den stora deputationen, benämning på den samling av ombud som i mars 1899 överlämnade en nationaladress till kejsaren-storfursten. Sedan feburarimanifestet samma år promulgerats [utfärdats], beslöts en hänvändelse av hela Finlands folk till monarken. På några veckor insamlades utan myndigheternas vetskap 522 931 namnteckningar, och ombud för adressens framlämnande valdes. På Alexander II:s dödsdag 13/3 uppvaktade de femhundra deputerade (en från varje kommun) vid den konstitutionella storfurstens staty. I Petersburg blev d. inte mottagen av kejsaren, som lät hälsa att han ”trots allt inte var ond på dess medlemmar”. Följande sommar avvisades en annan adress, undertecknad av Europas intellektuella elit, i vilken man erinrade om det rättmätiga i Finlands sak (se europeiska adressen). Jfr finska deputationen. (J.W. Nylander, Den stora deputationen, 1899; S. Ingman, Suuri lähetystö, 1899)