de avlopp och därtill hörande anordningar, som installeras i byggnad, skall ytterligare lända till efterrättelse, vad därom i hälsovårdslagstiftningen och kommunal stadga är stadgat och föreskrivet.
     Anslutning av enskilt avlopp till allmänt avlopp utföres på anhållan av staden. Av anslutningen förorsakade kostnader erlägges av tomtägaren.


64 §.

Om tomtens markytas naturliga höjd ändras eller andra åtgärder vidtages, som ändrar vattnets naturliga avrinning på tomten, är tomtägare skyldig att tillse, att därav ej förorsakas olägenhet för grannen. Om tomtägare försummar denna skyldighet, ankommer det på magistraten att beordra avlägsnande av olägenheten.


65 §.

Vad ovan i detta kapitel är föreskrivet om tomtägare, gäller även i tillämpliga delar ägare av till byggnadskvarter hörande annan mark eller rekreations-, trafik-, faro- och specialområde.




KAP. 10.

AVLOPP UTOM STADSPLANEOMRÅDE.

66 §.

Angående avlopp och tillhörande anordningar, som installeras i byggnader utom stadsplanen, gäller vad ovan i 61 och 62 §§ samt 63 § är föreskrivet.


67 §.

Om anslutning av enskilt avlopp till stadens avlopp stadgas i 10 kapitlet 10 § vattenlagen.
     Angående sådant avlopp gäller i övrigt vad därom i vattenlagstiftningen är stadgat.




KAP. 11.

UNDERHÅLL OCH RENHÅLLNING
AV GATOR OCH VISSA ANDRA
OMRÅDEN.

68 §.

Tomtägare åligger att, såvida icke annorlunda är stadgat eller i denna byggnadsordning föreskrivet, på egen bekostnad underhålla gata utmed sin tomt från tomtgränsen till körbanans mittlinje, dock högst till en bredd av 9 meter. I gatukorsning sträcker sig denna skyldighet dock intill skärningspunkten för förlängningarna av det till underhållsskyldigheten hänförda områdets yttre gränser. Underhållsskyldigheten omfattar dock icke sådan cykel- eller gångbana, som är belägen på motsatta sidan av körbanan.
     Är gata försedd med plantering, skall vid bestämmandet av tomtägarens underhållsskyldighet det område som skall planteras icke inräknas i det område som skall underhållas. Tomtägares underhållsskyldighet sträcker sig i detta fall dock till ett avstånd av högst 18 meter från tomtgränsen. Genom sådan plantering till tomt ledande tillfarter skall underhållas av vederbörande tomtägare.
     Bestämmes den yttre gränsen av det område, som av tomtägare bör underhållas, enligt moment 2, är den största bredden av det område, som bör underhållas dock högst 9 meter.
     I övrigt åligger underhåll av gata staden. Staden åligger även att underhålla på gatumark befintliga refuger, märken och övriga anordningar, som kräves för reglering av trafiken, samt planteringar och träd.


69 §.

Underhåll av torg och öppna platser, som är i stadens besittning, åligger staden.
     Gränsar tomt till torg eller öppen plats, bör tomtägare dock underhålla den del av sådant invid sin tomt befintligt område, som är avsett att användas som gång-, cykel- eller körbana, till en bredd av högst 9 meter från tomtgränsen, men i övrigt i tillämpliga delar av de i 68 § nämnda grunderna.


70 §.

Underhåll av vägar i park, som är i stadens besittning åligger staden.
     Gränsar tomt till park, är tomtägaren dock skyldig att underhålla från tomt ledande tillfart till ett avstånd av 18 meter från tomtgränsen.


71 §.

Underhållsskyldigheten omfattar de åtgärder, som kräves för att hålla kör-, cykel- och gångbanor samt tillfarter i ett för trafiken tillfredsställande skick, såsom att hålla dem jämna och att förnya sliten eller skadad beläggning.


72 §.

Omläggning av beläggning bör, då det icke är fråga om i 78 § 2 mom. byggnadslagen avsedd beläggning, utföras med samma ämne som tidigare eller med stadsstyrelsens begivande, med motsvarande ämne.
     Om annan förändring av kör-, cykel- eller gångbanas beläggning besluter stadsfullmäktige.


73 §.

Den, som är skyldig att underhålla i 68, 69 och 70 §§ avsedda områden, åligger även renhållning av dessa områden.
     Renhållning av refuger åligger dock den, på vars underhållsområde de är belägna.
     Om på område, vars renhållning enligt detta kapitel åligger tomtägare, bedrives handel i stöd av av staden utfärdat speciellt tillstånd, bör försäljningsområdet dock, om ej annorlunda överenskommits, på stadens försorg rengöras från avfall, som förorsakats av handeln.
     Till tomtägares renhållningsskyldighet hör även avlägsnande av snö, sändning och annat vinterunderhåll.


74 §.

Vad ovan i detta kapitel är föreskrivet om tomt och tomtägare, gäller även i tillämpliga delar annat till byggnadskvarter hörande markområde och dess ägare samt trafik-, faro- och specialområde och dess ägare.


75 §.

Om tomt eller jordområde är utarrenderat och markägaren och arrendatorn överenskommit därom, att arrendatorn ombesörjer det underhåll och den renhållning, som avses i detta kapitel, svarar arrendatorn för fullgörandet av den avtalade underhålls- och renhållningsskyldigheten.


76 §.

Magistraten bör övervaka, att i detta kapitel föreskriven underhållsskyldighet vederbörligen fullgöres.
     Polisen kan dock uppmana den underhållsskyldige att utan dröjsmål reparera på kör-, cykel- eller gångbana eller tillfart uppkomna brister, som medför olägenhet för trafiken. Därest vederbörande icke efterkommer uppmaningen, kan polisen anmäla ärendet till magistraten.


77 §.

I polisordningen föreskrives angående fullgörande av renhållningsskyldigheten.




KAP. 12.

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER.

78 §.

Tomtägare som icke själv bor i staden eller som vistas på annan ort längre tid än en månad och som icke har någon representant, bör befullmäktiga ombud, att för honom kära och med skyldighet att svara i denna byggnadsordning nämnda angelägenheter. Anmälan om detta ombud bör göras till polisinrättningen. Om tomtägare försummat denna skyldighet, utgör detta icke hinder för ärendets behandling och avgörande, men skall underrättelse om ärendets företagande, där det utan olägenhet kan ske, meddelas den person, som har hand om skötseln av fastigheten.


79 §.

Magistraten bör fortlöpande övervaka, att byggnadernas fasader och andra yttre delar av byggnader och portar, stängsel, planteringar, gårdsplaner samt sådana lätta konstruktioner och mindre anläggningar, som påverkar stadsbilden, samt gator och torg och öppna platser är i vederbörligt skick och, såvida brister framkommer, vidtaga åtgärder för deras avhjälpande.
     Dessutom bör en av magistraten inom sig vald ledamot och byggnadsinspektören årligen inom maj månad verkställa syn av de i 1 momentet nämnda övervakningsobjekten för att konstatera deras skick. Vid synen bör närvara en representant för stadsstyrelsen. Över synen, varom kungöres på det sätt som om kommunala tillkännagivanden är föreskrivet, bör föras protokoll, vari observerade brister samt föreslagna åtgärder för deras avhjälpande antecknas. Protokollet bör inlämnas till magistraten inom två veckor från det synen avslutats.
     Magistraten bör åt de underhållsskyldiga eller deras ombud anmäla om de brister som vid synen konstaterats och bestämma en tid, inom vilken reparationen bör utföras. Efter utgången av denna tid bör byggnadsinspektören tillsammans med en representant för staden verkställa eftersyn och om försummelser anmäla till magistraten.
     Magistraten bör kalla dem som försummat sin reparationsskyldighet att höras i ärendet och, därest skäl därtill föreligger, förplikta dem att vid 144 § byggnadslagen stadgat äventyr inom föreskriven tid utföra ifrågavarande reparationer.


80 §.

Om part icke nöjer sig med fastighetsingenjörs i 64 § 1 mom. byggnadsförordningen avsedda åtgärder eller med av byggnadsinspektören meddelad order eller beslut, bör han därom skriftligen anmäla till fastighetsingenjören, såvida det är fråga om av denne verkställd åtgärd och i annat fall till byggnadsinspektören inom 14 dagar efter åtgärden eller det ordern eller beslutet givits. Fastighetsingenjören och byggnadsinspektören bör utan dröjsmål hänskjuta ärendet till behandling i magistraten. Åtgärd, order eller beslut bör dock efterkommas, om icke magistraten annorlunda bestämmer.


81 §.

Har i stöd av 132 § byggnadslagen meddelats tillstånd att bygga på tomt, som ej är införd i tomtregistret, eller på del av tomt, bör ifråga om sådan tomt eller del av tomt samt dess ägare i tillämpliga delar beaktas vad om tomt och tomtägare i denna byggnadsordning är föreskrivet.
     Vad om tomtägare är föreskrivet berör även den, som har bestående besittningsrätt till tomt, även som den, som besitter tomten med lägorätt.
     Utföres byggande eller annan åtgärd inom det stadsplanerade området på sådant område som är beläget utanför tomtindelningen, skall ifråga om området och dess ägare eller innehavare i tillämpliga delar beaktas, vad om tomt och tomtägare är föreskrivet.
     Vad ovan i denna paragraf föreskrivits, berör dock ej bestämmelserna i kapitel 5.


82 §.

Beträffande utom det stadsplanerade området belägen byggnadsplats och dess ägare eller innehavare skall likaledes i tillämpliga delar beaktas vad i 38 och 39 §§ är föreskrivet om tomt och dess ägare.


83 §.

Byggande eller annan byggnadsåtgärd får utan hinder av bestämmelserna i denna byggnadsordning utföras i stöd av före denna byggnadsordnings ikraftträdande meddelat tillstånd, såvida detta icke genom ändringssökande upphäves.


*        *        *


Denna byggnadsordning är antagen av stadsfullmäktige den 12 november 1962 och 26 februari 1963, samt fastställd av ministeriet för inrikesärendena den 3 september 1963.



Nykarleby stads byggnadsordning av år 1963.
Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll.


Läs mer:
Nykarleby stads byggnadsordning av år 1922.
Byggnadsordningen av den 1 januari 2002 på stadens webbplats.
(Inf. 2007-01-01.)