Hej,
Under den frustrerande tid av mitt liv (kring början av sjuttiotalet) när en ask Colt kostade 2:06 och veckopengen var 2 mark jämnt tillbringade jag mycket tid med mina kusiner Helena, Mikael och Monika i den gamla kvarnen. Via bröderna Engs magnifika Telltegelstaplar kom man rakt in från landsidan genom fönsterluckan i övre våningen, och där fanns faktiskt ett ordentligt golv som sträckte sig ut över nästan halva insidan. Det hade bara fästpunkter i tre av hörnen, så det var lätt att få det att gunga riktigt spännande. Ville man över till älvsidans fönsterrad måste man gå längs en bred stock och klämma sig mot väggen. Det gjorde man naturligtvis hela tiden. Det var förbjudet att slinka in i kvarnen, men ganska mycket var förbjudet på den tiden och övervakningen var obefintlig (trodde vi). Och kvarnen var minst lika spännande som Sockenstugan uppe på berget bredvid mejeriet.

Dan Kronqvist
Helsingfors
tfn +3589 1253 233
gsm +35850 362 8126

(Inf. 2008-11-30.)