Bref från landsorten.

Jäppå, den 23 juli.

Emedan det torde finnas mången af Folkwännens ärade läsare, som ej vet hvar Jäppå är beläget, skola vi närmare beskrifva dess läge. Jäppå, numera ett kapell under Ny Karleby socken ligger på båda sidor af Ny Karleby å. De aflägsnaste byar i Jäppå vid Härmä å befinnas på ett afstånd af något öfver 2 mil från Ny Karleby stad. De gårdar åter, som äro närmast moderkyrkoförsamlingen, ligger omkring en ½ mil från Jutas, där ett fältslag stod den 13 september 1808.

För att för dem, som äro obekanta med vår orts förhållanden, bättre åskådliggöra det ställe, där själfva bataljen utkämpades, skola vi närmare skildra dess läge. När man reser söderut från Ny Karleby längs den allmänna strandvägen kommer man 3 verst från staden till Jutas. Här grenar sig vägen. Den allmänna strandvägen löper västerut åt Munsala och Jäppåvägen går förbi Jutas och Klockars gårdar åt söder längs västra åstranden genom Jäppå kommun till Ala Härmä kyrkbyn där ett färjställe är öfver ån. Härifrån fortgår landsvägen på östra sidan af samma Ny Karleby å genom Kauhava upp till Lappokyrkobyn.

Längs denna nu beskrifna väg kom i september 1808 en afdelning af den ryska krigshären ned åt Ny Karleby, medan själfva hufvudtruppen följde svenska kustarmén från Lappo till Kyro, Vörå och Oravais, där det hetaste slag utkämpades under hela kriget. Hade Ryssarne äfven segrat vid Jutas, skulle svenska kustarmén kommit mellan två eldar. Därför skulle den ryska afdelningens här för hvad prtis som hälst tillbakakastas. Detta lyckades ock för svenskarne vid Jutas. Den svenska styrkan var här icke stor. Men tappre soldater under en skicklig befälhafvare blifva icke så gärna slagne, när de i väl ordnade leder strida för fäderneslandet. Ett litet stycke från Jutas vid Jäppåvägen, är en mindre backe, benämd Gasängsbacken. Nedan för denna backe är en äng på båda sidor om vägen. Denna äng kallas Gasäng. (En kvart verst från Gasängsbacken på andra sidan om berörda äng finnes åter en backe, som benämnes Bränneribacken, emedan där fordom funnits ett kronobränneri. Denna backe sträcker sig åt Haralskvarne. Nästan på samma ställe, där bränneriet hade stått, har man nu en mjölkvarn och en såg. På andra sidan om Bränneribacken kommer åter en äng, som kallas Lippane. På Gasängsbacken var svenska artilleriet och en del af fotfolket uppstälda. Ett stycke därifrån vid själfva åstranden var Gyllenbögels fritrupp posterad. Det var här som von Döbeln talade till en yngling, „nyss från plogen tagen”. Många påstå, att denne unge mans namn var Stenberg och att han dog den 30 januari 1870. På Bränneribacken var ryska artilleret förlagdt. Här var ock en stor del af fotfoket uppstäld. Ryssarne försvarade sig tappert, men blefvo det oaktadt slagne och tillbakakastade. Striden drog sig nu åt Lippane, så att gamle män ännu kalla hela striden vid Jutas för „strid po Lippane”. Det är troligt att striden här ock tog sin början redan förrän von Döbeln anlände till Jutas, och å Gasängs backen ånyo ordnade de splittrade svenska lederna till slag.

Redan i Jäppå voro svenskarne nära att sammandrabba med fienden. De hade vid Kaukoshemman uppfördt ett batteri på den s. k. Batteribacken. Ryssarne hade gjort detsamma på Stenbacka, där Jäppå kyrka är uppförd. Dock kommo icke svenskarne här på detta ställe i strid med fienden. En del af svenska hären, förtäljer folktraditionen, gjorde en omväg i Jäppå för att anfalla fienden i ryggen. Vid Knockhemman hade man samlat en mängd båtar, hvilka voro vid hvarandra för att svenskarne på dem skulle slippa öfver ån, när anfallet bakifrån skulle ske. Ryssarne märkte faran och frågade bönderna, hvilka anskaffade båtarna, hvad de skulle göra med dem. Havd desse svarat vet man numera icke så säkert. Några tro att de svarat: „när krig är för handen måste alla redskap vara till hands, ifall det inträffade, att de behöfdes.” Dock kommo desse svenskar hvilka troligen tagit en för lång omväg, för sent, och företaget måste uppgifvas.

Gården i Ny Karleby, där von Döbeln låg sjuk, förrän han begaf sig till Jutas, säges vara nära kyrkan invid nuvarande rådhuset. Byggningen är en mindre byggnad med ändan åt kyrkan. Hon har blifvit efteråt tillbygd i ena ändan, prosten, som besökte von Döbeln vid hans sjuksäng, berättas hetat Mathesius, som den tiden var kyrkoherde i Ny Karleby.

Till minne af slaget vid Jutas och de hjältar, som däri deltogo, blef för par år sedan en minnesstod af huggen gråsten upprest vid vägen på Gasängsbacken. På denna minnesstod ser man von Döbelns bröstbild af brons och under den samma stå orden: „von Döbelns dag.”

Någon aln från jorden är minnesstoden omgifven af en rundel af tätt till hvarandra fogade gråstenar. På denna fot äro anbragta fyra taflor, af hvilka två hafva svenska inskrifter och två finska. Själfva stenblocket till minnesstoden är taget från Bonässkogen i Munsala. Vi hafva redan kanske för länge i vårt bref uppehållit oss vid Jutas och skola därför nu åter förflytta oss till Jäppå.

Jäppå har i 25 år haft egen kyrka. Förut hade det gemensam kyrka med staden och moderkyrkoförsamlingen. Jäppå är således nu kapell under Ny Karleby. Redan en gång hafva Jäppåbor anhållit om såväl domkapitlets i Åbo som senatens tillåtelse att få Jäppå församling bildad till pastorat; men „hittilsdags” har deras begäran icke blifvit beviljad. Församlingens kyrka är uppförd å Stenbacka hemmans mark, på västra sidan af ån. Hon är en vacker träkyrka med stapel i ena ändan. Öfver 100 år (134 år) hafva Jäppåbor försökt att få sig en egen kyrka, förrän deras åstundan blifvit uppfyld. Det har varit prosess därom med moderkyrkoförsamlingen och staden en lång tid. Frågan stadnade stundom för någon tid, men, hon upptogs ånyo. Såväl staden som landsförsamlingen försökte, hvad man kunde, motarbeta Jäppåboarnes bemödanden, att få sig en egen kyrka emedan de därigenom skulle förlora en betydlig hjälp i reparation och underhåll såväl af kyrka som prästgård.

(Forts.)