Stadsbranden 12–13 januari 1858


NYKARLEBY BRAND
UUDENKAARLEPYYN PALO
12.–13.1 1858
började på denna plats
alkoi tästä paikasta

Minnestavlan avtäcktes lördagen den 17 augusti 2013, drygt 155 år efter stadsbranden, i samband med Nykarlebyveckan. Kulturveckan har fått det namnet i år. Ur programmet:

Avtäckning av minnesplatta över Nykarleby brand
Kl. 15. I närheten av Floraparken. Lars Pensar medverkar
med en kort resumé över branden år 1858 i Nykarleby.
Arr: Nykarleby Kultur & Fritid.


Skylten gjordes av FISA-kaiverrus Oy i Jakobstad. Stenen hämtades från stadens dumpningsområde för grus, sten, jord och ris på Munsalavägen.


Plattan, stenen och blomster.




Lars Pensar i duggregnet.

Foto. Stig Haglund.


*     *     *


Lars Pensars invigningstal

Någon forskare lär ha påstått, att när  en gammal stad brinner är det som när skogsbranden drar fram, – plats och utrymme bereds för något nytt som får nya möjlighet att komma till.

Kejsar Nero brände också ned Rom för att kunna bygga upp en ståtligare stad.

Utan tvivel var de gamla städerna ofta trånga och osunda boplatser med nutida ögon sedda.

Var då Nykarleby brand en katastrof ? Nej – inte om man mäter i förlorade mänskoliv, för inte en enda mänska miste livet i branden. Men i omistliga kulturvärden och penningmässigt – Jo!

De ekonomiska förlusterna beräknades uppgått till mellan 150 000 och 200 000 silverrubel. Försäkringarna täckte 50 000, senatens stöd 20 000, och lika mycket i stöd från olika håll i landet, däribland kejsarens omedelbara utbetalning ur hans handkassa 5 000 rubel. Här kan man också nämna det speciellt för insamling av stödpengar skrivna verket ”De hemlöse” som även återuppfördes i Nykarleby kyrka 2011.

102 bostadshus brann ned, bland dem  de största och finaste. Beboeliga efter branden blev 53 gårdar, mest små och obetydliga, – med något undantag.

5 dagar efter branden beslöt stadsfullmäktige att återuppbygga staden på samma plats. På sommaren satte man igång och några år senare var de centrala kvarteren uppbyggda.

Blev då det nya Nykarleby en bra stad? Jo – trivsam med envåningsträhus, ljus och öppen med mycken grönska och raka, breda gator. Och samma ståtliga älv.

100 år senare började mycket av det Nykarleby som byggts efter branden att försvinna. Trähusen revs, ett efter ett. Men den förnyade stad vi ser idag är fortfarande ljus och öppen.

Men skulle det vara möjligt att få göra en tidsresa, skulle min önskan vara att under ett dygn få vandra omkring i det Nykarleby, som lades i aska 12–13 januari 1858, den stad som minnesplattan här erinrar om.

Nykarleby Lokalförsäkring, numera gången till historien, med emeritus direktören Johan Frilund har stått för kostnaderna för stenen och plattan. Peter Gullbacks hjälpande händer har också bidragit vid det praktiska genomförandet.

Kulturflickorna, som kan titta ned hit från sin arbetsplats har på många sätt gett stöd till förverkligandet.

Tack till er alla!


*     *     *



Lars Pensar, känd historieprofil i Nykarleby, presenterade en minnesplatta över branden i staden år 1858. FOTO ANNINA SUOMINEN


Branden 1858 uppmärksammades
med minnesplatta

NYKARLEBY. I samband med Nykarlebyveckan [som i år bytt namn från Kulturveckan] fick staden ett minnesmärke över branden år 1858. Lars Pensar, som ägnat mycket tid åt stadens historia, var den som tog initiativet och presenterade också plattan i strilande regn på lördagen.

- Branden var en dyr historia, och kulturmässigt en katastrof. Jag brukar ändå säga att det inte var någon katastrof eftersom inga människor miste livet, säger Pensar.

Den tjocka stenplattan är placerad på platsen där branden startade i närheten av Floraparken.

- Nykarleby gav inte upp efter händelsen. Fem dagar efteråt fattade stadens fullmäktige beslutet att bygga upp staden igen. Jag frågar mig, skulle man kunna fatta ett sådant beslut så snabbt i dag, säger Pensar.

Två tredjedelar av stadens bostadshus utplånades i branden. Med plattan vill man påminna om att Nykarleby en gång såg annorlunda ut.


Österbottens Tidning den 25 augusti 2013.



Läs mer:
Branden av Erik Birck.
Kapitlet Minnesmärken.

Fler artiklar ur Österbottens Tidning.
(Inf. 2013-08-19, rev. 2013-08-26 .)