1:o Karaktärsbyggnaden med frontespis och brutet tak av bräder, 33 alnar lång, 18 alnar bred och 8 ½ aln hög till takbandet, innehållande 5 rum och kök på nedre botten samt på övre botten en stor sal tvärt genom hela byggnaden samt tre vindsrum .

2:o och 3:o Tvenne lika stora flygelbyggnader, av vilka den ena, den västra, till halva sitt utrymme var inredd till drängstuga, den andra hälften innehöll tre bostadsrum med tegelkakelugnar. Den östra byggnaden innehöll bagarstuga, en hushållsbod med gallerförsedda fönster samt mellan dessa en liten kammare. Båda dessa byggnader voro 26 alnar långa 11 alnar breda, 6 1/4 alnar höga. Taken å dessa byggnader, liksom flertalet andra, här nedan nämnda byggnader voro täckta av näver och takved.

4:o och 5:o I samma riktning som ovannämnda funnos på den nedre gårdsplanen, tvenne uthuslängor, av vilka den västra innehöll vagnslider, stall, latrinrum med avträden och en bod. Den östra längan innehöll två spannmålsmagasin i två våningar, ett mindre vagnslider och ett vedlider. Vardera längan var 42 alnar lång och 12 alnar bred.

6:o en badstugubyggnad, belägen mellan landsvägen och den västra uthuslångan (17x9 alnar).

7:o Mitt emot ovanstående på östra sidan av gårdsplanen en smedja (12 ½x5 1/4 aln.)

8:o En mangelbod (10x10 alnar) med en gråstenskällare under densamma med tegelvalv. Den var belägen tätt väster om gårdsplanen.

9:o—11:o Tre fähus av stock med tillhörande foderlador. Två av dessa hade 13 bås samt ett 14. Det är att erinra sig, att Jutbacka och två av Nygårds hemmanen sköttes samfällt och ladugården var belägen på Jutbacka mark.

12:o Ett lider, 9 alnar långt.

13:o Ett redskapslider 11x8 1/2 alnar.

14:o Ett brännhus med tegelspis och inmurad brännvinspanna samt tjockjärnsgryta (11x11 alnar).

15:o Ett vedlider av timmer (8x8 alnar).

16:o Ett svinhus (9x7 alnar).

17:o Ett drankhus av stock (7x4 alnar).

18:o—23:o 4 riarader, en innehållande 2 rior med en loge emellan (32x12 alnar) och på vardera sidan av denna två halmlador. De övriga innehöllo endast en ria, loge och halmlada, (de voro resp. 25, 28 och 24 alnar långa).

24:o En vatten mjöltullkvarn (18 alnar lång, 15 alnar bred och 10 ½ aln till takbandet), delad i tre våningar, uppförd 1817. Den drevs med två vattenhjul, hade två par stenar av 2 alnar och 5 tums diameter. Kvarnhjulen drevos med underfall från en i älven uppgrävd och å ömse sidor stensatt ränna av 18 alnars längd och 10 alnars bredd, däri dammen var inrättad till 5 alnars höjd från bottnen av rännan. Kvarnen blev skattlagd 22 sept. 1821 till 6 ½ tunnors årlig avgift till kronan efter en beräknad tillgång på mäld av 780 tunnor per år.

25:o En vattensåg, uppförd av grantimmer och korsvirke (24 alnar lång, 12 alnar bred och 3 alnar hög). Sågen var försedd ned en ram; den drevs med ett vattenhjul genom vatten från samma ränna, som försåg kvarnen med vatten, men avloppet skedde i en skild ränna. Sågen, som ursprungligen inrättats för husbehovsändamål — här sågades antagligen alla de plankor och bräder, som behövdes för uppförandet av den nya gården — erhöll den 11 mars 1823 tillstånd också till sågning för avsalu. Räntan till "Hans Kejserliga Majestät och Höga kronan" fastställdes till 1/12 av tillverkningen, som uppskattades till 60 tolfter helrena och 60 tolfter halvrena bräder. En ny skatteläggning 1834 fördubblade räntan. Sågen upphörde med sin verksamhet år 1838.

Det var sålunda ett stort antal byggnader, som ingick i den nya gården. Av dessa kvarstå en del, andra ha skattat åt förgängelsen eller bortflyttats Karaktärsbyggnaden är så gott som oförändrad; det första brädtaket ersattes dock något senare med sådant av kakel, liksom också nävertaken på de övriga byggnaderna fingo vika för tak av för hand gjorda pärtor, dessa för asfalt och till sist kom åter pärtor till heders. I den västra byggnaden har den forna drängstugan införlivats med den övriga våningen. Smedjan, badstugan, mangelboden, brännhuset och drankhuset finnas ej mera. Ladugården, som ursprungligen befann sig på andra (södra) sidan av landsvägen, flyttades senare väster om gårdstomten. Då gården blev parcell, raserades dock samtliga ladugårdsbyggnader, utom en hölada, nu i fallfärdigt skick. Alla rior och med dem förenade halmlador hava bortflyttats. Kvarnen har brunnit ned flere gånger. Senast uppfördes den av bankdirektör E. O. Söderström, samma kvarn, som i dagarna övergått i stadens ägo.


Woldemar Backman (1927) Juthbacka Några anteckningar.