Tuneld, E r i k, geograf, hette urspr. T u n e l i u s, föddes på Kila komministerboställe i Västmanland 22 okt. 1709 och dog 3 april 1788 på sin landtgård Eriksholm i Tjärstads socken, Östergötland. Som student i Uppsala vinnlade han sig synnerligen om grekiskan, men måste för medellöshet tidigt konditionera [ta anställning], blef 1737 filos. magister och var 1738—42 e. o. kanslist i Riksarkivet, då han antog namnet Tuneld. T. började 1739 utarbeta sin Inledning til geographien öfver Sverige, som utkom 1741 och, ehuru tillegnad ständerna, hvarken då eller senare skaffade sin författare någon offentlig uppmuntran, med undantag af titeln hofauditör, som han erhöll 1742. Emellertid bearbetade han fortfarande sitt verk, utgaf 5 uppl. däraf (2:a uppl. öfversattes 1749 på tyska) och begynte den sjätte, 1785 (fulländad i 4 bd 1792). Det allmänna bifall, hvarmed detta banbrytande arbete hälsades, var välförtjänt genom den mångsidighet och relativa fullständighet, som T. alltmer förstod att ge det. 1754 vann han pris i Vitterhetsakademien för en skrift om Folkungaättens i Sverige upphof samt utgaf 1784 Historia om Svea rikshöfvidsmannen Engelbrecht (3 dlr). Han erhöll 1758 titeln hofrättsassessor. Efter T:s död utkom 7:e uppl. af hans stora arbete (3 bd, 1793—94), och 1827 påbörjade aktuarien i Riksarkivet N. V. Forsslund en ny, fullkomligt omarbetad upplaga, hvilken dock företedde många brister och blef ofullbordad (4 bd utkommo 1827—33).


Nordisk familjebok (1920).


Läs mer:
Nykarleby i Finlands geografi.
Till T. hänvisas av bland andra Wichmann i Staden och dess omgivningar.