Wislander 1750

 

Bures stadsplan visar ej, huru tomterna var bebyggda. Det gör däremot kommissionslantmätaren Gullich Wislanders geometriska karta från 1750, som tillkommit på befallning av Kgl Maj:t och till följd av landshövding Gustaf Abraham Pipers upprepade skrivelser samt magistratens skriftliga begäran av den 26 nov. s.å. Den visar i detalj stadens utseende vid denna tid, med varje hus utmärkt jämte gator och gränder m.m. samt räknar dessutom upp tomtägarna. Tomternas antal har vuxit och är nu 113. Längdgatornas antal är 4 och tvärgatornas 6—7, vartill kom talrika gränder av olika längd och bredd. Bebyggelsen har ökat framför allt i nordost, där 23 nya tomter utstakats öster och norr om stadsbäcken. Dessutom hade nya tomter uppstått söder och sydost om kyrkan, som såsom tidigare nämnts låg på nästan exakt samma plats som den gamla kyrkan. Stadsstaketet har samma sträckning som förut och de båda tullstugorna, den s.k. Döbelns gård i söder och nuvarande museet i norr, är utsatta, liksom den dåvarande bron över älven. Till kajen vid Nybrobacken ledde en bro nedför den branta åbacken, och i forsen utanför, den s.k. Stadsöhren, fiskades såväl lax som sik och nejonögon. På de nya tomterna öster om stadsbäcken bodde fiskare, arbetskarlar, änkor och annat fattigt folk. Källbacken var endast delvis bebyggd. Väster om älven är ingen bebyggelse utmärkt.

Erik Birck (1970) Nykarleby stad 1620—1970.


— — —

Jag reste då till Vasa i Österbotten på kommission, såsom kommissionslandtmätare utan ansökning befalld af Öfverdirektör Jakob Faggot. Den 6 Juli 1750 kom jag fram till Vasa, men plågades af en ovanlig svullnad i mina fötter så hårdt, att jag måste förblifva där till den 16 Juli, då jag enligt order måste resa till Vörå.

Den 24 Juli företog jag rågången mot Nykarleby socken, den 30 mot Lappo och den 3 Augusti mot Storkyro. Den 9, 10, 11 och 12 var jag sängliggande af svullnad i mina ben, den 13 gick jag upp rågången mot Lillkyro och den 17 mot Mustasari. För konnektion måste jag gå upp en tvärlinje till Nykarlebyrå mot sjösidan, samt slöt den 28 Augusti.

Den 29 Augusti 1750 dog direktör Olof Ehrnström i Vasa. Den 30 reste jag till Vasa efter befallning, för att bevista begrafningen och publika dokumenters försegling.

Den 5 September reste jag tillbaka till Vörå. Den 6 företog jag rågångarnes konnektering, den 10 mätning af de byars rågångar som stötte till Oravais och Kimo samfälda utmark, nämligen Karfvat, Kajtsor, Kofjocki, Tuckur, Rökie och Mäkipä byar i Vörå socken. Den 24 September började jag med konnektionen. Från den 1 till den 8 Oktober hade jag åter känning af frossan. Den 8 Oktober fortsatte jag konnektionen och slutade den 29 November. Den 2 December måste jag begynna med mätningen af Nykarleby stad, som med renovation af tre exemplar drog ut på tiden till den 17 Mars 1751. 1751 den 20 Mars började jag mäta den delen af hafsjön, som gränsade till Oravais by.

— — —


Samlingar i Landtmäteri, Tredje samlingen. Bilder ur landtmätarnes lif, Kommissionslandtmätaren i Vasa län Gullic Vislander (1901-1902) s 207 f. på Projekt Runeberg.
(Inf. 2011-04-02.)



*     *     *


Afritning Utaf Nycarleby Stad Uti Österbotens Landshöfdinge Döme Korsholms Norra Fogderie, Och Nycarle-By Socken. Författad år 1750 af Gullic Wislander, Commissions Landtmätare.



Fotografi av stadsplanen i Erik Bircks samling i Nykarleby stads arkiv. Förstoring (370 kB).


Läs mer:
”Kjännetecknens uttydelser”, d.v.s. tomtägarlängden.
Analys av tomtägarlängden.
Stadsplanen renoverad av Wiblingen 1798.
Stadsplanen insatt på stadsplan av år 2023.
Statistik extraherad ur stadsplanen av Erkki Finni.
Wislander gjorde även en uppmätning av gårdarna kring torget.
Kartan används som underlag för Stadsmodell anno 1750.
Tomt 10 i gamla Nykarleby av Woldemar Backman.
Fler kartor.
(Inf. 2005-10-09, rev. 2023-10-22 .)