Werner Holmberg 1830—1860


Holmberg, Gustaf Werner (f. 1/11 1830 Hfrs, d. 24/9 1860 Düsseldorf), målare. H. visade redan i skolan konstnärliga anlag, blev student 1848 och tvangs av sin familj att ägna två år åt juridiska studier. Han fortsatte dock sin konstnärliga utbildning (vid Finska konstföreningens ritskola) parallellt med tjänstgöringen i ämbetsverk och reste 1853, sedan hemmets motstånd brutits, till Düsseldorf, där han som lärare fick norrmännen Erik Bodom och Hans Gude. Särskilt den senare kom att påverka honom, men H. gick tidigt sin egen väg och skapade sig snart ett namn som landskapsmålare. Sitt första stora arbete, Höstmorgon, ställde han ut i Düsseldorf 1856. Under sina fyra återstående levnadsår utvecklade H. en utomordentlig produktivitet; han sägs ha målat inte mindre än 80 landskap under denna tid. År 1857 besökte H. Finland och resan upprepades två år senare. Den finländska naturen gav därför H. de flesta motiven till hans tavlor, men han hämtade ämnen även från Norge — han gifte sig med en norska 1858 — och Tyskland. Han avled i tuberkulos. H:s landskap skiljer sig från den gängse düsseldorfstilen genom sin ljusare och glättigare kolorit. Hans måleri präglas av frisk iakttagelse och monumentalitet förenad med omedelbarhet. Bäst kom hans begåvning till uttryck i oljestudier och akvareller. Bland H:s arbeten märks Storm på Näsijärvi, Utsikt vid ett torp i Kuru (båda 1860), Kyrofors (1854), Landsväg i Tavastland (En het sommardag, 1860) och Postväg i Tavastland (1860), samtliga i Ateneum. Staten inköpte 1890 en stor kollektion av hans akvarellstudier.

H. visade för första gången i Finland en fri och inspirerad konst, vilken gjorde epok i den finländska konstens historia (J.J. Tikkanen). Han kan betraktas som Finlands första stora konstnär. (E. Aspelin, W. Holmberg, hans lefnad och verk, 1890)


Uppslagsverket Finland (1982).


Läs mer:
H. var släkt med Pauline Lybeck, omnämnd i Sju Nykarlebymamseller från "anno dazumal" av Torkel Hellström.
(Inf. 2004-05-17.)