Orgeln vid Nykarleby seminarium
I musikundervisningen vid seminarierna ingick orgelspelning som ämne. Tanken med detta var troligen att de blivande lärarna skulle kunna ackompanjera psalmsången inom sitt yrkesverksamma liv som lärare. Undervisningen i orgelspelning medförde att en del av dem som blev lärare från Nykarleby seminarium kom att verka som kyrkomusiker på olika håll i Svenskfinland.
Till en början skedde undervisningen i orgelspelning vid Nykarleby seminarium på olika typer av orgelharmonier. År 1898 fanns tre mindre orgelharmonier och ett pedalharmonium vid seminariet. Under årens lopp ersattes de här instrumenten med nyare instrument.
Under 1960-talet fick de finska lärarutbildningsanstalter som då saknade piporglar anslag för att anskaffa sådana. Vid Nykarleby seminarium tog därför rektor Hans von Schantz och musiklektor Rafael Ahlbeck initiativet till att söka anslag för anskaffningen. Men det visade sig vara svårt att få medel beviljade för ändamålet. Efter flere uppvaktningar från rektorn beviljades anslaget till slut.
Orgeln byggdes 1964–66 av orgelbyggare Hans Heinrich. Han ritade fasaden, gjorde upp dispositionen och skötte intoneringen. Orgeln målades av seminariets verkmästare Göran Wikström.
Orgeln har sammanlagt elva stämmor fördelade på två manualer och en pedal. Den andra manualen är placerad i ett svällskåp. Orgeln har mekanisk speltraktur och registratur. Orgelns två manualer är uppdelade på huvudverk och bröstverk. Instrumentet har ansetts vara välplanerat och har en förbluffande kapacitet för sitt omfång. Orgeln ger tillfredsställande möjligheter även för större orgelkompositioner.
Orgeln invigdes fredagen den 30 september 1966 genom ett festtillfälle i seminariet. Vid festtillfället medverkade kyrkomusikern Hans Sandell, orgelbyggaren Heinrich och en stråkensemble från seminariet under ledning av lektor Ahlbeck. Programmet omfattade psalmsång, musik för orgel, altblockflöjt och stråkorkester samt ett föredrag om orgelns historia av Heinrich.
Orgeln användes som övningsinstrument för de blivande lärarna och som ackompanjemangsinstrument vid seminariets morgonböner. Publiken vid invigningsfestligheten kunde enligt tidningspressen konstatera att seminariet hade gjort ett gott förvärv. Orgeln ansågs vara en tillgång för seminariet både som soloinstrument och vid ackompanjemang. Genom orgelköpet fick intresserade elever vid seminariet tillräckliga möjligheter att inrikta sig även på vicekantorsexamen.
|