Förklaringar
Se tillhörande meny om den inte finns här ovanför.
Kursiverade rubriker är försök att skriva namnen på de olika objekten på dialekt.

Illustrationer förekommer även på andra sidor än de som finns under ”Illustrationer”.

Andrasjön – Andäschöön
År 1864 beslöt magistraten på förslag av handlandene G. M. Hedström och Elias Roos, att från Remalsbacken anlägga en landsväg på hamnkassans bekostnad genom stadens utmark till stranden av Bonäs fjärd den s. k. Andra sjön, där allaredan en sommarstuga byggts (Hedströms, sedermera Rooska villan) samt likaledes en ångbåtsbrygga, 225 alnar lång, av sten med en förlängning av trä och där bredvid ett upplagsmagasin. Handlandene Hedström och Häggblom utsågos till stadens ombud och bryggan uppfördes på entreprenad för en sammanlagd kostnad av 1,260 mk. Samma år om sommaren anlöptes bryggan för första gången av ångfartyget „Österbotten“, kapten C. O. Olson. Ett sommarvärdshus (nuvarande Nylundska villan) uppfördes av R. Ahlqvist. Ångbåtstrafiken blev ganska livlig, särskilt sedan kusttrafiken övertagits av ångfartygen Vasa, kapten Liljeqvist och Avasaksa, kapten Tornberg, (den senare trafikerande linjen Uleåborg–Nykarleby –Vasa–Stockholm) samt senare av de smärre ångarne „Näcken“, „Tärnan“ och „Norden“. Med ångbåtsbryggans tillkomst uppväxte vid Andra sjön den ena villan efter den andra, Häggbloms, Hedströms, Lövbergs, Lundqvists, Malmbergs, Grundfelts Lybecks m. fl. inalles 16 förutom 3 på Juthbacka hemmans mark och ett torp. Men även denna nya hamn har år för år uppgrundats, så att man numera har knappt mera än 6 till 8 fots djup vid „ångbåtsbryggan“, där numera sällan eller aldrig varesig ångbåtar eller andra fartyg lägga till efter det sjöfarten minskats och skeppsbyggeriet avstannat. Vad denna senare i själva verket betydde för stadsbefolkningen inses därav, att t. ex. briggen „Toivo“ hade 20 mans besättning, „Alku“ och „Alexander“ vardera 16 man, idel stadsbor eller svenskar från närmaste omnäjd.

Wichmann, V. K. E. (1920) Nykarleby stad 1620—1920, sid. 77 f.

Vykort:
Ångbåtsbryggan.
Flygbild.

Poesi:
Andra sjön av Axel Lindholm.
Sommarkväll vid Andra sjön.

Prosa:
Ångbåtsbryggan ur Tomas Indal av Mikael Lybeck.
Ur Liten drömmarpilt av R. R. Eklund.
Ut till landet i Ett trons äventyr. Anna Nordkvists livsgärning av Arne Herberts.
Sommar vid vatten och hav av Folke Holmström.
Minnen från Andrasjön av Karl Wenelius.
Andra sjön – en tillkomsthistoria av Lars Pensar.
Celebert författarbesök på ”Villa Elisa” vid Andrasjön av Lars Pensar.
Från Andrasjön till Stockholm med båt av Lars Pensar.

Illustrationer:
Träbryggan och lagerbyggnaden.
Stranden innan vågbrytarna anlades.
Fjärden innan vågbrytarna anlades.
Ångaren Belbas vid bryggan.
Panoramor.
Danslaven.
Magasinen.
Karta från 1884.
Från ovan ca 1968.
I Familjevers av Zacharias Topelius.
Lågvattnet 1936 i Sjönöd anno 1904.
Kartongkort.
Nytt båtus 2013.
Ny toalett 2013.
Sandslott 2013.
Speglingar 2014.

Läs mer:
Första gången jag sett namnet; Zacharias Topelius dagbok för juli 1837.
Helsingkallan. 1862 >
Knivdåd. 1874
Nykarleby stad har haft sin hamn. 1879
Notis om varuskjulet på ångbåtsbryggan. 1881
Stormen 1881.
Frågan om ny, lämpligare hamn för Nykarleby stad, 1892.
Vid Andra sjön av Kurre. 1907
Andra sjön 50 år, 1914.
Hamnen flyttas av Gustaf Hedström, 1920.
Tillbud till drunkningsolycka. 1925
Utskänkningsrättigheter för Restaurant Elisa. 1934
Veckoprat av Einar Hedström, 1938.
När ”Andrasjön” blev till i Från gångna tider i Nykarleby av Torkel Hellström, 1939.
Aldjungel döljer villorna vid idylliska Andra sjön, 1959.
Nykarleby bygger unik styroxhamn för småbåtsflottan, 1970.
Båthusplan för Andra sjön. 1974
Telefonkiosk vid Andra sjön. 1974
Tekla, pappa Mauritz och Knoppis — de är Andra sjöns väktare. 1975
Får de göra såhär med en badstrand? av Ulf Smedberg, 1981.
Den nya hamnen vid Andra sjön ... av Erik Birck, 1988.
Hamnvaktstugan, 2005.
Blomqvist / Nylund / Ahlqvist villa vid Andra sjön av Mats Blomqvist, 2005.
Djuriskt vid Andrasjön av Karl Wenelius, 2012.
Höststormen 2013 av Stig Haglund.
Kalkupplaget, 2014.
När hände vad på Nybo och kring Nykarleby av Mats Blomqvist.

Tullmagasinet:
Vill rädda historiskt magasin från Nykarlebys storhetstid av Hans Wikman, 1996.
Tullmagasinet vid Andra sjön blev Stevens sommarcafé av Birgitta Östdahl, 2002.
Panorama från packhusplan, 2005.
Andrasjökiosken (innehåller även förteckning över innehavare samt krönika) av Steven Frostdahl, 2007.
Ralph Ström tar över Tullmagasinet i Vasabladet, 2008.
Några ord av Tomas Knuts, 2010.
Återflyttare väcker Tullmagasinet ur vinterdvalan av Jenny Björklund, 2018.
Joel rustar Tullmagasinet med tankstation – nytt kök värmer kocken, 2021
Glansdagar vid Andrasjön av Pia Prost. 2022

Alla sidor där Andrasjön nämns.

Se även Skärgården.


Apoteket – apteetschi
I juli 1782 fick Johan Julin privilegium att öppna ett apotek i Nykarleby som blev det 18 i Finland. Det finns olika uppgifter om vem som byggde apoteket (som finns på vykorten), men enligt Erik Birck uppförde Rådman Waselius huset 1858 och Nils Malmberg köpte det 1865 och inledde verksamheten. År 1980 flyttades apoteket till det då nybyggda huset vid torget. Det vackra huset som därefter läts förfalla under former som närmast kan förliknas vid änglamakeri (=vanvård av ovälkomna spädbarn för att påskynda döden), brann den 27 november 1995. I januari 2010 flyttade man till f.d. polisens lokaler i ämbetshuset.

Följande apotekare har varit verksamma i staden.

Ur Bo Kronqvist (1995) Nykarleby Apotek Historisk tillbakablick i december 1995, otryckt.

Poesi:
Svanesång till apotekargården av Fjalar Zittra.

Prosa:
Jag minns min sköna stad av Börje Wilkman.

Illustrationer:
Fotografi av byggnaden.
F.d. Apoteket – apotekstomten – Bostads Ab Apotekaren.
Kyrkogatan 1893 av Anna Wengberg.
Färgfotografi av entrén från 1963 av Don Roy.
Ritning till hörnbyggnad.
Sydvästra hörnet och sydgaveln.
Apoteket och källaren.
Medicinburkslock.
Gråsalveburk.
Recept 1917.
Recept 1929.
Recept, 1930-talet?
Recept 1939.
Recept 1969.
Recept 1971.
Påse för Mentholhuvudvärkspulver.
Flaska för Hoffmans droppar.
Påse för Karlsbader salt.
”Hästmedicin”.
Entrén på 1960-talet.
Entrén i slutet på 1970-talet.
Gården 1983.

Läs mer:
Var ett byggnadshistoriskt och miljömässigt värdefullt objekt.
Apoteksförhållandena i Nykarleby provinsialläkardistrikt av Woldemar Backman. 1927
Nykarleby stamapotek 150 år av Woldemar Backman. 1932
Apotekskällaren av Einar Hedström. 1946
Säljer Nykarleby sin kulturhistoria? 1985
Beväpnad man rånade apoteket i Nykarleby. 1986
Gamla apoteket bevaras. 1987
Dramatisk natt i Nykarleby av Leif Sjöholm. 2013
Nya apoteket. 2009

Alla sidor där apoteket nämns.

Bastur

Läs mer:
Bastur av Erik Birck.



Beckbruket – Beckbruutschi
Beckbruket snett mitt emot Gamla hamn grundades 1643. 1889 beslöt man om inrättningens fortsatta öden. Inga vykort, som jag känner till, avbildar Beckbruket, men det är en viktig plats i stadens historia. I ett beckbruk förädlades tjära genom kokning.

Läs mer:
Brand. 1808
Notiser från 1851 och framåt.
Beck i Nordisk familjebok.1878
Beckbruket av Einar Hedström. 1958
Beckbruket av Erik Birck. 1980
Innehållsförteckning till kapitlet Tjära.
Beck på Wikipedia.

Illustrationer:
Panorama.

Film:
Se Gamla hamn.

Alla sidor där Beckbruket nämns.

Brandkårshuset, Missionshuset, Hyddan – Brankååshuusi och Nykarleby frivilliga brandkår
Frivilliga brandkårer började bildas på 1870-talet i Finland. Tanken var inte att endast släcka bränder, utan det fanns även politiska avsikter. Nykarleby fick sin frivilliga brandkår 1882, men den började blomstra först på 1890-talet under V.K.E. Wichmanns (Gånge Rolf) ledning. 1894 byggdes huset med hjälp av donationer och lån och fick namnet Asgård. Verksamheten var mycket livlig, men upphörde 1899 p.g.a. februarimanifestet. Huset såldes 1900 till postiljon Herman Häggströms och övergick 1907 i Byggnadsandelslaget Missions ägo. Telefoncentralen fanns i huset åtminstone till 1923. Missionsförsamlingen äger fortfarande byggnaden vid korsningen Gustaf Adolfsgatan-Sollefteågatan. Gavlarna har därefter påbyggts med en våning. Dagcentret Hyddan har verkat i byggnaden sedan 2002.

Vykort:
Brandkårshuset.

Poesi:
En ny wacker wisa.
Lystringssång för Nykarleby frivilliga brandkår.
Marsch för Nykarleby frivilliga brandkår. Samtliga av V. K. E. Wichmann.
Två verser i Det nordiska Betlehem av Jocosus.

Prosa:
En eldsvåda i Allas vår Margit av Mikael Lybeck.

Illustrationer:
En qvinlig frivillig brandkår. 1875
Parad på torget. 1895?
Fotografi av byggnaden. Början av 1900-talet.
Brandstationen vid Bangatan. 1959 och 1985
Brandstationen vid Karleborgsgatan. 2005
Brandstationen vid Munsalavägen. 2019
Hyddan i vinterskrud. 2022

Läs mer:
Brandkåren i Folkwännen. 1880
Invigningen af F.B.K:s nya hus i ÖP. 1893
Uppvaktning av Z. Topelius i ÖP. 1893
Frivilliga Brandkåren i Nykarleby firade sin sedvanliga årsfest i söndags. 1895
Ur minnenas film av Emil Forsander. 1923
Jul och Hembygdskåseri av J. L. Birck. 1956
Nykarleby frivilliga brandkår av Einar Hedström. 1958
Nykarleby frivilliga brandkår av Erik Birck. 1988
Purmobyggaren Backas kilade torn synades i Nykarleby. 1997
Presentation av Mitt i verkligheten. Dagcentret i Nykarleby 10 år. 2012
Utsikt från tornet. 2018
Bränder.
Brandskydd.

Alla sidor där brandkår nämns.

Brostugan – Broostogån
”Innan den resande med sitt åkdon fick passera bron, måste han erlägga bropengar, om han ej var stadsbo. Mitt emot bron låg vid bergväggen en liten brovaktstuga, ursprunget till den nuvarande Brostugan. Där logerade brovakten, som hade att tillse, att ingen utsocknes med sitt åkdon fick komma in i staden, innan han erlagt stadgad broavgift. Vid vackert väder satt han vanligen på trappan och vaktade, vid fult väder inne, därifrån han genom fönstret kunde avgöra om den åkande var från staden eller ej. I behövliga fall rusade ”Bro-Pelle” till för att uppbära brotaxan och öppna brobommen, som under vissa tider avstängde bron. Tvärs över brons körbana gick nämligen en stockbom, som med grova gångjärn var fästad vid den norra brostolpen och från södra stolpen svängdes ut mot brostugan. Bropengarna tillföll en brobyggnadskassa gemensam för Nykarleby, Munsala och Jeppo och skulle användas till broarnas underhåll. Bropengarna utgjorde i min barndom 10 penni per fordon. De uppbars icke av fotvandrare.”
Hedström (1958) sid. 17 ff.

Väggmålningarna med motiv ur stadens historia utfördes 1941 av heraldikern, kulissmålaren och journalisten Gunnar Clèment från Åbo. Under krigsåren 1941–42 var militärutbildning förlagd på flera ställen i Nykarleby, bland annat vid Seminariet, Folkhögskolan, ungdomslokalen i Munsala och Jeppo. Dragsvik låg för nära den ryska basen i Hangö. Majorerna Palmqvist och Åke Sourander var ”kommendörer”. Clèment prydde även innerväggar i Viks hotell, men där var motiven av en mer ”exotiskt-erotisk” natur.
Uppgifter av Lars Pensar 2002.

Poesi:
Stugan på klippan i Nykarleby av J. R. Backlund.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustrationer:
Brostugan 1946.
Brostugan ”by night” i början av 1960-talet av Rafael Sjöblom.
Bröstugan av Holger Haglund.
Brostugan 2008 av Lars Pensar.
Annons från ca 1940.

Läs mer:
Artiklar i Österbotttniska Posten från åren 1927–1948.
Nykarleby sedd med Pedersö ögon. 1924
Under sykomoren. 1929
Brostugan i Nykarleby firar 30 år på torsdag. 1955
Återinvigningen 1958.
Orange ljus vid Brostugan.
Finlands handel och industri i bild IV. 1971.
Stora värden i Nykarleby av Krister Korpela.1974
Brostugan med omgivningar bevaras i stadsplaneförslaget. 1975
Nykarlebygillet förärade Brostugan en ljuskrona av Inger Luoma. 1975
Historiskt och miljömässigt värdefullt objekt. 1978
Brostuguberget sprängs bort av Hans Wikman. 1981
Nkby grundreparerar sin gamla Brostuga av Vilhelm Nyby. 1982
Brev och svarsbrev från Georges von Swetlik angående ovanstående artikel. 1982.
Gunnar Clément av Lars Pensar. 2002
Stora bron – Brostugan av Lars Pensar. 2003
Reklamtavla av Lars Pensar. 2010
Brostugan fick ny färg. 2016
Brostuguberget i mars. 2018
Flytande helikopterplattform planeras på Nykarleby älv. 2023
Förstamajfirande.

Alla sidor där Brostugan nämns.

Brunnsholmarna och Nykarleby hälsobrunn – Bronshålman

Forshaell skriver 1784: ”På Nygårds Hemmans ägor, näst utan för Staden, förekommer en Surbrunskälla, som i flere år med mycken förmån blifvit nyttjad för åtskilliga sjukdomar.”

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Där älven rinner runt Holmensbro av Mikael Lybeck.

Prosa:
En konungason av P. W. Lybeck utspelar sig på Brunnsholmarna.
Ur Erik Falander av Ernst V. Knape.

Illustrationer:
Målning av värdshuset.
Fotografi av brunnshuset och värdshuset.
Brunnshuset från väster.
Detalj ur K. J. Kranks karta från 1866.
Spången på kvarndammen.
Frimärksskrin.
Kägelbanan.

Läs mer:
Brunnsholmarna av Einar Hedström.
Brunnsholmarna och Nykarleby hälsobrunn av Erik Birck.
Brunnsholmarna av Erik Kihlman.

Tidningsartiklar och -notiser:
(FAT = Finlands Allmänna Tidning, Hbl = Hufvudstadsbladet, Wbl = Wasabladet, ÅU = Åbo Underrättelser, WT = Wasa Tidning)
Kungörelse, FAT, 1820.
Kungörelse, FAT, 1829.
Kungörelse, FAT, 1838.
Annons, Wasa Tidning 1840.
Annons, Wasa Tidning 1843.
Islossningen. Åbo Tidningar 1853.
Studentqvartettens besök. 1861
Brunnsholmarna av Nabopolassar, Wbl april 1870.
Brunnsholmarna av Nabopolassar, Wbl juli 1870.
Brunnsdrickning i Nykarleby begynnes i medlet af nästinstundande juni, Wbl juli 1870.
Gellin. Hbl maj 1871
Brunnsdrickning vid Brunnsholms helsokällan i Nykarleby, Wbl april 1871.
Besök på Brunnsholmarna. ÅU 1871.
Brunnsdrickning vid Nykarleby Helsokälla, Wbl 1872.
I tjenst åstundas. Vbl 1874.
Inlösning av Brunnsholmarna, ÅU 1875.
Telegrafföreståndarens besök på Brunnsholmarna, ÅU 1876.
Wohllebe på Brunnsholmarna, Nya Trollsländan 1886.
En utflygt till Österbotten, Hbl 1877.
Hastigt dödsfall. Vbl 1887.
Barnfest i Nykarleby. Hbl 1887.
Förbud att utskänka rusdrycker. Nya Pressen 1889.
Brunsholmarne i Nykarleby — Kalfhage. WT 1893.
Frivilliga Brandkåren i Nykarleby firade sin sedvanliga årsfest i söndags. WT 1895.
Med ”Nordost” och ”Kurre”. Några anteckningar från en idrottsresa. Hbl 1896.
Sångartolfvan i NyCarleby. Olyckshändelser i NyCarleby och Jeppo. Hbl juli 1896
Brunnsholmsfrågan i Nykarleby (Egobyte), WN 1897.
Annons om uthyrning, Österbottningen 1898.
Olyckshändelse, Wbl 1898
Ett för årstiden owanligt högt wattenstånd, WT 1898.
Nycarleby-noblessen, Tammerfors Nyheter 1902.
Svenskt sinnade österbottniska studenters (U. W:s) Sommarfest i Nykarleby den 6, 7 och 8 juli, Hbl 1902.
Besök med förhinder. 1902
Brunnsholmarnas restaurang öppnades. 1907
Världshusrörelsen. ÖP 1911
Krönika av Kurre. 1914
Gårdsauktion, ÖP 1918.
Brunnsholmarna i Betraktelser av signaturen Murre, ÖP 1922.
Nykarleby hälsokälla och Brunnsholmarna del I av Woldemar Backman, ÖP 1927.
Nykarleby hälsokälla och Brunnsholmarna del II av Woldemar Backman, ÖP 1927.
1800-talets dragplåster: Nykarleby hälsokälla av Håkan Anttila. 1970

Bryggeriet – Bryggerii'i
”Nedanför denna gård, [Herlerska gården] vid backen och stranden och med stenfoten sköljd av vattnet, låg den rödmålade bryggeribyggnaden, Nygårds bryggeri. Det är senare tillbyggt. Det var grundlagt år 1864 och hade ägts av handlanden konsul Alfred Häggblom, kapten Jakob Kerrman d.y. och kapten Blomberg samt inköptes omkring 1880 av ovannämnda, från Bayern härstammande Josef Herler d.ä. Han inrättade där år 1896 även en läskedrycksfabrik.

Det hade tidigare funnits ett annat bryggeri, nämligen Koski bryggeri. Det låg på den motsatta sidan om älven nedanför det nuvarande Vernamo. När det grundats, vet jag inte men det var i verksamhet till inpå 70-talet, och byggnaderna köptes av Herler omkring 1880. Dess bryggerikällare finns ännu kvar i åbranten vid Vernamo. Bostadsbyggnaden, som förr låg på älvstranden bredvid bryggeriet, är den nuvarande Nordlundska gården uppe i tallbacken på samma sida om älven, ett gott stycke söderom Storbron.”

Einar Hedström (1958) Nykarleby Min barndoms och min ungdoms stad, sid. 31 f.

På huuto.net hittade jag denna uttömmande och delvis här reviderade företagslängd:

Under andra världskriget drev Lotta-Svärd avdelningen en bastu som främst besöktes av soldater. Staden tog över verksamheten men lade rätt snart ner den. Under femtiotalet verkade ”Lillvik och Sundqvist läderfabrik”, som bland annat färgade skinn, i byggnaden. Byggnaderna revs etappvis i början på 1960-talet. Sockelrester kunde skönjas ända till dammhöjningen 1984.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Prosa:
Bryggeriet av Bror Johansson.

Illustrationer:
Sommaren 1946.
Färgfotografi från 1959 av Rafael Sjöblom.
Fotografi av norra gaveln.
Målning med fasaden mot land.
Detalj ur stadsmodellen.
Teckning av Henrik Tikkanen.
Akvarell av Håkan Nyberg.
Lite om Koski bryggeri.
Etiketter från Emil Ströms bryggerier.
Mjödetikett.
Målning av A. Andersson.

Läs mer:
Josef Herler och mer om bryggerier av Erik Birck.
Min barndoms Nygård III av J.L. Birck.
Sågar, kvarnar, bryggerier och övriga arbetsplatser av Erik Birck.
En ölresa i bryggmästare Alfred Herlers spår av Folke Holmström.
Utbyggnaden 1876 kommenterad av Nabopolassar.
Peter Högväg berättar.
Energiska norrbaggar garvar skinn i gammalt bryggeri i Nykarleby.
Eldsvåda 1885.
Eldsvåda i Nygårds bryggeri 1942.
Eldsvåda 1950.
Beslut: Herlers hus får rivas. 2019

Alla sidor där bryggeriet nämns.

De gamlas hem – De gamlas hem

Läs mer:
Föreningen De Gamlas Hem i Nykarleby 1923–1963. Historik av J. L. Birck med länkar till fler dokument.

Djupsten – Jyypstein
Inga vykort, som jag känner till, avbildar Djupsten, men det är en viktig plats i stadens historia.

Läs mer:
Om namnet, skeppsbyggeri och sommarvillor av Einar Hedström.
Erik Bircks redogörelse.
Djupsten och Leppogubben av Lars Schalin.

Alla sidor där Djupsten nämns.

Döbelns hus eller Södra tullhuset – Döbelns huusi
Olika åsikter har framförts om var general G. C. von Döbeln var inkvarterad i staden under 1808–09 års krig. Bekant är sägnen, att v. Döbeln bott i södra tullhuset för lilla tullen, efter 1817 nr 130, senare nr 16 eller ”Döbelns hus”. Det köptes sistnämnda år av handl. och rådmannen Joh. Erik Strömbäck. Dennes änka bodde där till sin död 1874, då gården på auktion inropades av handl. Josef Sundström (f. 28.3.1848, d. 24.7.1881). Han tillbyggde det norra gavelrummet och öppnade där butik. Denna fortsattes efter mannens död länge av änkan Sofia, f. Nikola (f. 11.3.1848, d. på Smedsbacka 2.2.1929). Gården hade redan före hennes död inköpts av fru Elisabeth Koskinen, f. Nygård, som där öppnade Nygårds kafé. [Elisabet kallades Betty och maken hette Herman.] Som tullhus hade huset en dörr på långsidan mot väster och den dåvarande bron över älven. Dörren fanns kvar ännu i början av 1900-talet, men flyttades senare till nuvarande Herlers museum. Den var halverad på mitten, så att den, övre delen kunde öppnas skilt för sig. Det är troligt, att de svenska trupperna hade en vaktpostering där, sedan bron bränts av ryssarna under striden midsommardagen 1808. von Döbeln har av allt att döma legat sjuk där eller åtminstone tagit in i huset i samband med sin förkylning, då han försökte vada över ån under striden. Däremot har han ej legat sjuk där före slaget vid Juthas, som ju utspelades först den 13 sept. s.å. Det är alltså fråga om två olika tillfällen och detta har åstadkommit en viss förvirring rörande v. Döbelns inkvartering. Bl.a. fru Brita Gyllenberg berättade, att v. Döbeln haft sitt ”stadsqvarter” i det lilla huset närmast Storbron, i rummet till vänster om ingången från åsidan. Fru Fredrika Öhman (d. 17.5.1915) berättade 1912 för Z. Schalin, att hennes far varit soldat med namnet Wacker och att han var med, då bron brändes 1808. Hennes morfar hette Lönn och var tullskrivare i staden och bodde i tullhuset vid södra tullen, ”där enligt allmän sägen i staden v. Döbeln skall hafva bott”.

Erik Birck (1980) Nykarleby stads historia del II, sid. 60–64.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Läs mer:
Södra tullstugan — ”Döbelns gård” av Einar Hedström.
v. Döbeln i Nykarleby av Erik Birck.
Huset i Suomen pienin kaupunki Uusikaarlepyy.
Topelius tvivlade på ”Döbelns gård” av Håkan Anttila.
Gård 130 av Woldemar Backman.
Mauritz Siegfrids minnen.
Auktionsannons i ÖP 1917.

Illustration:
Tullhuset 1959.
Tullhuset som Jeans shop DALTON Bros. Inc.
Visualisering.

Se även Juthas.

Alla sidor där Södra tullhuset nämns.

Frihemmet – Friihemmi
Rådman J.A. Lybeck testamenterade både medel och mark för en fattiggård. I oktober 1908 godkändes arkitekt Knut Wasastjernas ritningar. Följande vår inleddes byggnadsarbetena. 1935 var det dags för renovering och då drog man in vatten och avlopp. Ännu i slutet på fyrtiotalet bedrevs lantbruk för livsmedelsförsörjningen. År 1984 revs byggnaden efter att staden byggt det nya pensionärscentret Hagalund.

Det som jag tänkte berätta var att kortet Fridhem trots allt torde vara rättstavat. Lisi Byman berättade, då vi tittade på mina vykort, att tant Anna Henriksson kom till oss sa att nu har Lybeckarna donerat till ett åldringshem, men nu är frågan vad det skall heta? Mikael [Lybeck] föreslog Fridhem. Med var tant Järnefeldt, Olga Källman och mamma, ja de tyckte att det var ett bra namn. Fridhem skall det heta sa tant Hanna.

Carl-Johan Eriksson tillhandahöll.
(Inf. 2013-10-08.)

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Läs mer:
Fattiggården bygges av Erik Birck.
Frihemmet i Nykarleby har intressant historia av Fjalar Zittra.
Stadsfullmäktige. ÖP 1908.
Notis i ÖP, 1908.
Notis, ÖP 1909.
Några ord av Kurre. ÖP 1909
God Jul bland åldringarna på femtioåriga Frihemmet i Nkby i ÖP 1959.

 

Fåfängan – Fååfengån
”Den andre brodern, Gustav Lindqvist var den av Werner Lybeck skildrade „majgreven“, en „lyxälskande person“ liksom även hans fru Karin Rundell. Han anlade en präktig trädgård vid älvstranden, bredvid rådman Lybecks nuvarande gård, som fick av Nykarlebyborna det betecknande namnet „Fåfängan“. När Lindqvist sist gjorde „en lysande konkurs“ och dog efter andra sorgliga öden i ett torp i Munsala, inköptes Fåfängan av råd– och handelsmannen Lithén. Dennes vackra döttrar Rosalie och Mathilda, den sistnämnde Z. Topelius ungdoms flamma och sedan gift med råd– och handelsmannen Dyhr, plägade ofta sitta i denna „paradisets lustgård“, där de flitigt bekikades av den blivande skalden från hans vindskammarfönster på Kuddnäs.”

V.K.E. Wichmann (1920) Nykarleby stad 1620—1920.


Skulpturen Flora av Viktor Malmberg, född i det gamla apoteket, donerades till staden av några före detta stadsbor 1937. Numera går parken under benämningen Floraparken. Vid kraftverksbygget 1984 förstördes parken helt och hållet. De höga granarna, syrenbersån och alla andra träd höggs ner och en dammvall byggdes. Detta medförde att parken fick en helt ny riktning. Tidigare hade den sluttat ner mot älven, men nu sluttar den mot staden. Sommaren 2002 var det dags för omdaning igen. Pilarnas rotsystem förstör dammvallen och skall bytas mot andra träd.

Illustration:
Parken på 1960-talet.

Läs mer:
Fåfängan av Erik Birck.
Statyn Flora.

Gamla hamn – Gambä hamnen
En av föregångarna till Andrasjön ligger ett par kilometer norr om staden. Inga vykort, så vitt jag vet, avbildar platsen.

Illustration:
Kajrester.

Läs mer:
Miljömässigt värdefullt objekt.
Gamla hamn av Einar Hedström.
Om hamnen och skeppsbyggeri av Einar Hedström.
Om stadens packhus av Erik Birck.

Illustrationer:
Panorama från Beckbruket.

Film:
Åminne Gamla hamn, Nykarleby av Carl-Gustav Dahlin och Anders Smedberg. Gossen som skymtar i filmen är Patrik Blomström.

Gravgården – Graavgååln
År 1827 uppstod behov av en gravgård utanför staden och den vid Ragnörn invigdes den 21 juli 1833. År 1878 togs beslut om utvidgning och den invigdes i början på 1880-talet. År 1924 var det igen dags för utvidgning norrut. Sommaren 2011 invigdes den nygamla sydligaste delen.Den hade dock tagits i användnnig före det. Den utökades 1878. På kallmuren av gråsten finns texten ”NYKARLEBY SOCKEN OCH SOCKLOT BY ÅR 1831” samt ”NYKARLEBY STADS ANDEL 1832” inhuggna. Frihetsmonumentet över de stupade 1918 ritades av arkitekten P. Björk från Helsingfors, utfördes vid Oskar Aaltos stenhuggeri i Jakobstad och avtäcktes 28.11.1920.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Gravgården av R. R. Eklund.

Prosa:
Ur Uppbrottstider av Gunnar Grahn.

Illustration:
Minnesmärket över de stupade.
Till hänsovna fäders minne.
Självständighetsdagen 2012 och en gammal bild.

Läs mer:
Arbetena på den nya begravningsplatsen. 1923
Planerings- och planteringsarbeten å gravgården. 1926
Den s. k. Gamla begravningsplatsen skall gallras. 1926
Vår nuvarande begravningsplats 100 år av Gustaf Hedström. 1933
Erk på julpromenad. 1934
Begravningsplatsen och gravarnas vård. 1946
En julförsäljning, ÖP. 1951
De äldre gravgårdarna och den nya gravgården samt mer om gravgårdarna av Einar Hedström. 1958
Elever jordfästa på Nykarleby stadsförsamlings begravningsplats av Hans von Schantz. 1958
Begravningsplatsen snyggas upp i ÖP. 1958.
Miljömässigt värdefullt objekt. 1978
Här berättar stenarna om forna Nykarlebybor av Fjalar Zittra. 1986
Gravvårdsinskrifter på gamla begravningsplasen av Rudolf Olson. 2000
Gravvårdar i fara. 2004
Tema Likvagnar. 2006
Kapellet eller jordfästningshuset av Lars Pensar. 2008
Råttbron och bilder från jordbyggnadsarbeten. 2010
Jordbyggnadsarbeten av Stig Haglund. 2010
Hugo Liljeström av Lars Pensar. 2011
Gravgårdsportarnas nya namntavlor av Stig Haglund. 2013

Se även Kyrkan.

Grundfeldtska gården – Grondfeltas gååln
Från Smedsbacka flyttade familjen [Grundfeldt] till kapten Sarlins nybyggda gård nr 61 vid Borgargatan, och bodde där tills de efter dr Blanks död 1860 köpte hans halvfärdiga gård vid dåvarande Rådhusboulevarden 65. Byggnaden, det senare så kända ”Grundfeldtska huset”, var ritat av överarkitekten Ludvig Isak Lindqvist i morisk stil och var på sin tid en av stadens, kanske landets, vackraste byggnader. Det gav en speciell karaktär åt hela esplanadområdet. (revs i mars 1961). Lindqvist var född i Nykarleby 1827 och son till rådmannen Isak L. samt överdirektör i styrelsen för allmänna byggnader. Han dog i Helsingfors 1894. Huset hade på insidan en vacker trädgård, vars träd planterats av Blank och Grundfeldt själv.
Birck, Erik (1980) Nykarleby stads historia II, sid 217.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustration:
Norra porten.
Tillkännagifvande om konsulns död.
Våningshuset som byggdes på tomten.
Exteriörer och interiörer.
Kabinettskort av J. Grönroos.

Läs mer:
Carl Grundfeldt, Grundfeldts affärsverksamhet, Grundfeldtska huset blir läkargård och Rivningen av det Grundfeldtska huset av Erik Birck.
Jordfynd.
Grundfeldtska huset i Nykarleby försvinner i ÖP.

Gråstenskällaren – Grååsteinststschellarn
Gråstenskällaren nedanför kyrkan byggdes av handelsmännen Matts Sandström och C. J. Collander 1847. Under fortsättningskriget fungerade den som bombskydd. Källaren är vattenfylld efter den senaste dammhöjningen 1984.

Vykort:
Källaren och kyrkan från väster.

Illustration:
Omgivningar vintern 1981..

Läs mer:
Gråstenskällaren av Einar Hedström.
Utdrag ur Magistratens protokoll från år 1847.
Folke Holmströms minnen.

Alla sidor där gråstenskällaren förekommer.

Heikelska gården
Den ståtliga tvåvåningsbyggnaden söder om kyrkan är en av de få gårdar som finns kvar sedan före branden. Kallades tidigare Rechardtska gården och ägs i dag av Kivinen.

Läs mer:
Av Einar Hedström.
Heikelska gården av Woldemar Backman.

Juthas
Den 13 september 1808 stod ett slag vid Juthas. Slaget anses numera inte ha haft den betydelse som det tidigare uppgavs. Striden är kanske en rättare benämning. Monumentet ritat av Daniel Nyblin uppfördes 1885. Namnbruket är vacklande, både Juthas, Jutas och Juutas förekommer.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Döbeln vid Jutas av J. L. Runeberg.
En dröm av okänd.

Illustrationer:
Litografi ur Finland framställdt i teckningar, 1845.
Ljustryck 1899.
Litografi från Salmsons tryckeri.
Anonym litografi.
Minnestavla över slaget.
Bataljmålning av Georges von Swetlik, 1942.
Fotografi av slagfältet 1978.
Döbelns dag 2009.
Döbelns dag 2020.

Souvenirer:
Juutas-urna.

Läs mer:
Jutas slagfält i svenska dagstidningar 1882.
... tanken att på ett värdigt satt utmärka det ställe, historien utpekar som valplatsen för striden vid Juthas ... 1883.
Influtna bidrag för Juthas minnesstod i ÖP 1883.
Härifrån och derifrån, om namnet, Åbo Tidning 1886.
Vid Jutas i Jakobstads Tidning 1900.
Minnesfesten vid Jutas, artikel i ÖP 1908.
I värdigt skick 1908.
Jutas slagfält i Bilder från svenska bygder 1912.
Minnesstoden å Jutas vandaliserad 1920.
Striden vid Jutas av Johannes Qvist. 1922
Utdrag ur Finlands svenska folkdiktning. 1924
Jutas-monumentets vård. 1925
Otroligt men sant. 1927
När Juthasmonumentet avtäcktes i ÖP 1935.
Underhållsansvarig.
Slaget vid Nykarleby den 24.6.1808 av C-B. J. Petander 1955.
Juthas, referat av radioprogram i ÖP 1958.
Parkeringsplats i ÖP 1968.
Historiskt och miljömässigt värdefullt objekt 1978.
Monumentet av Erik Birck 1988.
Slaget vid Jutas av Ulf Smedberg. 2001
På det sista goda slädföret av Lars Pensar 2005.
Innehållsförteckningen till kapitlet 1808–09 års krig.

Bibliografi.

Se även:
Döbelns hus.
Georg Carl von Döbeln i Uppslagsverket Finland.

Juthbacka
Kort efter Carl Backmans övertagande av Jutbacka uppstod planen om anläggningen av en alldeles ny gård, vars uppförande säkerligen tog flere år i anspråk. Sålunda var den mindre här nedan antecknade bostadsbyggnaden färdig och jämväl bebodd redan år 1818, medan den egentliga karaktärsbyggnaden kunde upplåtas för sitt ändamål först år 1821. Den nya gårdstomten — sådan vi i denna dag finna den på Jutbacka gård — var dubbelt större än den gamla, utgörande sålunda cirka 2 tunnland, och fick ett mera symmetriskt utseende än den förra, sträckande sig från landsvägen ända till älven. Den nya gårdstomten omfattade utom delar av den gamla tomten också åkerstycken, belägna såväl vid landsvägen som vid älven. Mellan dessa båda åkerstycken låg ”en oduglig backa”, såsom ovannämnda karta från 1750 talet angiver. På krönet av denna kulle placerades den nya huvudbyggnaden, och av de där förekommande stenhölstren uppfördes ett antal med stora stenar kantade terrasser, tre åt älven, en på framsidan, d. v. s. åt söder, och en åt väster. Den del av tomten, som låg mellan älven och karaktärsbyggnaden, apterades till trädgård, planterad med inhemska träd i olika alléer samt med en stor mängd vinbärs– och stickelbärsbuskar och på västra sidan ett större potatisland. Det kan måhända vara av intresse att se, vilka byggnader denna tid ansågos nödvändiga för en mindre herrgård, då denna anlades från grunden. Genom ett förefintligt vidlyftigt syneinstrument från år 1823 får man en inblick i dåvarande för hållanden. Följande byggnader funnos sålunda:

Woldemar Backman (1927) Juthbacka Några anteckningar.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustrationer:
Herrskapfröknar.
Panoramor.
Rivning av gamla omklädningshuset 2014.
Juthbacka av Göran Olson.
Omgivningar på 1950-talet.

Poesi:
Juthbackasången av Axel Lindholm.
Festdikt till Juthbacka av Sebastian Lybeck.
Vårdikt 1955 av Joel Rundt.
Juthbacka av Ester  Schütten.

Läs mer:
Juthbacka av Ragnar Mannil. 1961
Juthbacka av Maj-Britt Höglund. 2003
Juthbacka i Uppslagsverket Finland. 1982
Berättelse över Juthbacka Semesterhem u.t:s verksamhet år 1953.
Berättelse över Juthbacka Vänners r.f:s verksamhet år 1955.
Ägarlängd av Rudolf Olson. 1997
Minnestavla. 1961?
Dödsfall - Hanna Idström. 1914
Minnesruna över Olga Kjellman. 1927
Evakuerade under fortsättningskriget av Rolf Herler och Kirsti Jääskeläinen. 1940
Juthbacka Semesterhem höll vårstämma. Vbl 1958
Folk trivs på Juthbacka gård — både i salong och småstuga i ÖP 1971.
Juthbacka-utbyggnad i höst. Simbassängen nästan klar i ÖP 1972.
Juthbacka gård ändrar karaktär i ÖP 1973.
Turistbroschyr 1974.
Värdefullt objekt. 1978
Turistbroschyr ca 1986.
Juthbacka arbetsskola av Erik Birck. 1988
Juthbackamarschen – ett evenemang i Nykarleby sedan 1975 av Lars Pensar. 2006
En kavalkad från Juthbacka i det tjugonde seklet av Lars Pensar. 2018
Juthbacka teater på Juthbacka. 2017
Juthbackastiftelsen blir av med stort lån. ÖT 2023


Juthbackamarknaden:
Panoramor av Johan Pensar.
År 1990 var marknaden utlokaliserad till Idrottsgården.
Ett marknadsfynd.
En Thermoluxe på marknaden.
Pins Historic TT 97.
Marknaden 2012.
I dag börjar det – megaloppis på Juthbacka av Dan Kronqvist. 2014
Juthbacka marknad av Lars Pensar.
Fynd.

Träffar vid googling på Juthbackamarknaden:
20 november 2011	3 790
22 augusti 2014	8 130
22 oktober 2017	10 200
4 november 2018	19 300
5 april 2020	16 800
20 augusti 2023	13 100

Juthbackamarknadens hemsida.

Kovjoki station
Stationen byggdes 1885 i samband med att Statens järnvägar byggde Uleåborgsbanan. Både järnvägarna till Nykarleby har anslutit där till stambanan. Persontrafiken upphörde 19XX.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Byn där denna gosse föddes av Sven Lind.

Prosa:
Edgar vid Kovjoki station av R. R. Eklund.
Värdelöst arv av Leo Ågren.
Julafton 1953 i Kovjoki av Sven Lind.
Vingklippt av Anita Wikman.

Illustrationer:
Kartongkort 1 .
Kartongkort 2.
Akvarell av Leif Sjöholm.

Läs mer:
Invigningen av Uleåborgsbanan i ÖP 1886.
Vid Kovjoki station i Bilder från svenska bygder av Petrus Nordmann. 1912
Dagboksblad från en resa I av Kurre. 1903
Långvarig tjänstemannabana (N. Henelius).i ÖP 1929.
Expeditionens öppettider i ÖP 1929.
Obemanand station. ÖP 1935
Kovjoki av Joel Rundt i Den österbottniska byn. 1943

Se även:
Nykarleby Jernväg.

Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby – Fålkis
I början på 1900-talet gick en väckelsevåg fram över Österbotten. Tanken att man borde ha en fast punkt i tillvaron för ungdomsarbetet väcktes i början på 1910-talet. Man började samla in medel för projektet. År 1919 inleddes byggnadsarbetena strax norr om seminarieområdet på skolbyggnaden, ritad av stadsarkitekt C. Schultz i Vasa. Johannes Nyström (1880–1948) från Nedervetil vigde sitt liv åt folkhögskolan. År 1945 blev det nya elevinternatet färdigställt.

Skolan heter sedan 20xx KREDU. Det kan man tänka sig är en kombination av KRistlig och EDUkation samt credo = jag tror. År 2015 kunde man studera:

• Grundexamen i barn- och familjearbete
• Fristående examen: Grundexamen i barn- och familjearbete och yrkesexamen för kyrkvaktmästare
• Integrationsutbildning på svenska och finska för vuxna invandrare
• Förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning för invandrare
• Bibellinje med missionsresa

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustrationer:
Målning av Gustav Nyström.
Från älven 1946.
Soldater från Nykarleby utbildningscentral.

Läs mer:
Skolbyggnaderna i ÖP. 1920
Kristliga Folkhögskolan. Om elevarbeten. 1923
Våra svenska kyrkliga sångfester i Svenskt kyrkoliv i Finland. 1928
Folkhögskolan. 1929
Sångfesten vid Kristliga folkhögskolan 7—8. 7. 1934.
Hyllad 60-åring. 1940
Kristliga folkhögskolans nya internat 1945.
Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby 1920—1950. 1950
Kollektfest för nya matsalen 1956.
Skriftskolorna i ÖP 1957.
Kristliga Folkhögskolan 50 år av Runar Hedberg. 1971
Verksamheten inleds av Gustav Björkstrand. 1981
Minnesruna över Runar Hedberg 1983.
Kristliga Folkhögskolan av Erik Birck. 1988
 ”Heliga sång som samman oss band”. Kyrkliga sångfester i Nykarleby 1923–1939 i deras politiska, kyrkliga och musikaliska kontext. 2020
Festgudstjänst vid hundraårsfirandet. 2020
Inkallad i Från tonårssoldat till veteran av Gösta Karlsson. 2022
Ungdoms- och sångfesten vid Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby 7–8.7.1923 av Mats Björkstrand. 2023

Bibliografi.

Kuddnäs – Koddnees
Inledningsvis skall jag först helt kort berätta lite om gårdens historia före och efter familjen Topelius tid. Hemmanet som ju låg strax norr om Nykarleby var attraktivt ur många synpunkter. Marken var rätt bördig och ägorna låg nära landsväg och framför allt var det inte långt till den lilla staden. Ursprungligen var hemmanet ett av de större runt staden men delades under olika repriser och blev slutligen ett mycket litet hemman, men ändå så stort att man gott redde sig.

En av gårdens 1600-tals ägare hette Nils Olofsson och troligen är det också denne bonde som givit namn åt stället. Kuddnäs kallades före Topelius tid Kuddnissas eller Kuddnis. Nils Olofsson kan man anta kallades ”nisse” och på sitt hemman hade han kor ”kuddor” — en teori! Något av den äldsta bebyggelsen finns inte kvar, eftersom Kuddnäs hörde till de hemman som l714 brändes ned under Stora ofreden (1713—1721). Under långa tider var hemmanet sedan inte bebott — olika stadsbor ägde och brukade jorden men bodde aldrig på själva Kuddnissas. Från år 1802 ägdes hemmanet av kronofogden Carl Basilier och från den tiden har sedan Kuddnäs varit bebott. Under Basiliers tid uppfördes den vita karaktärsbyggnaden och den gula ”festsalsbyggnaden”. Enligt uppgift lät assessor Basilier flytta hit dessa byggnader år 1804, det vitrappade huset från Sundby i Pedersöre och det gula, från Harald strax söderom Nykarleby. Det gula huset stod oinrett ända fram till familjen Topelius tid. Provincialläkaren Zacharias Topelius inköpte Kuddnäs den 29 november år 1813 på exekutivauktion. Hemmanet omfattade då 7/24 mantal. Vid doktorns död år 1831 hade Kuddnäs vuxit till ett av de större då man också inköpt Frill hemman liksom även lägenheter i Socklot, Forsby, Jeppo och Härmä. Efter moderns död år 1868 behöll barnen gården ända fram till år 1873. Zacharias Topelius hade nämligen hoppats att man just på Kuddnäs skulle ha kunnat grunda Nykarleby Seminarium. Då så inte skedde såldes Kuddnäs till andra familjer: Kärrman, Häggblom och Olson. År 1900 inköpte Nykarleby landskommun gården och inrättade här sin åldrings– och fattigvård. Slutligen inköpte Stiftelsen för Z. Topelius barndomshem Kuddnäs år 1933.

Bo Kronqvist (1983) Kuddnäs Zacharias Topelius barndomshem.

En postum ”födelsedagspresent” till Kuddnäs en dag före Topelius 196-årsdag:

Ruokakesko börjar i vår bygga sitt länge planerade bygge av en supermarket i Nykarleby. Supermarketen kommer vid Kvarnvägen vid norra infarten till Nykarleby.
      Investeringsbeslutet är fattat och Kesko har redan fått bygglov. Färdig ska marketen vara våren 2015.
      Marketen blir nästan 2 000 kvadratmeter stor och ger 15 till 20 arbetsplatser, uppger Petteri Tastula på Kesko.

yle.fi, 13/1 2014. Mer om bygget.

Föreningen Kuddnäs vänner grundades i samband med Topeliusfesten i Nykarleby  lördagen den 14 januari 2017. Den ska fungera som en stödfunktion för Kuddnäs museum.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Mina aspar av Zacharias Topelius.
En vindskammare av Zacharias Topelius.
Det finns en makt vars namn är godhet av Joel Rundt, skrivet till invigningen.
Ett besök på Kuddnäs av Axel Lindholm.
Topelius-hemmet av H. B.
För diktens dag i Nykarleby sommaren 1979 av Wava Stürmer.

Prosa:
Julafton på Kuddnäs av Märta Edquist.

Illustrationer:
Akvarell av Teodor Schalin.
Vinterfotografi.
Modell.
Oljemålning.
Kuddnäs från älven i ÖP 1888.
Adventskalender 2006.
Kuddnäs från älven.
Panorama.
Sommaren 1946.
Märke ”För underhåll av Z. Topelius barndomshem”.
Tygmärke.
Adventskalender 2013.

Läs mer:
Brandförsäkringsinstrument. 1839
Planer på ett museum vid Kuddnäs i ÖP. 1898
Fattiggården i Topelius' barndomshem. 1900
En gammal herrgård i Zachris Topelius av Einar Spjut. 1915
Kuddnäs hemman och dess ägare på 1600-talet av Hugo Lagström. 1929
Inlösningen i ÖP. 1929
- Kuddnäs. Nr 31
- Planer på inlösen av Kuddnäs. Nr 36.
- Apropos planerna på inlösen av Kuddnäs. Nr 39.
- Kommunalfullmäktige om Kuddnäs. Nr 40.
- Kuddnäs — Topeliushem! Nr 46.
- Kuddnäs-frågan. Nr 47.
Förslag till stadgar för Kuddnäs-stiftelsen. 1930
Kuddnäs stiftelsen. 1931
Kuddnäs du gamla på minnen rik, 1933
Det nya kommunalhemmet invid Kuddnäs invigt. 1933
Restaurering och invigning i ÖP 1934
(Kuddnäs restaureras av Erik Birck):
 - Kuddnäs gård övertogs av stiftelsen på skaldens födelsedag. Nr 3.
 - Restaureringsarbetena vid Kuddnäs ha begynt. Nr 15.
 - Kuddnäs restaureras. Nr 18.
 - Restaureringsarbetena vid Kuddnäs snart slutförda. Nr 24.
 - Topelius barndomshem Kuddnäs inviges midsommardagen. Nr 25.
 - Invigningsprogram. Nr 25.
 - Topeliushemmet på Kuddnäs högtidligt invigt till en minnenas helgedom. Nr 26.
 - Det finns en makt vars namn är godhet av Joel Rundt.
 - Några drag ur Kuddnäs historia. Föredrag av Sigmund Schalin.
Zachris Topelius' barndomshem av Algot Jansson. 1935
Skalden Z. Topelius forna hemgårds historia av Zacharias Schalin. 1935
Topeliusmuseerna på Kuddnäs och Hertonäs av Paul Nyberg. 1936
Julvisans hemgård – hos lille Zachris på Kuddnäs av Gerda Hintze, 1937.
Sophie Topelius av Fanny Hult. Mitten/slutet på 1930-talet.
Minnesruna över fru Signe Appelberg, den första ciceronen. 1945
Sångfesten på Kuddnäs. 1945
Rabalder kring en skylt. 1948
Kuddnäsområdet föreslås bli naturreservat. 1950
Kuddnäs och den försvunna urtavlan av Ture Granqvist. 1970
Skaldeminnen, ’dalmålningar’ i skolstaden vid Lappo älv, 1972.
Kuddnäs av Sigmund Schalin i Bothnia 1975.
Byggnadshistoriskt, historiskt och miljömässigt värdefullt objekt. 1978
Vimpel. 1970-tal
Kuddnäs av Erik Birck. 1980
Kuddnäs restaureras av Erik Birck. 1988
Kuddnäs i Hemman och husbönder i Nykarleby Kyrkoby och Forsby av Rudolf Olson. 1997
I gröna björkens skugga. Med Topelius på Kuddnäs och i Nykarleby av Ull-Britt Gustafsson-Pensar. 1997
Hemma hos Sagoberättaren av Erika Funke. 2011
Adventskalendern 2015.
Julkort av Veikko Markkula. 2015
Renovering 2016–17.
Kuddnäs Premium Lager. 2018
Kuddnäs museum öppet för publik igen: ”Vi har uppfyllt vår historiska plikt”. 2018
Sommaridyll i Topelius barndomsland av Anci Holm. 2019

Bibliografi.

Se även:
Majniemi och Topelius.

Parken och lusthuset vid Kuddnäs – Partchin å losthuusi vi Koddnees
Då familjen Topelius kom till Kuddnäs gick man in för att få en fungerande enhet på alla sätt. För park och trädgård anställde man t.o.m. en egen trädgårdsmästare (Zetterberg). Här anlades nu en park med gångar och planteringar (vilka under senare år sköttes av husets fosterdotter Fanny Toppelius) man anlade kryddgård och planterade bärbuskar. Här i parken lär doktorn också tidvis ha haft tobaksodling vilket för våra nejder ju även var en nyhet. Parken var även en utmärkt biologisal för husets två barn. Här hade Topelius många vänner — hans första dikt anknyter sig även till parken:

Tippelill, var fri och glad
flyg till Gud i gröna blad!
Tack för att du sjöng för mig,
jag har ledsamt efter dig.

Sommartid firade man ofta bl.a. namnsdagarna i parken. Barnen sjöng sånger och läste verser som Topelius skrivit, man framförde blomsterspel och umgicks rätt intensivt med de andra familjerna i staden och dess omgivningar. Kaffet intogs i parken eller i Lusthuset uppe på den lilla kullen. De gustavianska stolarna med sina ”Vasakärvar”, papegojan i taket eller de två kopparsticken gav då som nu en ljuv känsla av sommar. Genom fönstren kunde man se Lappo å [Nykarleby älv] rinna förbi. På trappan hörde man asparnas sus och fåglarnas sång något som Topelius på äldre dagar mången gång längtade efter. Många sånger har här sitt ursprung. ”Blommande sköna dalar.” den sång som t.o.m. August Strindberg hade fallit för. Strindberg lär ha sagt: i mitt hjärta finns ett kapell, där han med rörelse lyssnade till Blommande sköna dalar, den vackraste sången som han visste. Många generationer av Lundastudenter håller med Strindberg den sången är ju deras ”egen” sång.
Äventyr i Topelius sagor hade kanske i verkligheten utspelat sig här eller vid älvstranden, och visst är det sant. Sätt er ner och lyssna hur underbar tystnaden här kan vara ...

Bo Kronqvist (1983) Kuddnäs Zacharias Topelius' barndomshem.

Vykort:
Lusthuset.

Läs mer:
Kuddnäs trädgård i Skalden Z. Topelius forna hemgårds historia av Zacharias Schalin.

Ritning till pepparkakshus.

Se även:
Kuddnäs, Majniemi och Topelius.

Kyrkan
Se Sankta Birgitta kyrkan.


Köttkontrollen – Tjöttkåntrålln
Byggdes 1937.

Illustration:
Fotografi.

Prosa.
Ett avsnitt ur Ronnie av Peter Sandström.

Läs mer:
Notis om byggandet i ÖP.

Majniemi
Topelius fru, professorskan Emelie ropade in rådman J. Collanders stuga på Alören 1855, som på den tiden var något helt annat än den är idag. En sommar på 1860-talet räknade man till 200 personer som bodde eller vistades där. Orsaken var att där fanns ett skeppsvarv, redarefamiljerna hade börjat skaffa sig sommarnöjen, segelfartyg ankrade på redden och t.o.m. ångbåtar anlöpte bryggan. Familjen tillbringade alla somrar fram till 1868 på Majniemi. Stugan köptes 1871 och flyttades till Bonäs. År 1897 köptes stugan och återuppfördes av seminarister på sin gamla plats. Den överlämnades till den snart åttioårige skalden den 15 juli. Han kunde inte förmå sig att skriva en dikt en dag som denna med all uppståndelse, utan återvände vid ett senare tillfälle och skrev ”testamentet”.

Poesi:
Skördefolket dansar om kvällen av Zacharias Topelius.
Majniemi av Selim Segerstam.
På Majniemi av R. J. L.
Ett litet reseminne av Vespertinus i Vårt Land 1898.
Zakarias Topelius' sommarhem å Alörn av Märta Edquist. 1926

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustration:
Akvarell.

Läs mer:
Majniemi i ÖP. 1887
Majniemi av Aarne i Excelsior. 1888
Topeliusfest på Majniemi i ÖP. 1897
Topelius' ö av I. O. Nordling i SFV Kalender. 1905
Utfärd. 1912
Zacharias Topelii afsked från sin hembygd och sitt forna sommarhem av Gånge Rolf i Idun. 1918
Reparations och uppsnyggningsarbeten. 1923
Majniemi av Zachris Schalin. 1935
Bland Topelius-minnen i Nykarleby. 1940
Alörn, tvenne skalders sommarparadis av Lars Schalin. 1960
När seminaristerna räddade Majniemi av Erik Birck. 1983
Ur Bo Kronqvist (1983) Kuddnäs Zacharias Topelius' barndomshem. 1983.
Majniemi av Gertrud Wichmann. 1986
Topelius, skärgården och havet av Birgitta Sarelin i Skärgård 3/2018.
Om ”Runeberget”.
Majniemi i Zachris Schalins anteckningar.


Se även:
Kuddnäs, Topelius och Skärgården.

Normalskolan – Normen
Seminariets övningsskola var inrymd på vinden i verkstadsbyggnaden, nuvarande skolkansliet, på seminarieområdet fram till slutet av 1907. Efter några år i papperskvarnen stod skolan färdig år 1908. Arkitekt K. V. Reinius från Vasa hade ritat byggnaden som placerades på den redan tidigare benämnda Stenhustomten vid torget. Byggmästaren K. V. Helander från Tammerfors byggde. Byggnaden ser nästan lika ut idag som den gjorde vid invigningen. De enda större utvändiga förändringarna är att takteglet ersatts med plåt och några takkupor tillkommit på det södra taket. I början på 1970-talet byggdes kolkällaren om till slöjdsal. Den fasta scenen byggdes 1984. Tidigare var den demonterbar och monterades upp till julfesterna. Vid två tillfällen har vindsutrymmen byggts om till klassrum. Köket är uppvärmningskök sedan högstadiet stod färdigt till höstterminen 1978. Uthuset flyttades i början på 1970-talet till Kampen för att återanvändas som lager och verkstad för Byggnadskontoret. I mitten på 1970-talet byggdes ett gallerstaket mot Sollefteå- och Kyrkogatan. Efter en tid bytte man till träspjälor. Senhösten 2004 uppfördes planket mot torget. Våren 2014 konstaterades att skolan var så mögelskadad att eleverna till skolstarten evakuerades till baracker på f.d. seminariesportplanen. De var förmodligen de sista som fick sommarlov. Hösten 2017 stod efterträdaren Zachrisskolan på f.d. seminariesportplanen klar. Den var byggd efetr nya pedagogiska idéer med öppna klassrum, men det visade sig bli för stökigt, så efetr några år byggdes slutna klassrum. Under första hälften av sjuttiotalet (och kanske både tidiagre och senare) kallades skolan av ickestudiemotiverade elever Stenhäktet.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustrationer:
Uthuset.
Kyrkan och klockstapeln från den obebyggda stenhustomten.
Detalj av tornet.
Klassfoton.
Några hus vid Kyrkogatan och Normen.
Sommaren 1946.
Glascirkel.
Nya lekredskap 2014.
Tivolitält framför Normalskolan.
Normalskolan under olika tider.
Väggmålningar i matsalen.
Ritningar.

Läs mer:
Kungörelse om inskrivning i ÖP. 1889
Hemställan om anslag 1905.
Senaten har beslutit hemställa om beviljande af ett anslag. ÖP 4/1 /1906.
Arbetenas utförande har utbjudits på entreprenad. ÖP 26/4 1906.
Arbetet på normalskolans nya hus har så godt som afstannat. ÖP 17/7 1906
Normalskolans nya hus i Nykarleby. ÖP 1906.
Arbetet med kloakledningen från normalskolans nya hus i ÖP. 1907
Normalskolan nya hus i ÖP. 1907
Seminariets nya normalskolebyggnad i ÖP. 1908
Normalskolans nya hus i ÖP. 1908
Tillskottsanslag beviljat i ÖP. 1908
Det nya normalskolehuset i Nykarleby i Tidskrift för folkskolan 1908.
Frukostbespisning av skolelever i Finska-Amerikanaren. 1911
Normalskolans tillskyndare Gustaf Lönnbeck död. 1912
Anslag för undervisning. 1913
Stadens skolmöbler och normalskolan. 1914
Normalskolan av K. J. Hagfors. 1923
Normalskolan avslutade läsåret. 1923
Rök utan eld. 1934
Normalskolan sextio år i ÖP år 1936.
Henrik Österlund död. 1944
Min barndomsskola. Hågkomster från Nykarleby Seminariums normalskola 1893—1901 av J. L. Birck. 1957
Stenhustomten av Einar Hedström. 1958
Nytt plåttak. 1980
Seminariets övningsskola, tillkomst, verksamhet och lärare av Erik Birck. 1988
Presentation av Normen 100 år, historik 1908–2008 av Pehr Tonberg och Eva Sundstén. 2008
Normen 100 år av Maria Sjöblom och Ulla-Maj Broo.
Festtal vid Normens 100-årsjubileum av Steven Frostdahl. 2008
Efterträdaren Zachrisskolan: En ny värld av lärmiljöer väntar av Britt Sund i ÖT 2017.
Normalskolan/NORMEN 1908–2018 av Maria Sjöblom m.fl.
VVS i Normen av Jan-Erik Solvin. 2023

Nykarleby Centralandelsmejeri – Meijerii'i
Byggdes 1937–38. Efter att verksamheten upphörde våren 1973 verkade Lindbloms förnicklingsfabrik Niklaamo i lokalerna. År 1995 flyttade fotoaffären Bildström in.

Illustrationer:
Gamla mejeriet på ”Hagan”.
Istagning på älven.
Kusk och häst på mejeriplanen.
”Mjölkbil”.
”Äkta” smörpapper med tryck.
Mjölkpåse.
Fotografi av före detta mejeriet år 2004.

Läs mer:
Mejeriplanerna 1932 i Det säges av Tege.
Sammandrag av verksamheten 1937–1967.
Statistik 1938–1972.
Nykarleby Centralandelsmejeri och Kojvoki andelsmejeri i Andelsmejerierna i Finlands svenskbygd. 1958
Utdrag ur Årsberättelser 1959–1972.
Andelsmejeriet mitt i Markby av Jörgen Sundqvist. 2005
Mjölkhanteringen vid sekelskiftet av Bengt Harald. 1989

Nykarleby Jernväg – Nyykaabi Jäänveijin
År 1885 kom järnvägen till Jeppo och Kovjoki, men både Nykarleby och Jakobstad ”missade tåget”. Redan 1890 började staden engagera sig för att få en bibana från Kovjoki till staden, men senaten avslog ansökan. Nya försök gjordes både vid 1891- och 1894-års lantdagar, men utan resultat. År 1896 tog man ny fart och nådde målet 1897, men det var närmast en Pyrrhusseger. Staten skulle subventionera banan, men staden skulle bygga och trafikera den. På våren 1898 påbörjade man upphuggningen av bansträckningen från Kovjoki till Andrasjön. Planerna att dra järnvägen längs den nutida Sollefteågatan ändrades och istället drog man den längs dagens Bangatan. Lokomotivet som beställdes i juni 1899 från Baldwin Locomotive Works i Philadelphia USA, levererades till Kovjoki i mars 1900. Men det behövdes mer än ett lok för att bedriva järnvägstrafik. Vagnar, växlar, skenor, telegrafapparater o.s.v. levererades från när och fjärran. Det började gnissla i koncessions- och finansieringsmaskineriet och kostnaderna skenade iväg. Provisorisk (olaglig) trafik inleddes den 3 juli 1900 och i december fick man tillstånd. Trafiken kom igång på allvar, som mest hade man sex turer till Kovjoki per dag, men gick varje år med förlust. Passagerartillströmningen var mycket ojämn och den godstrafik man hade hoppats på kom aldrig igång. Dels för att omlastningen från stambanan var omständig och tåget hade liten lastkapacitet, dels för att hamnen vid Andrasjön blivit uppgrundad p.g.a. landhöjningen. Järnvägsdriften finansierades med inkomster från alkohol- och virkesförsäljning samt skatter. Ryska krigsmaktens upprustning under första världskriget blev stadens räddning. Plötsligt fanns det flera spekulanter. Hela järnvägen såldes till en affärsman vid namn Aleko Lilius den 29 juli 1916. Det var i sista stund för i slutet på augusti kom besked från länets guvernör om att hela banan skulle rekvireras för militära ändamål. Om detta skett hade staden gått i konkurs. Trafiken hade upphört den 14 juli och i början av september var banan uppbruten. Lilius avyttrade rälsen till fästningsarbeten i Hangö och den rullande materielen till olika industrier.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Vid behov av Sven Lind.
Väntan på järnväg av Stig Ingo.

Prosa:
Tåget i Liten drömmarpilt av R. R. Eklund.

Illustrationer:
Omslag med paketmärken.
Detalj av omslaget med paketmärke 40 p.
Paketmärke 25 p.
Biljetter.
Lokbeställning.
Tåget på Storbron.
Stationsområdet i staden, detalj ur Heikels stadsplan.
Tåget vid Kovjoki station.
Bilder, mest från den nya järnvägen, ur Anders Fors samlingar.
Glascirkel.

Läs mer:
Järnvägs- och översvämningskrönika i Norra Posten 1883.
Den smalspåriga järnvägen av Erik Birck.
Bibana till Nykarleby i Hbl 1890.
Nykarlebybanan i Hbl 1890.
Kovjoki—Nykarleby banan av Th. Tallqvist i Teknikern 1894.
Notis i ÖP 1897.
Järnvägens sträckning och Förstärkning av Storbron för järnvägen i ÖP 1898.
En notis ur Jakobstads Tidning 1898 om järnvägsbyggandet.
Notiser i Jakobstads Tidning 1899.
Varning 1901.
Tidtabell i ÖP 1902.
Förteckning öfver kvarglömt gods i ÖP 1905.
Löneförhöjning. 1905
Illdåd på Nykarleby järnväg i ÖP 1906.
Kurre åker tåg i ÖP 1906
Resa avslutad med järnvägen i Finska Amerikanaren 1908.
Groft okynne och illdåd i ÖP 1909.
En resa med järnvägen av Kurre i ÖP 1909.
Lokreparation i ÖP 1911.
Kurres tågresa i ÖP 1912.
Skogseldar i ÖP 1912.
Järnvägstrafiken till Andra sjön. ÖP 1913.
Pumpningstillstånd i ÖP 1914.
Ny poststation och brevlåda. 1914
Brädbeslåning och nya hjul. 1914
Stölden å Nykarleby järnvägsstation. 1914
Tidtabell i ÖP 1916.
Nykarleby järnväg såld i ÖP 1916.
Nykarleby järnvägs försäljning i ÖP 1916.
Nykarleby järnväg i Kaskö Tidning 1916.
På retur av Ambrosius i Kaskö Tidning 1916.
Trafiken mellan Nykarleby och Kovjoki, Hbl/ÖP 1916.
Veckans eko om Lilius i ÖP 1919.
Stadens första järnväg, Lokomotiveldare vid Nkby järnväg och Stationskarl av J. L. Birck.
Hur Aleko köpte Nykarleby järnväg av Aleko Lilius.1958
Fabian rotar i gamla papper. Om placering av station när Uleåborgsbanan byggdes. 1926
Bäss-observation på Mac Elliot. ÖP 1943.
Transporter till August Caséns affär.
Uudenkaarlepyyn rautatie i Kapeat kiskot av Anders Fors. 1993
Andrasjövagnen av Anders Fors.

Den nya järnvägen av Erik Birck, med länkar till sidor som berör den.


Nykarleby Jernväg – Museijärnvägen:
Tekniska museet seglar i motvind i JT. 1983.
Nykarleby Jernväg – den enda i sitt slag av Runar Romar i Nkby Din sommarstad. 1994
Nykarleby Jernväg av Anders Fors i Nkby Din sommarstad. 1999
Smalspårigt i ett kvarts sekel av Runar Romar i ÖT. 2012
Sommarens händelser vid Nykarleby Jernväg av Anders Fors i Signalen. 2013.
Stämpel.
Tema Nykarleby Jernväg.
Nykarleby Jernvägs webbplats.

Se även:
Kovjoki station.

Nykarleby Kraftverk – Kraftvärtschi
Byggnadsarbetena inleddes sommaren 1925, en del av den nybyggda dammen havererade i maj 1926, kraftverket togs i bruk 1927, en andra generator installerades 1957, dammen höjdes 1962 och ett nytt kraftverk byggdes 1984. 2014 påbörjades utbyggnaden för ytterligare en turbin

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Prosa:
Kraftverket i Manuskript för pornografiska filmer av Peter Sandström. Kapitlet illustrerat med interiörbilder från gamla kraftverket.

Illustrationer:
Foton från byggnadarbetena 1957 av Rafael Sjöblom.
Foton från kraftverksbygget 1984–85.
Utbyggnaden 2014–.
Interiörbilder från nya kraftverket. av Lars Pensar.
Minnestavla.
Karta och profil öfver Nykarleby stadsfors i Nykarleby älf 1900.
Flygfoto från början av 1980-talet.

Läs mer:
Nykarleby kraftverk – några märkesår.
Innehållsförteckning till kapitlet Kraftverket av Erik Birck. 1988
Kurres första kommentarer. 1924
Elektricitetsfrågan i Nykarleby stad med omnejd. 1924
Den nya kraftcentralen beslutes 1925.
Olyckshändelse med dödlig utgång. 1926
Kurres kommentarer till islossningen 1926.
Islossningen 1926 i Linnéa Backmans seminarieår. 1926
Kurres kommentarer till dammhaveriet 1926.
Belysningsnätet utvidgas. 1926
Den elektriska belysningen klickade i ÖP. 1928
Kommentar om kostnaderna av Kurre. 1928
Förolyckad, brinnande bil. 1934
Fisket i älven. 1947
Den avgående stadsdir. Mouritzen avtackas i ÖP. 1953
Kraftverket i Nykarleby har kört igång sin splitternya generator. 1957
Kultur och historia dränks i Nykarleby av Håkan Anttila i Vasabladet. 1979
Kontakten nr 2. 1999.
Kraftverksjeepar av Lars Pensar. 2006
Medströms i 80 år. Nykarleby Kraftverk 1926–2006 av Leif Sjöholm. Presentation. 2006
Ny logo. 2010
Mera el från älven och dykarbilder. 2011
Nykarleby bolagiserade kraftverket. Yle 2013
Utbyggnaden 2014–2020.
Laddstolpe 2018.

Nykarleby – eller Herlers museum – Härläs moseeom
En av få byggnader som klarade sig vid stadsbranden och fortfarande finns kvar. Användes fram till 1817 som tullhus och kallades för Norra tullhuset.

Den 26 april 1951 grundades Nykarleby Museiförening på initiativ av bokhandlare Josef Herler och huset inköptes och fylldes med föremål från Herlers egna samlingar samt genom donationer och inköp. Föremålen är främst från 1800-talet. Museet har inte officiellt bytt namn, men kallas numera Nykarleby Museum.

Illustrationer:
Bronsreliefen av Josef Herler.
Interiör 1, interiör 2, exteriör sommar och exteriör vinter av Lars Pensar.
Panorama.
Julgranar.
Infarten från norr.

Prosa:
Mormor berättar av Linn Nystedt.

Läs mer:
Vore det ej på tiden, ... 1914
Har Nykarleby behov av ett museum? 1934
Byggnadshistoriskt och miljömässigt värdefullt objekt.
Skall Nykarleby få ett unikt museum? 1950
En förklaring. 1957
En julförsäljning, 1951.
Protokollsutdrag i ÖP från styrelsemöte i januari 1954.
Inbjudan till knytkalas i ÖP. 1961
Nykarleby museum av Oskar Holmqvist i Österbottnisk Årsbok 1961—62.
Nykarleby museum visar textilier ur byrålådorna i Jakobstads Tidning 1961.
Museet i Turistliv i Finland 1962.
Här är stämningen rofylld bland gamla pariskollektioner. 1972
Nykarleby museum av Bo Kronqvist. 1979
Tekniskt museum av Bo Kronqvist. 1982
Tekniska museet seglar i motvind. 1983
Grundandet av museet av Erik Birck. 1988
Björken fälls 2011.
Nykarleby Museiförening 60 år av Folke Holmström 2013.
Presentation av Josef Herler och hans museum av Anna-Maria von Schantz och Bo Kronqvist.
Chally var landets första kvinnliga guldsmed – nu finns hennes mästarprov på Nykarleby museum. 2021
Ägarlängd 1810–1858.

Föremål ur museets samlingar:
- Vykortsstaffli.
- Fortuna från Nycarleby.

Nykarleby samskola – Samskoolan
Samskolan grundades 1919.
      Den 15 juli 1970 utfärdade statsrådet förordning om statens övertagande av Nykarleby samskola. Skolan skulle från den 1 sept. s.å. upprätthållas som ett statligt svenskspråkigt åttaklassigt samlyceum, benämnt Nykarleby samlyceum. Den 2 sept. 1970 övergick skolan genom statsrådsbeslut i statens ägo. Samskolans egendom inklusive skoltomten med alla byggnader tillföll staten.
     I statsrådsbeslutet av den 19 juli 1973 rörande ombildning från den 1 aug. av Nykarleby samlyceum till kommunalt gymnasium fastställdes bl.a., att gymnasiet skulle ombildas till ett treklassigt samläroverk.

Utdrag ur Nykarleby samskola-samlyceum-gymnasium av Erik Birck

Poesi:
Nykarleby samskola 50 år av Ture Granqvist.

Illustrationer:
Fotografi av skolhuset av Grandell.
Klassfoton.
Från Normen.

Läs mer:
Nykarleby samskola 50 år av Erik Åhman. 1971.
Nykarleby samskola-samlyceum-gymnasium av Erik Birck. 1988
Minnestavla.
Notis i ÖP 1920.
Förstamajfirande i ÖP 1921.
Syföreningens auktion i ÖP 1941.
På minnenas mark av Ruth Granholm i Österbottnsika Posten 1953.
Nykarleby samskola i ÖP 1966.
Program och alternativ festdikt samt festdikt från 50-årsjubileumet 1969.
Fyra kommuners grundskola centraliseras till Nykarleby av Håkan Anttila. 1970
Samskolan i Nykarleby får förfalla av Max H. Furu 1975(?).
Hågkomster från min skoltid i Nykarleby, Del 2 Samskolan av Folke Holmström. 2005
Klassringar.
Årsberättelser.

Nykarleby seminarium – Semi
Grundlades 1873 och flyttades till Vasa 1971. Årsberättelsen för läsåret 1964–65 XCII (92:a läsåret) inleds med:

Den 28 februari 1870 beslöt borgerskapet i Nykarleby petitionera om inrättandet av ett svenskt folkskollärarseminarium i trakten av Nykarleby. Den 17 maj 1871 bestämdes på högsta ort, att två seminarieavdelningar skulle inrättas för utbildning av svenskspråkiga folkskollärare. ”Mansavdelningen” skulle förläggas till Nykarleby. Under sommaren 1873 uppfördes i hast två byggnader, en för normalskolan, verkstäderna m.m. (numera kallad ”gamla verkstadsbyggnaden” [byggnaden i sydost, f.d. bildningskansliet]) och en för kosthållet, vilken byggnad provisoriskt inreddes till internat m.m. Detta senare hus blev rivet i november 1962 efter att ha nyttjats för sång- och musikundervisningen 1954—62. [Stod där gymnasiet finns i dag.] För kosthållet upphyrdes änkefru Kjellmans gård (nuv. trädgårdsmästarbyggnaden), som staden sedermera inköpte och år 1884 utan ersättning överlät åt staten. Den 1 september 1873 hölls den högtidliga invigningen i den nyuppförda kosthållsbyggnadens matsal. Professor Z. Topelius var närvarande. överinspektör Uno Cygnaeus höll invigningstalet.

• Under hösten 1875 blev huvudbyggnaden färdig med sina två tvåvåningsflyglar och mellan dem gymnastiksalen. Denna sal utvidgades åt väster (se pärmbilden) 1949—50 och fick en scen m.m. åt öster.
• 1 september 1882 kunde direktors- och internatsbyggnaden tas i användning.
• Den 22 januari 1908 övertogs det nyuppförda stenhuset för övningsskolan (”normalskolan”).
• I juli 1911 blev maskinistens byggnad vid övningsskolan färdig. Sommaren 1926 tillbyggdes ett rum m.m.
• Seminariet fick sitt nuvarande växthus i augusti 1915. Detta blev delvis om- och tillbyggt 1948.
• En ny flygel, traktorgarage m.m. har uppförts under läsåret 1962—63.
• I september 1951 påbörjades uppförandet av en gårdskarlsbyggnad, som övertogs den 3 november 1952.
• I april 1953 vidtog omändringsarbetena på Älvbrantens byggnader, vilka övertagits av staten.
• Den 15 augusti 1954 flyttade kosthållet till Älvbranten och ett nytt elevhem m.m. togs i användning där.
• I november 1962 vidtog arbetena med den nya 102 meter långa övningsämnesbyggnaden, som överläts den 7 juni 1963.

Sedan år 1877 har t.o.m. den 31. 5. 1965 1.407 folkskollärare utdimitterats från seminariet. Hospitanternas antal har under samma tid varit 163. För timlärare i medborgarskolan har 448 intyg utfärdats. Vid seminariet eller i dess regi har hållits kurser för ordinarie medborgarskollärare och har följande antal betyg blivit utfärdade t.o.m. utgången av detta läsår för lärare i:

• allmänna ämnen 60
• lägenhetsekonomi 13
• merkantila ämnen 15
• tekniska ämnen 6
• träslöjd 11
• metallarbete 2
• metallarbete samt träslöjd och metallarbete 3

Seminariets rektorer
.

Seminariets årsberättelse 1964—65 XCII. Något omdisponerad.
Hospitant är en person som hospiterar, d.v.s. tar del av undervisning vid en undervisningsinrättning utan att vara fast elev eller student.
(Inf. 2020-01-19.)

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Byggnadshistoriskt och miljömässigt värdefullt objekt.

Poesi:
Nykarleby seminarium för folkskolans lärare skrivet till invigningen av Zacharias Topelius.
Prolog vid Nykarleby seminariums tjugufemårsfest 17/6 1898 av Gånge Rolf.
Hälsning till Nykarleby seminarium vid dess femtioårsfest av Joel Rundt.
Kantat vid Nykarleby seminariums 60-års jubileum av Joel Rundt.
Vid Nykarleby seminariums 75-års jubileum av Hj. Krokfors.
Nykarleby seminaristers marsch av Gånge Rolf (V. K. E. Wichmann).
Veckorim om seminarieflytt av ”J:son Gök”.
Hymn till Nykarleby av T. Torstensson.

Prosa:
Invigningen i Den dansande prästen av Erik Wahlström.
Gunnel utmanar ödet av Bertel Eklund.
Älskade syster! Emil Kaustinens brev till sin syster Elna Kaustinen 1925–1930 av Evelina Wilson.

Illustrationer:
Huvudbyggnaden, teckning.
Huvudbyggnaden, fotografi.
Huvudbyggnaden, fotografi.
Huvudbyggnaden, fotografi.
Seminarieområdet från väster 1973.
Trädgårsmästarbostaden med Högbacka i bakgrunden.
Emblem av tyg.
Minnessten.
Minnestavla.
Direktorsbostaden.
Byggnaderna på 1930 till 1950-talet.
Bilder från gångna åren av en gammal seminarist av Selim Klockars.

Stillbildsfilm:
Så fostras en folkskollärare. Ett filmreportage från Nykarleby seminarium 1963.

Läs mer:
Lärarutnämningar. 1873
Invigningen av Nykarleby seminarium av Johan Hagman. 1873
Uno Cygnaeus invigningstal. 1873
Intagningsannons. 1874
Årsförhöret vid folkskollärareseminariet i Nykarleby. 1874
Seminariet i En utflygt till Österbotten i Hufvudstadsbladet 1878.
Brand i seminariets huvudbyggnad . 1881
Nykarleby seminarium av Johan Hagman. 1882
Årsexamen vid Nykarleby folkskollärareseminarium i Folkwännen. 1882
Ur Seminariets årsberättelser. 1898–1970
Trädgårdsmästarbostaden. 1900
Dynamitfynd. 1908
Elektrisk belysning. 1911
Nykarleby seminarium 40 år. 1913
Hyreskontrakt i Smedsbacka gård.
Seminariet av V. K. E. Wichmann. 1920
Stadgar för Elevkonventet Vid Nykarleby Seminarium. 1921
Nykarleby seminarium 1873—1923 av Karl Johan Hagfors. 1923
Nykarleby seminarium 50 år i ÖP. 1923
Nykarleby seminariums 50-årsfest i ÖP. 1923
Linnéa Backmans seminarieår. 1925–26.
Borde icke österbottniska posten bli organ jämväl för de svenska folkskollärarna. 1926
Seminariets höstutfärd. 1928
Foton från Johannes Nylunds seminarieår. 1925–1928
Hågkomster från min Nykarleby-tid av V. K. E. Wichmann. 1933
Nykarleby seminarium 60 år i ÖP. 1933
Läsåret vid seminariet i ÖP 1940.
Nykarleby seminarium 70 år i ÖP. 1943
Seminariets avslutning. 1946
Den första fruktträdsodlingen vid Nykarleby seminarium. 1947
Seminariet ombyggs i ÖP. 1956
Min barndomsskola. Hågkomster från Nykarleby Seminariums normalskola 1893—1901 av J. L. Birck. 1957
Några kapitel ur Nykarleby folkskolseminarium av Hans von Schantz. 1958
Seminariet av Einar Hedström. 1958
Elevkonventets tidning Hoppet 1959.
Utbyggnadsplaner. 1959
Direktiv. 1959
Seminariets ombyggnad påbörjas 1960.
Seminariets vattenfråga löses. 1960
Nykarleby seminarium får nytt växthus. 1961
Ett ljus i österbottnisk kulturhistoria slocknar. 1970
Seminarieverkmästare J E Backlund av Max H. Furu. 1973
Lärarprofiler i Nykarleby av Johannes Åbonde. 1973
Föreningar är hemlösa — här finns ett fint hus. 1978
Nykarleby seminarium och jägarrörelsen av Magnus Kull. 1979
Vad skulle jag bli? i Händelser ur minnets dagbok av Karl Sjöstrand. 1980
Nykarleby seminarium av Erik Birck. 1988
Musiken vid Nykarleby seminarium 1873–1897 av Mats Björkstrand. 1993
Nkby hårdjobbar för skolan. Schantzka ’palatset’ rivs? i Jakobstads Tidning. 1995
Hans von Schantz – Seminariedirektorn som fostrade en lärargeneration till folkbildare av Pehr Tonberg. 1995
Historier ur en gammal burk av Michael Eriksson. 1995
Min utbildning till lärare och min första lärartjänst av Gunnar Nybond. 1995
Rampljus: Caj Ehrstedt, ett konstnärsliv av Leif Nystén. 2009
Granen fälls. 2012
Ett hus bortom all räddning. 2015.
Skolplanerare vill riva Residenshuset. 2016
De vill rädda anrikt skolområde. 11/12 2016
Seminariet var avgörande för Nykarleby. 2016
Lärare jubilerade på Åland. 2019
Nykarleby startar insamling mot linoleumgolv i konsertsal. 2023
Seminariehuset och salen återfår sina gamla namn. 2023
Nykarleby backar inte linoleum i Seminariesalen. 2023
Det manliga seminariet i Nykarleby - förhistoria och verksamhetens inledning av Mats Björkstrand. 2023
Årsexamen vid Nykarleby seminarium 1877 av Mats Björkstrand. 2023
Burkars boende.

Bibliografi.

Alla ca 1150 sidor där seminariet nämns.

Se även Skogsparken.

Rådhuset (”Nykarleby trivialskola”)
År 1641 invigdes den första skolan i Österbotten ”med stor pomp” tack vare Per Brahes och kyrkoherden Jacobus Carlmans insatser. De närmaste skolorna dessförinnan fanns i Björneborg, Åbo och Sverige. Carlman har sedermera hedrats genom att han fått ge namn till Karlmansgatan i östra delen av staden. Minst 200 studenter dimitterades innan Vasa lyckades roffa åt sig skolan år 1684. Vasabornas klåfingrighet är alltså inte något nytt påfund. Även idag försöker man lägga rabarber på Nykarlebys stolthet konstskolan.

Huset som kallas Trivialskolan är inte originalhuset, utan byggt 1729 för Nykarleby pedagogi. Tillbyggnaden från 1850-talet användes först som skola och därefter som stadens rådhus fram till 1981, när det nya ämbetshuset stod färdigt. I dag används lokalerna för utställningsändamål, av Nykarlebynejdens släkt– och bygdeforskare samt av Konstskolan för barn.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustration:
Minnestavla.
Fotografi av Lars O. Schalin.
Mars 2018.

Läs mer:
Byggnadshistoriskt och historiskt värdefullt objekt.
R. Carl XI:s Bref til Bisk. I. Gezelius i Åbo, om Trivial Skolans flyttning ifrån Nykarleby til Wasa i Åbo Tidningar. 1796
Samling till en Historik av Johan Gabriel Toppelius. Ca 1800
Korrespondens, Nykarleby den 23 november av Nabopolassar. 1876
Några ordförklaringar ur ”Främmande ord och namn”. 1878.
Skolan i Nykarleby. En pennteckning av Max Strömberg. 1884
Ännu något om och med anledning af ”Skolan i Nykarleby” av K. G. Leinberg. 1884
Brandförsäkringsinstrument. 1885.
Skolinteriörer från 1650-talet av Carl von Bonsdorff. 1887
Ny Carleby trivial-skola av E. W. Bergman. 1894
Några blad ur Nykarleby stads historia av P. W. Lybeck. 1908
Nykarleby trivialskola 1641—1683 av Victor Ahlskog. 1913
Planer på att köpa ett nytt rådhus. 1915
Lärarnas vilda leverne av V. K. E. Wichmann. 1920
Bilkollision 1932.
Artiklar i ÖP med anledning av 300-års jubileumet. 1941
Artiklar i ÖP av Alfred Huldén med anledning av 300-års jubileumet. 1941
Sommaren 1946.
Trivialskolan av Einar Hedström. 1958
Rådhuset avbildades på frimärket som gavs ut till 350-årsjubileumet. 1970
Den nya skolbyggnaden av Erik Birck. 1988
Rectores cantus der Trivialschule av Fabian Dahlström. 2013

Nystaden – Nyystaan
Området väster om älven intogs formellt i stadsplanen först år 1844. Om någon ville bosätta sig i denna del av staden, ”Nystaden”, utstakade han sin tomt var han ville, varefter han fick inlösa den mycket billigt, sedan magistraten uppmätt den. Tomterna behandlades dock som vanliga gårdstomter och fick sina nummer. Före stadens brand fanns där 17 tomter. Nystaden var oregelbundet bebyggd. I en senare stadsplan efter branden har planerats raka gator, men den pittoreska oregelbundenheten kvarstod ännu, liksom den alltjämt gör det i den tidigare bebyggda södra delen av Nystaden vid den buktande Seminariegatan.

Hedström 1958.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
O, vi nysta´s bor som går och tror.

Läs mer:
Nystaden av Erik Birck.
Byggnaderna vid Seminariegatan är byggnadshistoriskt och miljömässigt värdefulla objekt.
Några hus vid Seminariegatan av Leif Sjöholm.

Prästgården – Prästgååln
Påbörjad 1916, färdigställd 1921, privatbostad sedan 1987 och den 18 januari 1990 såld till Krister Johansson. Hösten 2020 köptes prästgården av Anna-Lena och Tomas Wargh.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Prosa:
Ett avsnitt ur Hand i hand av Irmelin Sandman Lilius och Heddi Böckman.
Min röda karamell i Skeppet Flygande gedda av Irmelin Sandman Lilius.
Daggmaskfarm, hur man plockar dem, mete m.m. av Bror Johansson.
Benskeden av Irmelin Sandman Lilius.

Läs mer:
Byggnadshistoriskt, historiskt och miljömässigt värdefullt objekt.
Byggnadshistorik av Lars Pensar.
Prostgården i krönika av Kurre. 1921
Frågan om kapellansbostället. 1923
Prostgården hotad av eld. ÖP 1936.
Socknen, kyrkan och prästerna förr i världen I av Hugo Svedberg. ÖP 1941.
Försäljningen av Nykarleby församlings prästgård Harry Sanfrid Backström. 2018
Krister och Margareta har förvaltat Jeansborg –”Våra vänner trodde vi flippat ur”.

Se även Vernamo som var kapellansboställe.

Rummelbacken – Rombelbackan
Rummelbacken är en två kvarter stor stenig ”kulle” med fyra stora flyttblock i stadens östra del. Några av stadens fattiga bodde där i små stugor. När järnvägen byggdes kom dessa att, från att tidigare ha legat i utkanten av staden, nu plötsligt att vara ett blickfång för alla järnvägspassagerare. Stadens styrande tyckte att stugorna var en styggelse och ville rens upp i ”slummen”. Men det visade sig vara problematiskt att få de boende avhysta. Först 1914, efter tolv års möda och två år innan järnvägen lades ner, revs den sista stugan. Några stengrunder finns fortfarande kvar i det sydöstra hörnet. Kallades ”Östra promenaden” på 1858 års stadsplan.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
På Rummelbacken och Vinterdag på Rummelbacken av Axel Lindholm.

Prosa:
Barndomsminnen från Rummelbacken av Ess-Pe.
Valborgsmässoafton i Gunnel utmanar ödet av Bertel Eklund.

Illustrationer:
Gamla barnträdgården.
Panorama.

Läs mer:
Rummelbacken i Österbottniska Posten.
Rummelbackens invånare av Erik Birck.
Invigning av lekpark 1957.

Alla sidor där Rummelbacken nämns.

Rådhusboulevarden – Östra och Västra Esplanaden – Topeliusesplanaden – Espen
När överdirektör A. Edelfelt uppgjordes den nya stadsplanen efter branden 1858 delades staden upp med två björkplanterade esplanader i fyra kvadrater. Man ville på detta sätt undvika att staden skulle brinna ner än en gång. Alla Finlands städer, förutom Kristinestad, har brunnit en eller flera gånger. Topeliusparken och esplanaderna planterades år 1864 av orgelnisten Gästrin under ledning av apotekaren V. Schauman i Jakobstad. För att skydda de nyplanterade träden byggdes staket runt både esplanaden och Topeliusparken.

• Med stadsplanen från 1912 ändrades namnet till Östra- och Vestra esplanadgatan.
• Med stadsplanen från 19?? ändrades Vestra till Västra.
• Med stadsplan Nr 21 fastställd 30.4.1984 ändrades Västra Esplanadgatan till Jakobstadsvägen från Grev Tott gatan norrut.
• I mars 1989 föreslog Bo Kronqvist och Markku Ranta namnbyte till Topeliusesplanaden. Med stadsplan Nr 62 fastställd 13.11.1989 ändrades namnet.

Gångbredden minskades 1968 och gångarna igensattes 1974?. Nuvarande Lybecksgatan är södra delen av den forna Nybroboulevarden. Den till park omgjorda norra delen hette Topeliusgatan. Sommaren 2006 byttes belysningsstolparna. Sommaren 2020 omasfalterades mittfilerna.

Björkarna har nyplanterats i flera etapper:

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustration:
Rådhusboulevarden från nordost.
Esplanadens norra ände och Topeliusparken, mot söder.
Topelisugatan och -parken.
Sommaren 1946.
En vinter på 1950-talet.
Stamkvistning 2010.
Kabinettskort av J. Grönroos.
Esplanadens södra ände av Maud Granvik.

Läs mer:
Esplanaden i Hufvudstadsbladet 1878.
Våra esplanader. 1912
Våra esplanader och parker. 1913
K. J. Hagfors erbjudande 1916.
Om belysningsstolparna.
Den ryska militära närvaron i Nykarleby 1915–1918 av Lars Pensar.

Sankta Birgitta kyrkan – Tschyrkån
Nykarleby församling avdelades 1607 från Pedersöre. Kyrkan är helgad åt Sankta Birgitta och invigd i december 1708. Årtalet finns på västfasaden, där även 1851 står skrivet. Assessor Elias Brenner uppgjorde ritningarna till kyrkan. Den renoverades senast i slutet på 1980- och början på 90-talet och 2022–23. År 1929 eldhärjades kyrkan. Klockstapeln byggdes år 1702 och har tre klockor. År 1973 automatiserades klockringningen.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Nykarleby av E. V. Knape.
Orglar av Joel Rundt.
Ottesång av Joel Rundt.

Prosa:
Kyrktuppen och Draken av Zacharias Topelius.
Julljus — livsljus av J. L. Birck.

Illustrationer:
Kyrkointeriör fotograferad av Markku Niemi.
Kyrktuppen.
Bilden av den heliga Birgitta.
Altaret.
Takmålningarna.
Kyrkan utifrån.
Kyrkan med omgivning på Abraham H. Holms karta från 1806.
Kyrkan och klockstapeln från öster.
Tändsticksetikett.
Klockstapeln.
”Från Klockarbacken.”
Målning av Signe Sjelvgren.
Kyrkan i Nykarleby i konsten.
Predikstolen.
Sommaren 1946.
Interiörpanoramor.
Vintervykort.
Vykortstavla.
Souvenirtallrik.
Brevslutarmärke.
Alpakkatallrik.
Julen 2009.
Medalj.
Målning av Kristiina Salomaa.
von Essens vapensköld.
Kistlock under kyrkgolvet.
Kabinettskort av J. Grönroos.
Storbron och kyrkan, kartongkort, 1890-talet.

Film:
Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby (2009) på En ny tv-kanal.

Läs mer:
Årtal ur Nykarleby kyrkas historia av Helge Hedman.
Byggnadshistoriskt och miljömässigt värdefulla objekt.
Texter av Lars Pettersson och Kari Appelgren ur Svenska Österbottens historia del V.
Kyrkobeskrivningar av:
 – Henry Byskata 1998.
 – Einar Hedström 1958.
 – V. K. E. Wichmann 1920.
 – Carolus Lindberg 1935.
Fattiggubben av Erik Birck.
Series Pastorum Ny Carlebyensium.
Bänke-Delnings Längd öfver NyCarleby Stads Innevånare och NyCarleby Församlings Moder kyrka, förrättad den 24 Augusti år 1784.
Wi Sten Sture Den Äldre ..., 1826.
Nykarleby (Joensuu) pastorat med Jeppo kapell, 1873.
Kyrkan med omgivningar 1880-tal, 1929, ca 1970 och 1981.
Ett prestval på 1650-talet av Carl von Bonsdorff, 1887.
Det nya tornuret i ÖP 1889.
Anders Gästrins ”testamente” i dopfunten, 1891.
Sommarresor i Finland – Fornminnesföreningens besök i Nykarleby 1896.
Nykarleby kyrka i Några kyrkor i svenska Österbotten av K. K. Meinander i SFV-kalender. 1902.
Om Nykarleby kyrkas bildskrud, målarena D. Hjulström samt J. och E. Alm av Zachris Schalin, 1907.
Notis ur ÖP om gammal inredning 1908.
Några ord om Nykarleby kyrka av K. V. Petrell, ÖP 1908.
Reparationer, ÖP1913 .
Förfrågan om ljustake, 1917.
Nykarleby kyrka. [Renoveringsbehov.], ÖP 1925.
Nykarleby kyrkas inre. Inför renoveringen 1928 i ÖP
Gammal kyrkkonst. De restaurerade läktarmålningarna i Nykarleby kyrka, 1928.
En 1700-tals altarmålning döljande spår av en äldre. ÅU 1928.
Renoveringen av Nykarleby kyrka 1928.
Nykarleby kyrka härjad av eld i ÖP 1929.
Försäkringsproblem av K. T. Oljemark, 1929
Nykarleby kyrkas bildskrud av Sigmund Schalin, 1929.
Ur Nykarleby församlings äldsta historia av Olav Schalin, ÖP 1930.
Nykarleby kyrkas gamla orgel i ÖP 1930.
Nykarleby, Jeppo och Munsala i Suomen pappilat, 1935.
Min barndoms kyrka av Arnold Schalin, 1936.
Tvenne gravstenar från 1600-talet i Nykarleby kyrka av Woldemar Backman, 1937.
Beslut om att de under stora ofreden sänkta klockorna skulle bärgas i Nykarleby strax efter stora ofreden av Hugo Svedberg, 1939.
Glasmålningarna i Nykarleby kyrka av Lennart Segerstråle och Kyrkans glasmålningar invigda, 1940.
Gravgårdarna i staden av Einar Hedström. 1958
Bönehuset, 1953.
Midsommarfagert Nykarleby sett från vacker kyrkas tornspira i ÖP 1958.
Sommarstugan på Storberget i ÖP 1958.
Kyrkans värmesystem kompletteras, begravningsplatsen snyggas upp i ÖP, 1958.
Min barndomskyrka, min ungdoms tempelgård av J. L. Birck, 1958.
Julhälsning 1959.
… Att kyrkor skulle upprättas och folket med flit underrättas … av Ingolf Friman, 1959.
Karl XII-karolin vilar under Nykarleby kyrkgolv av Ingolf Friman. 1959
Skelett och kistor under Nkby kyrka 1963.
Vacker vigselrya i Nykarleby kyrka i ÖP 1966.
Kyrkan i Kyrkorna i svenska Österbotten, 1968?
Församlingen nekas lån i Nykarleby 350 år av Håkan Anttila, 1970.
Broschyr från 1973.
Sakristan i Nykarleby är nu som ny av Karl-Erik Wikström, 1981.
Forskare gör fina fynd i Nykarleby träkyrka av Kenneth Myntti, 1984?
Höjd vattennivå inget hot mot bron eller kyrkan av Sten Westerholm 1986.
Staden byter fasad av Bertel Widjeskog 1986.
Kyrktaket läggs om 1992.
Jeansborgs prästgård, 2003.
När kyrkan brann av Lars O. Schalin, 2004.
Ballonger med anledning av kyrkan 300 år, 2007.
Kyrkan målas juni 2007.
Vägen, vägen till NyCarleby, 2008.
En spegling av himlen. Sankta Birgitta kyrka 300 år, red. Rabbe Forsman.
Uppmätning 2008.
Nu byggs nya församlingen av Britt Sund i Österbottens Tidning 2011.
Kyrkans Ungdom i Nykarleby 100 år 1915–2015 av Peter Portin m.fl. 2015.
Nykarlebystjärnan.


Kyrkomusiker:
Kyrkomusiker i Nykarleby församling under den svenska tiden av Mats Björkstrand 2023.
Klockare och organister i Nykarleby församling 1809-1899. 1992
Minnesord över Paul Forsgård av Lars-Johan Sandvik. 2016

Orglar:
Den nya orgeln, ÖP 1909.
Orglarna i Nykarleby kyrka av Svante Österbacka, 1979.
Orglar i Nykarleby kyrka av Mats Björkstrand 2008.
Tema Orglar.


Alla sidor där kyrkan nämns.

Se även Gravgården och Prästgården.

Församlingens webbplats.

Sjukhuset – Sjuukhuusi
1880 utsågs den första hälsovårdsnämnden. Under den första tiden hade man tillfälliga vårdplatser för 3–4 personer. År 1910 öppnades det första riktiga sjukhuset, ritat av arkitekt O. Kallio, med 10 platser. Sjukhuset byggdes ut 1955, 1967, 1978, 1984 och senast år 2000. 2016 blev mögelsaneringen av bäddavdelningen från 1984 klar. I början på 2018 rev man allt utom väggar och tak i läkarmottagnigsdelen. I april var en större ombyggnad klar och i samband med invigningen av den ändrades namnet från Nykarleby hälsovårdscentral till Nykarleby välfärdscentral. Efter ombyggnaden blev den ursprungliga delen obehövlig och revs.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Läs mer:
Hälso- och sjukvårdsförhållandena i staden av Erik Birck.
Sjukhus och kommunalhem i Nykarleby provinsialläkardistrikt av Woldemar Backman.
Stadens sjukhus nalkas med stora steg sin fulländning, ÖP 1909.
Uthus, ÖP 1909.
En farlig leksak. Finska Amerikanaren 1909.
Kommunala sjukhuset. ÖP 1913.
Hälsovårdsnämndens och Kommunala sjukhusets årsberättelse. ÖP 1928.
Hotfull eldsvåda, ÖP 1945.
Sjukhuset får amerikagåvor i ÖP 1949.
Sjukhuskommittén sammanträdde i ÖP 1957.
Nykarleby vill bygga sjukhuset dubbelt större, i Vasabladet 1968.
Sista röntgenapparaten. 2016
”Sjukhuset” tar emot hvc. ÖT 2017.
Alla sidor där sjukhuset nämns.

Illustrationer:
Gamla sjukhuset rivs.

Skogsparken
.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Skogsparken av Axel Lindholm.

Prosa:
Den lilla skogstjärnen av Bror Johansson.

Illustrationer:
Fotografier av lusthuset.
Skogsparksdammen omkring 1910.
Avverkningarna vårvintern 2006.

Läs mer:
Trädgårdsodling. Skogsparken. Donationer från staden och enskilda stadsbor av Erik Birck.
Skogsparken av Zachris Schalin.
Venetiansk afton i ÖP 1909.
Pål och Per på promenad i ÖP 1918.
Från Allmänheten: Seminariets Skogspark i ÖP 1923
Skogsparken i Nykarleby i ÖP 1948.
Alla sidor där Skogsparken nämns.

Se även:
Seminariet.

Skärgården – Schägååln

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Skärgårdsidyll av Zacharias Topelius.
Skytt av Gånge.

Prosa:
Till havs.
Brudholmarna.
En båthistoria när termometern visar –23 grader den 11 februari 2011 av Lars Pensar.
Fiskeberättelser av Karl Wenelius.
Skärgården av Börje Wilkman.

Illustration:
Detalj ur Gyldéns stadsplan.
Karta från slutet av 1800-talet.
Från Tullstrand till Tornskär av Lars Pensar.
Karta från 1700-talet?
Segelbåtsfoto och -ritning.

Läs mer:
Tema Djupsten.
Bränneriet på Alörn och dess efterföljare ur de Schalinska anteckningarna.
Charlottenlund anlagd under Nygård hemman på Lillahlörn . . .
Helsingkallan. 1862
Besök på Alön och ångaren Zachris Topelius i Åbo Underrättelser 1876.
Bref till en vän i hufvudstaden av Anders Svedberg. 1888
Till havs av Kurre. 1906
På lustfärd med motorbåt av Kurre. 1906
Familjen Lybecks novemberutfärd till Alörn och Charlottenlund 1879 av Rosa Backman. 1910
Furuskärshällarna i Bilder från svenska bygder. 1912
Utfärd till Tornskär i Österbottniska Posten 1928.
Thorsö och Torsö i Nationalbibliotekets digitala samlingar. 1841–
Seminariets höstutfärd i Västra Nyland 1928.
Skogsbrand på Thorsö holme. 1930
Blodig drabbning vid Torsö. 1 död och fyra sårade. 1930
Tornskär och släkten Boman av Woldemar Backman. 1934
Lågvattenprat av Erk. 1936
Veckoprat om skärgården av Einar Hedström. 1936
Luftskydd 1944.
Kullsegling.
Nattlig sjöresa med Laxö från Vexala till Jakobstad av Vilhelm Nyby. 1949
En utflykt till havs av Vilhelm Nyby. 1953
Alörn av Einar Hedström. 1958
Hällgrund av Erik Birck. 1980
Wangels Villaliv i Vexala av Magnus Wangel. 2001
Sommarvillor på Långörn av Lars Pensar. 2007
Kåtaskär av Lars Pensar. 2008
Historik över Granholmen av Greta Lillbroända. 2013
Lågvatten. 2018
Bomans på Tornskär av Pia Prost. 2019
Antecknat i en bok på Varvet av Lars Pensar. 2020

Alla sidor där skärgård nämns.

Se även:
Älven, Majniemi och Andrasjön.

Stadsbrunnen/Kyrkbrunnen – Stassbronn
Brunnen uppfördes 1841 som ett led i förbättrade brandskyddsåtgärder på det som senare kallades Stenhustomten och därefter blev Normalskoletomten. Flyttades till kyrktomten i augusti 1990.

Vykort.
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Illustrationer:
Fotografi av Rafael Sjöblom.
Den havererade stadsbrunnen.
Fotografi från Kyrkogatan.
Pärmbild från Nykarleby Min barndoms och min ungdomsstad.
Anakronistiskt fotomontage av Johan Pensar.
Målning av Göran Olson.

Läs mer:
Stadsbrunnen / Kyrkbrunnen eller varför inte Spruthusbrunnen! av Lars Pensar.
Allmänna brunnar – vattentillgången av Lars Pensar.
Vatten från brunnen försörjde ångpannan i Normen.
Alla sidor där brunnen nämns.

Stadskvarnen, även kallad Bergkvarn, Ebba Brahes kvarn Lepokvarn och Gråstenskvarnen – Stasskväänen
Åtminstone sedan 1660 har det funnits en kvarn i Juthforsen, och lika länge har det varit stridigheter om rättigheten till den. Den första förstördes av ryssarna under Stora ofreden. Kvarnen som avbildas på vykorten byggdes 1759 av Mats Lilhonga från Gamlakarleby. Kantor Nessler inrättade stadens första kraftverk där år 1903. På trettiotalet elektrifierades kvarndriften, möjligen p.g.a. att dammhöjningen 1926 minskat fallhöjden. Anders Nyman innehade kvarnen 1938–45, men gick resten av sitt liv under namnet ”Mjölnarn”. Därefter övertog Rudolf Wiklund verksamheten, men redan 1948 byggdes en ny kvarn på Kampen norr om staden, före detta elfirman Eltre, nuvarande Konstskolan. Minns att jag någon gång varit i kvarnen när det maldes. Verksamheten upphörde 1968. Kvarnen, som var en av få, om inte den enda bevarade stadskvarnen i Finland, revs p.g.a. dammhöjningen i oktober 1984. Stenkonstruktionen var väl i rätt bra skick, men bjälklaget hade rasat samman. Vindelbryggan som syns på ett flertal vykort från Brunnsholmarna revs i slutet på 1960-talet.

I juni 1948 fanns planer på att bygga om kvarnen till en kommunal bad- och tvättstuga. När den nya kvarnen byggdes, stängdes även Gasängskvarnen vid Juthas. Den blev aldrig moderniserad, utan var vattendriven ända till slutet. Den revs i samband med dammhöjningen 1984.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Nykarleby kvarn av J. R. Backlund.
Den historiska sången av J. R. Backlund

Illustrationer:
Modell gjord av Göran Wikström.
Fotografier av Lars Pensar:
- Fasad mot söder
- Fasad mot sydväst
- Interiör mot söder
- Interiör mot nordväst
- ”Bryggeribacken”
Teckning av Paul Sandelin.
Kvarnen från älven.
Fotografi av Korsåkers kvarn.

Läs mer:
Var ett Historiskt och miljömässigt värdefullt objekt.
Stadskvarnen av Einar Hedström.
Brand. 1854
Ode till gamla kvarnen av Målvakt 1949.
Sågar, kvarnar, bryggerier och övriga arbetsplatser av Erik Birck.
Högsta domstolens utslag 1929. Stadskvarnens senare öden av Erik Birck.
Provinsialschäferns för Österbotten Cneiffs inspektion anno 1759.
En mystisk explosion. 1911
Stadskvarnen i Nykarleby provinsialläkardistrikt. 1924
Han som byggde Nykarleby stadskvarn. 1922
Kvarnen unik i Finland men dyr att restaurera. 1981
Kvarnen som brann tre gånger. Om Haralds kvarn av Vilhelm Nyby.
Eldsvåda 1875.
Alla sidor där stadskvarnen nämns.

Storbron/Stora bron – Stoobrooen
Den föregående bron brändes av ryssarna midsommardagen 1808. Den nya bron byggdes under ledning av baron von Rosenkampff och stod färdig 1817. Den har byggts om vid ett flertal tillfällen. Vid förrförra sekelskiftet tillkom stålfackverk på den norra halvan för att bära järnvägen. På 1930-talet avlägsnades dessa från de yttersta spannen och det ena monterades i det mittersta, det andra ”exporterades” för att användas som bro över ån i Sundby. P.g.a. av dammhöjningen 1984 förhöjdes bron och de två kvarvarande fackverkena ersattes med stålbalkar. Bron skall byggas om igen om några år. Kanske redan från tiden när den byggdes, men åtminstone sedan Topelius ungdomsdagar har namnet använts. Det fanns således inte den minsta orsak att ändra namnet till Kyrkbron.

I december 2015 kom en broutredning och den 25 februari 2019 inleddes en stor renovering. Endast landfästena och kistorna sparades. Den 4 mars stängdes bron av.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Ant han dansa med mej av E. V. Knape.
Seminarister av Axel Lindholm.

Prosa:
Edgars lek vid bron i Liten drömmarpilt av R. R. Eklund.

Illustration:
Tändsticksetikett.
Stillbildspanorama från bron sommaren 2004.
Quick Time-panorama från bron sommaren 2004.
Nykarlebystjärna.
Bron sommaren 1946.
Medalj.
Ritning från 1803.
Ritning kopierade 1811.
Storbron och kyrkan, kartongkort, 1890-talet.

Film:
Arbetet med och invigningen av Storbron av Peter Gullback.

Läs mer:
Från skiss och reparation till helt nya Storabron av Lars Pensar.
Stora bron – Brostugan av Lars Pensar.
Storbron av Einar Hedström.
Brobestyr.
Invigningen av Erik Birck.
Sockenstämmoprotokoll 1804–1829.
Utdrag af ett bref ifrån NyCarleby dateradt den 21 September 1816.
Utdrag ur ett Bref från NyCarleby, dateradt den 15 September 1817.
Bron skadades vid islossningen. 1853
Strike vid ombyggande af locket på vår bro i Åbo Underrättelser. 1877
Vår bro är nu färdig i Åbo Underrättelser. 1877
Storbron med omgivningar 1880-tal, 1929, ca 1970 och 1981
Stora brons kostsamma underhåll. 1893
Beslut om ritning. 1894
Ett inlägg i debatten när ombyggnad diskuterades. 1895
Avslag från Kommunikationsministeriet. ÖP 1925
Underhållsansvar av K. T. OLjemark. Västra Nyland. 1929
Storbrons ombyggnad. ÖP 1931.
Fålen hoppade över broräcket i ån. ÖP 1932
Kort omnämnande om reparation efter Stora ofreden av brons föregångare av Hugo Svedberg. 1939
Nytt lock i ÖP 1962.
Nykarleby älvbro rustas upp efter sju års trafiknötning. 1969
Höjd vattennivå inget hot mot bron eller kyrkan av Sten Westerholm. 1986
Gamla bron i Nykarleby höjs 80 cm av Anci Holm. 1986
Storbrolocket byts 2008 och 2009 av Peter Gullback.
Renoveringen 2019.
Alla sidor där Storbron (eller Kyrkbron) nämns.

Se även Älven.

Topeliusparken
Parken anlades 1864 av apotekaren Schauman från Jakobstad. Den kallades på stadsplanen fram till 1914 Nybro- eller Allmänna promenaden, men i folkmun ”Parken”. År 1914 hölls en stor sång- och musikfest där. År 1935 avtäcktes Topeliusbysten av Ville Vallgren. Minnesstenen, över R.R. Eklund avtäcktes 1962. Namnbruket är vacklande. Topelius-, Topeli- och Topeliiparken förekommer.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Nykarleby av Evert Huldén.
Vinter i Topeli park i Nykarleby av J. R. Backlund.

Prosa:
Ett kapitel ur Erik Falander av Ernst V. Knape.

Illustrationer:
Foto från början av 1900-talet.
Foto från 1928.
Foto från 1935.
Esplanadens norra ände och parken, mot söder.
Nedhuggna balsampopplar. 2006
Panorama 2005.
Sommaren 1946.
Målning.
Ny plantering 2014.

Läs mer:
Några ord i En utflygt till Österbotten i Hufvudstadsbladet 1878.
Parken i Hufvudstadsbladet 1878.
Parken i Mellersta Österbotten 1882.
Entreprenadauktion för plank i ÖP 1885.
Våra esplanader och parker. ÖP 1913
Utebliven återställning efter sångfesten 1914 i ÖP 1915.
Samskolans första maj firande 1921 i ÖP.
Upprörande rått dråp i ÖP 1949.
Trädgårdsmästare på heltid fick Nykarleby att blomstra i JT 1972.
Alla sidor där Topeliusparken nämns.
Liselunds kiosk.

Torget – tårji

Läs mer:
Kåseri av effe 1950.
Omdebatterat torg invigdesav Leif Sjöholm 1989.
Torget i Nykarleby – det öppna rummet av Lars Pensar 2011.
Vedhandel. 1901
Alla sidor där torget nämns.

Illustrationer:
Torgbrunnen 1934.
Från ovan 1960.
Sommarpanorama 2005.
Vinterpanorama 2006.
Sommarpanorama 2014.

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Vattentornet – vatotoni
Byggnadsarbetena inleddes i juli 1963 och tornet färdigställdes följande år i samma månad.

Vykort:
Tagna från vattentornet.

Poesi:
Vattentornet i Nykarleby av J. R. Backlund.
Nu ska vi opp av J. R. Backlund.

Illustrationer:
Utsikter från tornet i kapitlet Från ovan.
Utsikter från tornet i kapitlet Panoramor.
Finlands högsta väggmålning Per aspera ad astra av Ann-Christine Krooks och Peter Damlin.
”Minnestavla”.
Från väster.
Juletid – staden under mina fötter av Lars Pensar.

Läs mer:
Artiklar och notiser i ÖP om byggandet, innehavarlängd m.m.
Vattentornet i Nykarleby ska få nytt tak – i dag inleds arbetet.
Nils Levlin var byggnadskontrollör.

Alla sidor där vattentornet nämns.

Vernamo
... till dess den den 14 oktober 1898 försåldes till svågern, bankdirektör Elis Oskar Söderström, gift med den yngsta av fröknarna Kjellman, Tima. Under namn av Jutbacka gård utbröts dock som parcell den 30 november 1898 bostadstomten med sina byggnader och en bredvid belägen större äng. Hela parcellen, omfattande 4,6 hektar, behölls av den förra ägarinnan.
     Bankdirektör Söderström uppförde en ny karaktärsbyggnad med nödiga uthus å en mellan älven och landsvägen belägen åker, i den närmast staden belägna delen av Juthbacka. Gården jämte åkern parcellerades 25 maj 1900 under namn av Vernamo med en areal av 4,6 hektar, och inneslöts i parcellen den av sjökapten Gustaf Häggströms sterbhus förvärvade, av sistnämnda person uppförda mjölkvarnen, som stod på den gamla Juthbacka kvarnens plats.” Vernamoparcellen har varit i flera ägares händer, tills den år 1926 inköptes av Nykarleby kyrkoförsamling till kaplansboställe, sedan dock kvarnen därförinnan blivit avskild; denna har blivit av staden inköpt detta år (1927).

Woldemar Backman (1927) Juthbacka Några anteckningar.

Byggnaden fungerade som skollokal en tid i samband med skolreformen i början på 1970-talet. Därefter använde Prevex den till lager, varefter den stod tom, förföll och slutligen revs för att bereda plats för ett radhus, kanhända byggt av Byggandsbyrå Kaustinen & Kattil. Namnet lever kvar i Värnamogatan och -gränden på motsatta sidan Juthasvägen. 1970 var stället till salu, men huruvida det såldes då är obekant. Gården revs 1978.

Vykort:
Vernamo.

Illustrationer:
Målning av O. P.
Fotografier av Lars Pensar.
Fotografier av Lars O. Schalin.

Läs mer:
Frågan om kapellansbostället. 1923
Kyrkoförsamlingen inköper Vernamo till kapellans boställe. 1926
Vernamo från ovan. 1926 eller 1927
Nykarleby, Jeppo och Munsala i Suomen pappilat. 1935
Brunnen hölada. 1937
En byggnad från området finns nu på Granskär.
Bastun användes som kämppä.

Älvbranten

Läs mer:
Byggandet av bostadshusen av Erik Birck.

Älven – Ååen
Lappo älf, äfven kallad Nykarleby älf (f. Lapuanjoki), upprinner på Suomenselkä och bär namnet Pahajoki, tills den genomflutit Kuortane sjö. Den upptager sedermera fr. v. Nurmo å och fr. h. Kauhava å samt flyter med tämligen lugnt, af inga större forsar uppehållet lopp mellan bördiga slättmarker till Bottniska viken, där den faller ut omkr. 5 km. nedom Nykarleby stad. Utloppet är grundt, så att blott smärre lastbåtar kunna flyta upp till staden. Älfvens längd är 166 km, dess vattenområde 4,619 kvkm.

Nordisk familjebok (1911).

Vykort:
Kapitlet Vykort efter Motiv.

Poesi:
Nykarleby älv av K. Lundqvist.
Vid Nykarleby älfv av M. Holmberg.
Vår vid älven av L. L.
Fiske av Joel Rundt.

Illustrationer:
Storbron och kyrkan en torrsommar.
Nybroviken.
Tullstranden.
Panorama från Storbron.
Panorama från Älvbranten.
Lågvatten juni 2008.
Glastavla.

Läs mer:
Grundfeldts ”Ödmjukt memorial” vid lantdagen 1863 om upprensning.
En vandring längs Lappo älfs stränder del 1 och 2 i Folkwännen 1883.
Bottenvikens finska deltan av Johan Evert Rosberg. 1895
Nykarleby älv verkar för närvarande mångenstädes nästan uttorkad. 1909.
Äganderätten till åbranterna. 1912
Älfven av Valfrid Vasenius 1913.
Älvrensningsprocessen i ÖP 1935.
Fisket i älven. 1947
Platsen vid Nybron – En återblick på ett minne som försvinner av Einar Hedström 1949.
Klappbryggan. 1951 Den fanns tidigare längre söderut och en fanns också nedanför Badhusstigen.
Av Einar Hedström: Nykarleby älv. Nybron. Tullstranden. Ragnörn. Djupsten. Några platser längs älven: Färgargrundet, Kanalen, Lillodjupet, Lybeckska stranden, Läppogubben och Skatan 1958.
En roddtur på älven sommaren 1972 av Sven Bertlin.
Lappo å i Uppslagsverket Finland 1983.
Kommer ni hem och har drunknat får ni stryk! av Solveig Sjöskog 2003.
Tema Ragnörn.
Drunkningsolyckor och -tillbud.
En roddtur på älven sommaren 1972 av Sven Bertlin.
Alla sidor där älven nämns.

Se även Storbron.

Topelius, Zacharias d.y. (1818–1898)
Zacharias Topelius föddes på Kuddnäs strax norr om Nykarleby den 14 januari 1818 och dog på Björkudden i Sibbo den 12 mars 1898.

Läs mer:
Zacharias Topelius i Uppslagsverket Finland.

Se även:
Kuddnäs och Majniemi.