Hemming (d. 21/5 1366 Åbo), biskop i Åbo från 1338, härstammade från Bälinge socken i Uppland, där han föddes ca 1290. H., som studerat i Paris för sedermera påven Clemens VI, var Finlands måhända mäktigaste kyrkofurste under medeltiden. Han tillbakavisade varje världslig inblandning i kyrkans angelägenheter. En av H:s första ämbetsåtgärder var inrättandet av ett domprosteämbete (1340) i Åbo, till vilket han anslog inkomsterna från fyra närliggande socknar jämte kapell. Till själva domkyrkan skänkte han 40 dyrbara böcker, utvidgade dess godstillgångar och utarbetade 1352 Finlands första kända synodalordning. Under ett möte mellan H. och Uppsalaärkebiskopen ingicks en överenskommelse om gränsen mellan de båda stiften i n. (jfr Kaakamojoki). Han medverkade till det beslut genom vilket Finland 1362 fick samma rättigheter som övriga svenska landskap. H. var den heliga Birgittas vän och gjorde på uppdrag av henne en resa för att stifta fred mellan Frankrike och England. Han frammanade tillsammans med henne en korstågsanda, som resulterade i Magnus Erikssons misslyckade krig mot Ryssland 1348—51. Han dyrkades som helgon i Åbo på 1400-t. och saligförklarades 1514. (B. Klockars, Biskop H. av Åbo, 1960)