Dominion Creek 1 april 1903

Dyre fader!

Med några rader vill jag underrätta eder att vi kommit lyckligt fram till Dawson. Vi kom hit till Dominion Creek den 10 mars och fick arbete genast. Det var en lång resa men det var ej mycket kallt så det gick bra. Vi kom in fort för vi körde med häst från ”Hvite Horse” till Dawson och det tog inte mer än 6 dagar (när Alfred gick in till fots tog det honom 14 dagar) och så tog det oss 1 dag på båten från Douglas till Skagway och en dag på tåget från Skagway till Hvite Horse och så hade vi att gå rundt 35 mil till fots från Dawson och hit upp. Det tog lite mer än en dag.

Om ni skulle se dessa höga hillar som vi körde öfver så inte tror jag ni skulle ha lust att köra den vägen med ”Mörtjin”. Vi var 9 man med kusken i släden och hade 4 hästar förspända men nog blefo de trötta fastän de bytte hästar vid rådhusen. Det är ett märkvärdigt landskap här, man kan inte se en slät fläck bara hillar, den ena högre än den andra. Den högsta heter ”Dome”. Där kan man midsommartiden se midnattssolen ty det här stället ligger inom polcirkeln. Denna hill ligger endast några engelska mil härifrån.

Alfred var hit för några dagar sen och så efter oss. Han arbetar på Sulphur Creek, 3 eller 4 timmars väg härifrån. Jag tänker vi går dit efter en månad för de betalar bättre där. Vi har inte nå mycket vårlikt här ännu. Snön ligger orörd, den smälter lite midt på dan och fryser om nättren.

Hur har ni fått höet att räcka till? Har det brunnit mycket i ladorna och i Långbacken där jag lade in det så rått, hur är det där? Har ni fått veden kördt från Bjerkbackan och Långbackan eller måste ni bränna upp vindskammarväggarna. Jag måste sluta för det är nu midnatt, men nu har ni middag i Finland.

Många helsningar från oss alla tre, helsa Anna så mycket från oss alla. Täcknar er egen son

August Johnson