Brahe, Per (f. 18/2 1602 Rydboholm, Uppl., d. 12/9 1680 nära
Sthlm [Bogesund]), greve, riksdrots och generalguvernör i Finland.
B. deltog med utmärkelse i Gustav
II Adolfs krig, men drog sig 1631 på grund av klen hälsa
tillbaka från krigstjänst och innehade därefter flera
höga civila ämbeten i hemlandet. Han tillhörde oppositionen
mot släkten Oxenstierna, vilket jämte hans otvivelaktiga duglighet
var orsak till hans utnämning till generalguvernör i Finland,
en befattning som inrättades särskilt för honom. Under
B:s tid som landets högsta administrator (1637—41 och 1648—54),
den s.k. grevens tid, utvecklades närings- och kulturlivet kraftigt.
Efter ankomsten till Åbo inrättade B. sin centralförvaltning där och gjorde sig sedan bekant med landet genom vidsträckta resor; en av de längsta företogs sommaren 1639 över Tavastehus och Nyslott till Nordkarelen och Kajanaland (där B. från början av 1650-t. innehade en vidsträckt förläning, Kajana friherreskap; se Kajana län) samt därifrån med forsbåt längs Ule älv till Uleåborg.
Vid återkomsten från en tidigare resa 1638 fällde B.
omdömet att Finland genom ett förnuftigt begagnande av dess
resurser skulle kunna nå en utveckling jämförbar med "ett
av de icke mindre kungarikena i Europa". Befolkningens tröghet
lade dock enligt B:s förmenande hinder i vägen. Oföretagsamheten
kunde, trodde han, avlägsnas genom grundandet av goda skolor för
utbildandet av dugliga präster och ämbetsmän. Redan 1629
hade Nils Bielke föreslagit inrättandet av en akademi i Finland,
och 1636 yrkade Axel Oxenstierna på att akademin i Dorpat skulle
flyttas till Åbo. Dessa planer upptogs av B., och då Åbo
Akademi 1640 grundades blev han dess första kansler och verksammaste
gynnare.
Under sina resor i Finland hade B. även fäst sig vid hur få
städerna var; då lanthandeln var förbjuden, innebar detta
betydande olägenheter. Han lät därför grunda inte
mindre än tio [nio står det under "städer"
i samma uppslagsverk] nya städer [bland andra Brahea
och Kajana], vartill Hfrs 1640 flyttades till sin nuvarande plats, Åbo
stadsplan omreglerades m.m. Han intresserade sig vidare för bergsbruket
och anställde en bergmästare för att utöva uppsikten
över bergväsendet. Samtidigt gjordes början till en regelbunden
postföring, som underlättades genom bättre landsvägar
och ett ökat antal gästgiverier. På undervisningsväsendets
område lät B. också inrätta nya trivialskolor, t.ex.
i Hfrs och Björneborg [samt Nykarleby], medan mindre orter fick nöja
sig med pedagogier.
En stor del av B:s reformer hade förberetts av andra
eller ingick i planer som gällde hela i riket. Han karakteriserade
själv sina insatser i Finland (i sin Tänkebok, tryckt 1806)
med orden "Jag var med landet och landet; med mig väl tillfreds",
som återfinns inhuggna i sockeln till den staty som 1887 restes
över honom i Åbo (W. Runeberg). (P. Nordmann, P.B., 1904; C.M.
Schybergson, P.B. och Åbo Akademi, 2 bd, 1915—40)
Uppslagsverket Finland (1982).
Brahestad — Raahe
Statyn över Per Brahe, rest 1888, står på torget och är en replik av Walter Runebergs staty i Borgå.
"d 21.6.05
Hälsningar från Brahestad. Hälsa Lindfors' och Wainios
om du träffar dem. Hälsa damerna. En glad midsommar önskas
er alla om jag ej hinner hem.
Arvid
Hälsa Anders att det är klart med Öfveriet[?]."
Skickat till:
Fru Mary Gernandt
Villa Alkärr
Helsingfors
Brahea, f.d. stad i n. Karelen vid Lieksa älvs inflöde
i Pielisjärvi. B. anlades 1653 av Per Brahe, men vann aldrig betydelse.
Den brändes av ryssarna 1656 och förföll efter 1681, då
Per Brahes friherreskap återgick till kronan. Åtminstone 1665—88
fanns en pedagogi i B. På samma plats ligger numera Lieksa stad.
Uppslagsverket Finland (1982).
