|
Nyykaarbi
maahrnan
Mel. Hurran gubbar.
Undan
gubbar, tå ranttin faar!
Granni reimtyy å svartan kaar,
tvättbräässidor
å lurvut skinn,
ryddjin kråoko å vambin stinn.
Bleika
”burkar”,
folk å skurkar,
granna flickor bovarm och käär,
stånd å vinglor,
ståora kringlor.
No ä Nyykaarbi
maahrnan jäär. Undan gubbar tå handlin gaar!
—
Kööp bort stövlan, i starki paar!
Halpa hinta, — nå
hundra mark!
Jäär ä båttnan bo tjock å stark.
— Saxar, nålar,
fina tvålar,
sju mark dussin! nå
tolv för sex!
— Sööp en rinkla —
— Vreista
vinkla!
— Här ä finaste sortens kex. Hästan ränder,
å gubban köör,
byytä ranttar bo smär å stöör.
Gambä märran vaar ung po nyytt.
Åldras kvickt, fast an jysst
ha byytt.
Ge no lillan
slant imillan,
intt he passa no pyyta jämt.
— Itt i ööre!
— Skyll på fööre!
märrin
diin ä jåo halt bestämt! Tjäälekshöne ä
fullt å folk,
mest ti ung, som ska åsta polk.
Sombli flicko
gaa runtåkring,
mei fy poikan än aade ting.
Om di rååkas,
ska ä brååkas,
tärt di fåå vassin guttastrut.
Båda kvälldan,
undi fälldan
pussa di temdi siin ti slut. |