Haralds såg och kvarn, en  återblick


”Haralds såg och kvarn” finns på östra sidan av Nykarleby älv några kilometer söder om Nykarleby stad. Den likaså anrika skylten på väggen som hälsade busspassagerarna som kom med Jeppobussen till stan, är sen länge nedtagen och den livliga verksamheten där är ett minne blott.

Vid Haralden grundades på 1920-talet ett kraftverk som försåg Nykarleby landskommun, Munsala samt delar av Jeppo och Oravais med elektrisk ström fram till 1948. Haralds fors utnyttjades redan för flera hundra år sedan av industriidkare och under tjugo års tid, från 1928 till 1948 skötte Artur Mäenpää om driften där, tills kraftverket upphörde 1948. Artur började då med verksamhet som cykelreparatör på Bankgatan 14 i Nykarleby stad.

Ursprungligen fanns Haralds såg och kvarn på älvens västra sida, som ännu några byggnadsrester minner om. År 1908 brann hela anläggningen ned. En synnerligen driftig man, Anders Olin övertog anläggningen och byggde en ramsåg på Haraldsholmen (Sågholmen) i älven. Även kvarnen byggde han upp. Den tiden var det liv och rörelse vid Haralden. ”Kvänas Joel ” hade som föreståndare händerna fulla med den säd som bönderna från många socknar förde till kvarnen.

[Gunnar Östman berättade via sonen Thomas: Joel hette Forslund i efternamn och han hämtade mjölk hos Molins.
(Inf. 2024-04-13.)]

Sågrörelsen var omfattande och sågade trävaror exporterades till utlandet. Cirka 30.000 stockar gick årligen genom ramsågen, som sysselsatte 20 man. I början på 1920-talet säljer Olin rörelsen till ett aktiebolag med Jukka Pirttinen i ledningen och som bygger upp kraftverket. År 1939 blir Erkki Erkinheimo företagsledare och han utvecklar rörelsen ytterligare, men får uppleva att en förödande brand förstör den blomstrande anläggningen. Men ortens bönder bildar ett andelslag och återuppbygger sågen och kvarnen och blir även delägare.

Efter skiftande öden syns på Haraldsholmen ännu spår av dammen, ”kvarnjopon” och en för ögat nedsjunken turbin.

Artur byggde sig ett bostadshus på andra sidan Lappovägen och bedrev där en kennel i liten skala. Där inköpte min far den finska spetstiken ”Pukki-Kaisu”, som synnerligen framgångsrik kammade hem första priset i alla kategorier under sina år som utställningshund och jaktkamrat.


Gasängs kvarn
Förstoring. Ur Pehr Tonbergs samlingar.



Lars Pensar, september 2017.


Läs mer:
Kvarnen som brann tre gånger av Vilhelm Nyby.
(Inf. 2017-09-18, rev. 2024-03-13 .)