Veckans
rim.
Nu vår stad på folk är länsad
båd
på stora och på små.
Alla dörrar åter stängas,
ut
till villorna det bär. Ämbetsmännen för att vila
ut
en tid i frid och lugn,
men för bonden väntar lien
och ett arbet'
ganska tung. Aldrig kan en stad förbliva,
mera lugn och fredlig,
än
vad vårt Betlehem nu en månad
kommer att förbliva
— men. Här är även strid och möda,
några
mänskor klaga att,
de som oftast bliva störda
på ett sätt,
som ej är glatt. Ty en vacker söndagsmorgon
kan man sitta lugn
och trygg.
Då igenom fönstret kommer
med en fart, en fotboll
stygg. Ja, vad kan man annat göra,
än att klandra spelarna,
och
när inte de vill höra
vända sig till herrarna. Och vem
gör ej det som bävar
för varenda fotbollsmatch,
när
det helt oväntat blixtrar
och man hör ett ilsket „kratsch“. Men
när N. I. K. så lustigt
vinner segrar mot vart lag,
så
hör på nu, snälla „gubbar“
låt dem få
en egen plan. Då skall jag och många andra
bli så glad
och tacksam ty,
på vår stad skall ingen klandra
när den
har en sportplan ny. |