|
:
Stugan på klippan i Nykarleby
Hade
en syn att Brostugan
stod på klippan och speglade sig
i den vackra
älvens vatten.
Tallarna med sina historiska minnen
från ryska
tiden,
bidrog till vyns skönhet.
Från andra stranden speglade
sig
templet majestätiskt i älvens klara vatten,
och gav en vy
av Nykarlebys skönhet.
Jag fortsatte färden över stora bron,
men stötte på en spetsig vägvinkel,
som söker sin like.
Jag fortsatte åter,
men stötte genast mot det vackra
templets
stora stentrappa ...
Nu reste sig trappan upp
och kastade sig ned i älvens
brant,
och gjorde den spetsiga vägvinkeln trubbig.
Vägen blev
nu klar och jag fortsatte färden.
Templet saknade nu sin stora trappa,
men genast byggdes en ny,
och nu på egen mark,
ty staden kunde ej
förnya trappans arrendetid
av trottoaren ...
Och jag hörde
en ropande röst
sägande: "allt detta måste ske,
men
tiden är ännu icke kommen."
Och jag vaknade och sade: amen.
|