Den 18 oktober 1883
föddes i Socklot en pojke som
småningom skulle lära sig ett mycket ovanligt yrke.


Alfred från Socklot fick
flygcertifikat redan 1918


Alfred Mickelsson var nämligen en av de åtta första som 1918 sändes till Sverige för att avlägga internationell pilotexamen.

Alfred var son till nämndemannen och bonden Mickel Jacobsson Nikonen och hustrun Sofia Eliasdotter Drakabacka. Makarna Nikonen kunde de inte ens i sin vildaste fantasi tro att deras lilla pojke skulle småningom skulle utbilda sig till en av Finlands allra första piloter.

Alfred var tjugo år när bröderna Wright, den 17 december 1903 utförde världens första flygning med en motordriven flygmaskin. Men före den bedriften hade Alfred drömt om att kunna segla omkring i luften med egna vingar. Det berättas att han redan som ung grabb försökte flyga från ladutak och stora stenar med egenhändigt tillverkade vingar. Han fick sitt avgångsbetyg från Socklot folkskola den 13 maj 1896 efter åtta terminer.

Antagligen hade han inte lust att överta faderns jordbruk. Hans far Mickel hade avlat 17 barn i sina två äktenskap, så Alfred behövde inte oroa sig över att hemmanet skulle lämnas åt sitt öde. Den 31 december 1903 lämnade Alfred hembyn Socklot och flyttade till Jakobstad. Han var då 20 år gammal och kallade sig Alfred Michelsson. Tillnamnet fick han efter sin far Mickel.

De kommande åren skulle Alfred få uppleva hur motståndet mot den ryska förtryckarmakten växte sig allt starkare i nejden. Troligen kände han också ett ansvar att försvara Finland mot förryskningen.


Alfred Mickelsson, en av de första i Finland som tog internationell flygexamen. Fotograferad i Stockholm.


I samband med att frihetskriget bröt ut var Alfred Michelsson en av de första åtta som för de vitas räkning åkte till Furusund i Sverige för att avlägga internationell pilotexamen. Vid den här tiden hade de vita i Finland inte ett enda flygplan till sitt förfogande. Bland de röda fanns dock redan några ryska plan. Men varför blev det just flygutbildning som Alfred ville satsa på?

Det fanns ju enklare sätt att utbilda sig inom det militära. Kanske fascinerades han av den fantastiska uppfinningen som gjorde att man kunde flyga i luften med maskiner.

Varje flygplan på den tiden måste ha varit en sensation och det var minsann inte varje dag en flygmaskin siktades över hans hemtrakter.

Den 3 mars 1918 var utbildningen i Furusund i Sverige klar och Alfred kunde titulera sig flyglöjtnant.   

Bara tre dagar efter att Alfred Michelsson blivit färdig med sin utbildning kunde den vita armén i Finland ta emot sitt allra första flygplan. Det var den svenska Finlandsvännen greve Eric von Rosen som den 6 mars 1918 donerade ett splitternytt franskt Morane-Sauliner Parasol spaningsplan. Planet var av 1912 års modell och tillverkades på licens i AB Enoch Thulins Aeroplanfabrik i Landskrona i Sverige under namnet Thulin Typ D. Planet transporterades i delar med tåg till Umeå och monterades ihop i en gymnastiksal.



Många nyfikna Vasabor samlades på isen när det allra första flygplanet för de vitas räkning landade på isen i Vasa den 6 mars 1918. Förstoring.


Med på leveransflygningen från Umeå till Vasa med piloten Nils Kindberg vid spakarna var också donatorn von Rosen. På isen i Umeå stod Eric von Rosens hustru Mary och vinkade när planet lyfte och styrde mot Vasa. Planet lyfte kl. 9.00 och flög på en höjd av 3 000 meter och landade helt enligt planerna i Vasa kl. 9.50.



[Nils Kindberg, Mary och Erik v. Rosen på isen i Umeå inför starten till Vasa den 6 mars 1918. Bonusbild som inte ingick i artikeln. Förstoring.]


Piloten Kindberg hade inte fått tillstånd att lämna Sverige och fick böta 100 kronor för otillåten utresa.

I Finland fick planet registreringen F1 och målades med von Rosens lyckosymbol, blåa svastikor (hakkors) på vingarna. Svastikan har mångtusenåriga traditioner i delar av Asien, bland annat Indien och Japan och många andra kulturer.

Von Rosen hade under sin skoltid hittat svastikor på runstenar på Gotland och blev attraherad av vikingarnas symbol för ljus och lycka.

Den 6 mars 1918 blev alltså den dag då finländska flygvapnet grundades och svastikan fick bli flygvapnets symbol till andra världskrigets slut. Men korset hade ingenting att göra med att nazisterna senare tog samma kors till sin symbol.


Egentligen fick
de vita i Finland det första flygplanet redan några dagar tidigare, nämligen den 25 februari 1918. Det var privatpersoner i Sverige som ville hjälpa den vita regeringens trupper och donerade en Albatros maskin, en tysk modell som tillverkades på licens i Sverige.

Det planet startade från Haparanda den 25 februari och flög mot Karleby där piloten tvingades mellanlanda. När färden fortsatte söderut skar motorn över Jakobstad och piloten såg sig tvungen att nödlanda ännu en gång på isen.  Reparationen tog så länge att Albatros inte fick bli Finlands första plan utan fick beteckningen F2.



Alfred Mickelsson provsitter en Albatros maskin, kanske var det just det flygplanet som nödlandade i Jakobstad i slutet av februari 1918.


Det officiellt
första planet F1 utförde ett tiotal spaningsuppdrag för general Mannerheim. Planet fällde också några små bomber och flygblad som slängdes från den bakre sittbrunnen. Planet totalhavererade i Tammerfors den 16 april 1918.

Huruvida Socklotbon Alfred Michelsson var inblandad i överlämnandet av det första eller andra planet till Finland är inte känt. Men i  K.W. Janarmos bok ”Varhaisilmailumme 1753–1919” uppges att Mickelsson blev kvar i Sverige som mottagare av flygmaterial och övervakning av transporter.

Därför kan man anta att han var inblandad i överlämnandet av planet som startade på isen i Umeå den 6 mars 1918. Den 19 mars, när Alfred ännu befann sig i Sverige donerade organisationen Finlands vänner i Stockholm det andra Thylin-planet. Under år 1918 köptes och donerades flera flygplan från Sverige till Finland.


Den 15 april samma år hade Alfred Mickelsson återvänt till Finland eftersom han då registrerades i flygvapnets böcker. Han deltog inte i några flyguppdrag utan tjänstgjorde främst i samband med grundandet av nya flygstationer i olika delar av landet.

Vid den här tiden fanns ännu ingen kompetent flygkommendör för Finlands flygvärn. Därför kallades, på Mannerheims begäran, den erfarna flygofficeren Carl Seber från Tyskland. Mannerheim utnämner Seber till landets första chef för flygväsendet samma dag som Alfred Mickelsson skrivs in i flygvapnets böcker.

I slutet av augusti 1918 anlände flyglöjtnant Alfred Michelsson med sin kommandogrupp, en sergeant och tio beväringar, till Björkö i Finska viken. Redan den 7 december upphöjdes kommandogruppen till ”rang och värdighet av flygstation”. De var dock underställda den tyska kommendanten Carl Seber.

När Alfred Michelsson efter en tid fick order att anmäla sig hos Seber skrev han samtidigt avdelningens dagorder N:o 1 och överlämnade befälet av stationen till Julius Gefwert, som just anlänt till Björkö.


”Dagorder N:o 1
Enligt order från chefen för
flygväsendet i Finland reser jag
i morgon till Helsingfors och
utser till min ställföreträdare
fänrik Julius Gefwert.
Björkö den 18.9.1918”
Alfred Michelsson


Efter uppdraget på Björkö flyttdes Alfred till II flygstationen i Helsingfors. Därefter fick han olika arbeten på ett flertal flygstationer runt om i landet. Bland annat skötte han flygbataljonens varvskompani i Sandhamn. Hans utnämning till kommendör och officer på flygstationerna hade för det mesta inneburit stationens grundande eller upphörande.

Alfred Michelsson begärde avsked från aktiv tjänst den 11 juni 1920. I presidentens militärdagorder nr 37 den 9 juni 1920 står det skrivet; ”Avsked från aktiv militärtjänst beviljas löjtnant Anders Alfred Mickelsson, flygstridskrafterna, överföres till lantvärnet med rätt att bära uniform.”

Några år innan Alfred utnämndes till flyglöjtnant var han affärsman. Den 18 augusti 1912 skrev han ett postkort från Reval till sin far Mickel i Socklot.


”Är åter här i denna gamla tusenåriga stad i Ryssland. Reser i kväll hem och får jag då min ledighet. Far antagligast till Sibbo. Var äfen nyligen i Mörskom och träffade John. Efter två veckor far jag åter till Ryssland.  Har bott hos en präst och haft det bra. Många hälsningar Alfred. Har Martin börjat skolan.”


Efter inbördeskrigen fortsatte Alfred Mickelsson med affärsverksamhet i Helsingfors. Han dog som ogift i Helsingfors den 16 februari 1932 och vilar på Malms begravningsplats i Helsingfors och på begravningsplatsen i Nykarleby står hans namn inskrivet i familjens gravsten.




Källor: Bo Isomaas anteckningar.
K.W. Janarmo ”Varhaisilmailumme 1753–1919
”Suomen Ilmavoimat 1918–27”

Leif Sjöholm (2011) i Pedersöre, Österbottens Tidnings jul- och hembygdsbilaga.


Läs mer:
Kauhavakråkor över Nykarleby av Lars Pensar.
(Inf. 2012-01-20, rev 2012-01-20 .)