Robert Wilhelm Ekman 1808—1873


Ekman, Robert Wilhelm (f. 13/8 1808 Nystad, d. 19/2 1873 Åbo), målare, bror till Fredrik Joachim E. Han blev föräldralös vid åtta års ålder, erhöll teckningsundervisning av G.W. Finnberg i Åbo och studerade 1824—37 vid Konstakademien i Stockholm, därifrån han sistnämnda år erhöll resestipendium till Frankrike. I Paris arbetade E. under Delaroches ledning och for 1840 till Italien, 1843 till München och återvände 1844 till Sverige samt 1845 till Finland som en redan ansedd konstnär. Han slog sig ned i Åbo, där han knöts till den av målaråldermannen [C.G. Söderstrand 1800—62] 1830 grundade ritskolan som 1846 omorganiserades till den första allmänna ritskolan i landet och 1849 övertogs av Finska konstföreningen (jfr d.o.). Han väckte uppmärksamhet genom sina motiv ur dikter av Runeberg och inspirerades även av den finska mytologin, vars väsen han med mindre framgång sökte fånga i en rad tavlor på 1860-t. och i en ofullbordad serie litografier (1863—64). E. målade vidare scener ur finskt folkliv (t.ex. Greta Haapasalo spelande kantele i en bondstuga, 1865, Ateneum), talrika (över 40 st), en smula schematiskt framställda altartavlor och livfulla porträtt återgivande bl.a. J.L. Runeberg. M.A. Castrén och G.A. Wallin. Till hans mest kända arbeten hör vidare ett antal fresker i Åbo domkyrka med religionshistoriska och historiska motiv, utförda 1850—54, och "lantdagstavlorna", framställande öppnandet av lantdagarna i Borgå 1808 (1858) och i Hfrs (1865). Som ytterst produktiv, mångsidig och försökslysten var han en av banbrytarna för konsten i vårt land. Den entusiasm E. blivit mottagen med vid återkomsten till hemlandet förvandlades slutligen till en tämligen negativ kritik. Särskilt i sina genrebilder ur folklivet skapade han dock konst av bestående värde. Han spelade även en betydande roll som fostrare av en ny konstnärsgeneration. (B. Hintze, R.W. E., 1926).


Uppslagsverket Finland (1982).


Läs mer:
Målade ett porträtt av Zacharias Topelius.
Döbeln vid Jutas.