E P H E M E R I S.
D A G B o K.
1838.
NYCARLEBY och HELSINGFORS.

Z. TOPELlUS.

MDCCCXXXVIII

Eheu! fugaces, Posthume! Posthume!
Labuntur anni.
Horatius.

Nu alltför länge har det varit stilla;
Eld! Eld! mer eld!
Nicander, Runesvärdet.

Menniskan — en Cameleont! Hjertat — en afgrund!

JANUARIUS.
[1838]

Sehet, das Neue
findet uns neu!  
                   Goethe.

    Dyster och stel och stum är polernas natt. Stjernorna blinka. Månan går dödsblek upp. Nordskenet kastar kring fästet sin fladdrande gaze. Lifvet slumrar, — anorganismens sten välde råder, — sluter sig ögat så tränger sig på anden en aning om intet.
    Solen går upp, — den är skön och rodnande som lifvet i sin fullhet. Men vaknar väl jorden när lågorna smeka dess frostiga bädd? — Hon vaknar icke, — fast drifvorna gråta på hennes barm. Hon slumrar än. Ett blekrödt sken leker öfver det stela hvita. Det är dagen, den nya tidens dag — sent anländ, ty tiden är vorden gammal och svag.
    Vextlifvet slumrar djupt. Det animaliska besegrar polaranden; hela den nordiska djurverldens lif (söderns mindre) är en hård, en ouphörlig kamp mot natt och köld.
    Morgonen lutar sig halfsofvande än mot middagens skullra. Middagen böjer sitt hufvud och sjunker i aftonens skumma famn. — Det är en flygtig sol, men stjernorna följa och de fly aldrig bort. — Endast en närmare glans öfverglänser deras om dagen. —
    Men snart svälla lifvets pulsar af de vaknade krafternas fullhet. Jorden dricker af solens eld sin evigt föryngrande nektar. — Stjernorna blekna; allt längre vandrande solar kretsa kring runden. — Organismerna blomma, all verlden öfversvämmas af strålande ljus.
    Då vilja vi lefva — och icke drömma mer — och kyssa lifvets vackra purpurläppar — och lefva för ögonblicket liksom naturen allt rundt omkring.

    1. Måndag.  N y å r s d a g.  Börjad hos Turdins vid ett Calcobord. Tiden skall utvisa om det har någon betydelse. — Turdins till 3 på morg. Sedan hvila.
    De stora högtidsdagarne äro ofta något långa. Så äfven denna. — Förut kyrka. Sedan hemma Törnrosens bok: Hinden. — Vackra partier. — Fäste mig vid sagan om mjölnarens hustru som hade ett eget hemskt tycke.
    Aftonen med fruntimmerna hos Calamniuses. Calco. — 16 sk. — Askarna bra. — Dans öfverallt, utom i N:by.

    2. Tisdag. Aftonen: Med fruntimmerna hos Doct. Frosterus. — Satt der Calcosjuk — Framdrog en Ephemer. Borgmästarn las, — var obeskrifligt intresserad. Stor ära!
    Flickorna: du borde bli officer, (kom sig af uniforms-rocken) — borde gå in vid Svea Artillerie, sade Sophie. Topp!

    3. Onsdag. A: Med Mamma och Sophie hos Lithéns. Calco med mycken ifver — äfven gubben, men Collander var sömnig.
    — Bra stå affairerna än. Men huru länge?
    Vacker vinter, icke mycket kall. —

    4. Thorsdag. A: Ovisite hos Häggström. Lithéns, en hoper ungdom förtroligt samlad — kring Calcobordet! — Turdins. M:llerna Häggström m. fl. Muntert. Sällskapet gick kl. 11. — Stadnade qvar. — Ytterligare Cucu. — Sedan Souper kl. 12. —
    Hvad säger du, mon frère, om en sådan gök!

    5. Fredag. Blanken sköt Sidensvansar. Gerna förunnadt! Men en annan silkesfågel flög i dag ifrån oss, och det var synd. Emelie Lindqvist for till GamlaCarleby. Och dröjde? länge. Hüte dich, kleines Taubchen! Dein Hertz ist jung!
    Boston hemma. Betydelselöst lif mellan korten. —

    6. Lördag.  T r e t t o n d e  d a g  J u l.  Kyrka, men för sent, och stod på gången. Neuman. Declination in till Lithéns, och förekom Blanken.

    A:  A n d r a  V i n t e r-D a n s e n  i  N y C a r l e b y.

    Arrangerades i Lithénska salongen af Collander till förmån för de fattiga. Var ganska talrikt besökt och ganska rolig, hvartill Localen bidrog. Märkeligt nog kan jag ej minnas den dans i NyCarleby, på hvilken jag skulle haft ledsamt; mer och mindre roligt visserligen, nu mindre än på sednaste anndagjulbalen.
    Bland inclinationer bemärktes i afton J. Kerrmans ömma låga för Sophie Ohlsson, och Åkerbloms blygsamma hyllning af Marie Bergers behag. — Å. valsade åter mycket manhaftigt. Thilda Lithén och Marie B. voro merendels de lyckliga. — Borgmästarn negligeant mot Marie. Blir ingenting af. — Bland andra äfventyr hände sig att Marie Wennerholms utan sko så när osat ihjäl alla de gapande i tambourn. — Caffe under sista Potpourriet, ganska trefligt. — När damerna gingo kl. 3 skrek fru Benzelstjerna: „B:na! tag och bär hem mina utan kängor!“ — „Gift sig aldrig, herr Topelius“, sade den stackars mannen. Rosalie lifligt underhållen af Wallenius. Slut kl. 4. Men några spelade Cucu ända till ½ 8 på morgon.
    Hur det nuförtiden står till i det gröna, är svårt att säga. Förledne sommarsol blekte det något. — Deröfver hvilar dunkel allt ännu. — En hittils fjerran stjerna sjunker! Låt se huru djupt? Knapt nånsin så som den som nu går ned inunder horizontens rand.

    7. Söndag. Okyrka. — Fruntimmerna Doria hos Wennerholms. Jag med Blank visite hos Häggström. Boston. J. Lybeck spelte Petit e ouverte med 2, 7 och 9 i ruter och lyckades. — Studerade under tiden Plancherna till det Stockholmska Musæum. Souper dersammastädes.

    8. Måndag. Hos Lithéns beundrades Blankens oförlikneliga perlfrack.
    E. m. Lithéns, Calamniuses, Doctorinnan Frosterus Calco hos oss, rätt ifrigt. — Undertiden suto Häggström, Lybeck, Collander uppe hos Blanken, spelte Boston och visade sig ej här nere.
    Åkte med Thilda och Johanna Frosterus. — Åkte kring staden, lusteliga. Frisches Luft in Schweden! —

    9. Tisdag. Dispute med Blanken om Tintomara, som han fann bizarr och obegriplig. — Allt förklarar sig genom det blotta ordet {grekiska bokstäver}.
    E. m. Turdins — fromma familjen. Calco. — 30 sk. „Ingen ut, innan jag hittar reda på mina silfverpenningar“, sade Hindrik.

    10. Onsdag. Vackraste väder i naturen, vinternaturen, Nbene.
    E. m. Anlände brodren Cederberg från J:stad; Blankens korade reskamrat. — Visite af Cederman, Högman, Ticklén. — Cucu — + 1,32 — Sedan Myllymaths med Cederberg, som skröt i början, men sedan blef 6 à 7 gånger å rad.

    11. Thorsdag. F. m. Blank och Cederberg reste efter väl intagen laddning Madeira hos Collander. — Låtsade medtaga Rosalies ring som han kuppat. Deröfver alarm, tills det befanns att Collander hade den. — F. m. Visite hos Lithéns. E. m. D:o D:o. Stort bord i sängkammarn. Mamma och Frosterus äfven med om Calco. Det kallar jag att dyrka Harlequin. — Collander och Rosalie repeterade för hundrade gången Jagtturen i Mazurkan.
    S. a. var Vaktm. Ahlqvists bröllop med Jungfru(?) Österberg. Hindrik Backman, Lybeck, Häggström, Janne Kerrman, m. fl. af våra ungdomar voro derstädes i hög grad muntra och roliga.

    12. Fredag. Vackraste väder i naturen. Förmiddagspromenad. Sedan hemma. Las högt för Mamma och Sophie Paltzgrefven, af Holberg, en galen bok (pjes).

    13. Lördag. Tjugonde dag Jul. — Med Sophie hos Lithéns. Calco. Flickorna mycket roade. Apropos hur var det med det der Nyårsnatts omen?
    På det viset körde vi julen ut.

    14. Söndag. Den 14 Jan. fyllde mitt tjugonde år.
    Kyrka. Fonselius om njutningen af jordens glädje. Stor middag hos Lithéns för Häradshöfd. Calamnius. Bland annat en skål för ungkarlarne Östman, Backman, Topelius. — Berättelse om Jungfruklubben i Irland. —
    Kort visite hemma, och åter till L:ns. Calco. Borgmästarn — 1 Rdr. 6 Sk. Hem kl. 12 efter på samma ställe intagen souper. —
    Tjugu år! Cardo aetatis! — Vågorna gå i hafvet, men der skeppet seglat är en lång lugn fåra bakom. À Dieu! Skönt är visst lugnet, der det speglar sin himmel ofvan, och stormen är orolig gäst. — Men „tungt är att dväljas på ett ställe jemt“, och hvilan har stundom blyvigt. — Och stormen är då så frisk så fri, — han svärmar kring verlden med ungdomslust. Han svalkar och kyler, han kysser och bryter, han kämpar och njuter. — Han hörer verlden till trångbröstade former binda honom ej — njutningen förslappar honom ej, kampen tröttar honom ej, — han är fri och frisk, hans lif är njutning och strid. Och ändock hvadan den klagande röst, som midt under yran ropar på lugn, på frid? som hämmar hans gång och fyller hans luftiga barm med oändeligt böljande längtan? Då måste han hastigt bort, — han måste kasta sig öfver stoftets vexlande former, och fly till fjerran land med sin aldrig hvilande oro. — Men icke så, — en oro utan hopp, en kamp förutan seger, — förutan segrens frid! — Men storm en liten tid och sedan lugn. Det sanna lugnet köpes blott med storm. — En våldsam vind, — men blicken långt framom! Ett rof för ögonblicket och ett mål i fjerran. — Blott några vilda dagars storm och sen ett evigt lugn!

    15. Måndag. F. m. hos Lithéns. E. m. Punsch hos Berger för Calamnius. Mycket folk i de små rummen. Bostonbord, trädkarlsbord, Cucubord, Gropoisbord., Vingtunsbord. Tappade 3 Rdr. Cederman — 6 Rdr. — m.  m. Skålar vid soupern — för Blaren (Dyhr) och klöfverknekt (Cederman) — „Och måtte jungfrun aldrig spricka och aldrig få oägta tjuguen!“ I anledn. af Vingtun.

    16. Tisdag. Med Sophie hos Lithéns. Calco. Stor fråga är dessa tider om ett slädpartie. Man vill ha mig till tillställare, men jag tackar för äran. Häggström har låfvat arrangera Maskerad till Fettisdagen, men se det skall jag, innan jag tror det.

    17. Onsdag. Punsch hos Stenroths för Calamnius. Mycket folk, och åter mycket spel. Denna gång lät jag bli. Satt en stund och pratade inne hos flickorna i lilla kammarn. Beskrifning på deras Cajanafärd. — Myllymaths med lilla Robert och med Molander. Gubben Fonselius, hygglig. — Souper och ispromenad kl. 12. Natten var ovanligt stjernklar. —
    S. d. hade Fonselii fruntimmer varit hos Fru Frosterus och moraliserat till höger och venster. Ett fult resultat af fromheten, och ingalunda en andligt god frukt af religionens träd.

    18. Thorsdag. Turdins och Hindrik Backman, sedan damerna Lithén på Kudnis. — Calco och boston vid stort bord. Ute var temmeligen kallt. Inne trefligt och varmt.

    19. Fredag. Henriksmässo marknad i NyCarleby. Gratulation hos H. Backman och tractamenter, confect m. m. Yrväder. Icke mycket folk i rörelse. — F. m. och E. m. korta visiter hos Lithéns. —
    Aftonen: Thoddy hos Hindrik. Hans kammare upfylldes af 4 spelbord, hvarvid samtliga gäster voro occuperade. Moi vid Trädkarlsbord. — Capten Junelius, resande från Uleåborg till H:fors i brudgumsbrådska. — Ungkarls souper — Sedan Vingtun — + 3 Rdr. — Härunder preparerades glödgare i en brinnande skål. „Det föreställer helvetes eld.“ — „Ja, och Östman föreställer gambel Erik som rör uti.“ — Hem klockan 4 på morgon. —

    20. Lördag. Andra Marknadsdagen. Visite af Janne Kerrman och Calle Stenroth som ville öfvertala mig att arrangera slädpartie. Jag afslog. A: hos Lithéns. Der narrade Dyhrn och jag sjelfva flickorna att spela gropois och Collander pinades rigtigt vid bostonbordet.
    Innevarande marknad är märkvärdig såsom den sista (åtminst. på en tid) i NyCarleby. — Så långt har afundsjukan hos våra köpmän mot de främmande drifvit saken, att de förmått inhibera höst- och vintermarknader för framtiden. — Det är sant att moraliteten i ett och annat afseende kan vinna derpå och krogarna och diverse andra förlora. — Men de egentl. vinnande äro våra köpmän, som nu få hålla sina priser så höga som heldst, och den egentl. förlorande är allmogen, som förlorar detta hittils vanliga tillfälle att genom de handlandes concurrens skaffa sig sjelfva bättre pris på sina uppköp. — Härom stark dispute hos L:ns. —

{Läs mer: Om inhiberandet av Erik Birck.}

    21. Söndag. Okyrka. — Jeana Backman reste med Junelius till H:fors.
    E. m. Med Sophie hos Ohlssons, der vi funno Fru Aspegren med dotter. — Mindre lifligt sällskap. Sophie O. spådde. „Nu kl. knekt, nu spader. 5“ och se! det var de. — Sedan Passopp m. m.

    22. Måndag. Auction hos Turdins. — Så långt har det nu kommit! Cession oundviklig, Crediten ohjelplig, den högt ansedda firman fallen, allt ruin! Och det på 3 år, genom olyckor å ena sidan, och å den andra — hårdt men säkert! — genom vårdslöshet och högmod. En skarp tillrättavisning af försynens faderligt stränga hand! —
    Moster Calamnius här på morgon, öfverdrifvande saken, som vanligt. — Mamma, — vi alla mycket ledsna.
    A: hos Lithéns. Gropois med flickorna. Thilda: ledsen och föga road. Deremot gubben sjelf högst intresserad.

{Läs mer: Det Turdinska handelshusets upplösning och fall av Erik Birck.}

    23. Tisdag. Fortsatt auction. Många främmande speculanter. Bra nog betalt. — Medan auction på e. m. öfvergick meublerna voro Tante Emelie och Aug. Åberg hos oss, spelte Boston och voro rätt nöjda. —

    24. Onsdag. Bref till Farbror. — Med Sophie hos Lithéns. Gropois med flickorna. — Turdinska affairen var allt emellanåt under discussion.

    25. Thorsdag. — Thermometern -27.
    — Hemma — Piquet med Mamma eller Sophie — knäckor. —

    26. Fredag. F. m. Albert Dyhr, visite. E. m. Lithénska damerna samt fru Frosterus här. Åter Cajco. — Kuppade en ring. Åkte hem med damerna. —

    27. Lördag. — Sophie Fonselius, visite. — Småningom är hon vorden systrarna lik, och röjer märkbara spår af exaltation. — Hennes vänskap för vår Sophie yttrar sig i omvändelseförsök. — Ett par gånger inlät jag mig i samtal om hennes favoritämnen: — Bestred att det är lyckligast för menniskan att dö i späda år, — att dö innan hon hunnit med klarhet upfatta sitt lif, sig sjelf, sin Gud och sin bestämmelse, innan hon hunnit förvärfva sig någon rätt till den herrlighetens krona, som vid vandringens slut tilldelas allenast åt dem, som mycket lidit och mycket kämpat — icke åt dem, som i barndomens töcken bortslumrat några få och korta dagar. —
    Sednare hos Lithéns. Beskref för fruntimmerna Klingmans Faust.

    28. Söndag. Okyrka. — E. m. Med Mamma och Sophie hos Lithéns. Calco. — Stor fråga om det skulle bli resa i morgon? Ja visst. — Men kölden? — Betyder ingenting. Thermometern står ej mer än  3 2 ½  U n d e r  n o l l !

    29. Måndag. Thermometern -30. Correspondence med Cederman ang. resan, som upskjöts till morgon. — Tillbörliga afskedsvisiter, — äfven hos Lithéns och — A. H. Häggström.

    Flickorna Lithén besvarade afskedsvisiten; åto strufvor, spelte Calco — Arlequin courtiserades till sista stund. — Strykande tour. — Stor dispute om en ring som måste återgifvas — Souper — Adieu. — Följde ut åt vägen. Bjellrorna klungo — och adieu — für immer!

    30. Tisdag. Ändteligen Resa. — Mildare luft, omkr. 15 grader under noll. — Lemnade Kudnis kl. 12 middag. — Hos Lithéns le dernier adieu i pels. — Auch sah ich anderswo hinein — da war das Vögelein geflogen — gedenkte meiner nicht — Lebewohl! —
    — Så gerna ville jag än se mig om på vinterblommorna som ryckas unnan nu. — Men föga godt och föga skönt har midt i allt det goda och det sköna blomstrat sist här hem. — När man midt i ett haf af gränslös tomhet förgäfves söker, lik Columbus, ett Guanahani för sitt hopp, en fast punkt för sin längtan och sin oro, när ögat likt en tröttad fågel öfver hafvet söker en enda grön qvist att hvila på, och söker fåfängt — och dignar magtlöst ner, då är ju hvarje spillra uti vägen kär och hvarje grässtrå från ett fjerran land en dyrbar och begärlig skatt. — Då söker man, som biet sent om hösten, än så gerna upp hvar blomma som man lemnat längesen, och kysser törstande dess redan torra blad. Och fylles ej en del af tomheten ändå, och uphör längtans feberpuls ändå ej än att slå, — då bort — som vinden far öfver jordens gröna stoft och hyllar formens fullhet blott — bort en liten tid, en pilgrimsresa  f r å n  Jerusalem — m e n  r e s a n  g å r  k r i n g  j o r d e n  r u n d t,  och komma skall den dag, då Zions dörrar öpnas helt! — Så sjunker solen ner i vesterns natt och dykar under jorden uti öster upp igen i högre glans!

    Resa: P i l g r i m s f ä r d  f r å n  J e r u s a l e m.

    Jan. 30. — Resa: — Forsbacka — punsch — Cucu — muntra herrar vänner, följde till Juthas — ytterligare — bytte resstöflor med Logren. — Sedan adieu. — Mellan Markola och Frändilä, par distraction, mycket fråga om kellemiehet, röfvare, skälmar. Nattqvarter på Frändilä.—

    31. Onsdag. Fortsättning. Denna gången icke längre än 8 mil till Kahra, der vi stannade kl. 7. — Var högst ovanligt trefligt på en gästgifvargård. — Cedermans stora misstag. — List. —