Också en splitterny wisa
om den nya stapelstaden Nykarleby,
parallel till Jakobstadswisan och på samma behagliga melodi,
även den tryckt i år.

[För pekaren över titeln om du har svårigheter att läsa den]


„Wårt Jakobstad, det är förwist en riktigt treflig stad.
På nöjen är här ingen brist, om blott man sjelf är glad”.
Så sjöng en skald der nyligen, och visan var nog bra,
Så bra att jag en parallel för Er nu önskar dra.

Jag är ej skald, det aldrig war och aldrig tänkt det bli,
Och derföre i wisan väl nog skönj's mitt bryderi.
Knutpatriot jag likväl är — och deri ligger det,
Förbaska mej om eljest jag mig ut i halkan gett!

Wi ha ock hus i wåran by, på dem wi wisst ej nå
Stort närmare till månen upp, men trifwas godt ändå.
Och gatorna hos oss helt wisst i bredd slå Jakobstad,
Men wi ha dessutom hos oss en stilig esplanad.

I rådhuset, jag medger det, wi dock på fracken få.
Det är ej stiligt alls gunås, — rätt kan man der dock få.
Musik och sång nog gör's ock der och hålles äfwen bal,
Men allmänt klagas det ändå, att trång är wår lokal.

Båd' socker, kaffe, äfwen té, hos oss man här kan få
Hos wåra handelsmänner tre, men äfwen hos de små.
Var lördag är här torgdag med, liksom i Jakobstad,
Men får du något köpa der, så kan du wara glad!

Ett mynt skall finnas äfwen här jag nog att säga hörts,
Men ej att det till marknaden i större summor förts.
Postsparbank finnes äfven här — och spara är nog bra;
Och ursäkt derför har man nog i onda tiderna.

 


Wi bränna här petroleum båd' in och utomhus,
Ej ens i filfabriken vår bränns här elektriskt ljus.
Den bleka månens milda bloss mot oss ock huldt kan le,
Men andra månsken är också ej alls så rart att se.

Här finnes jernväg äfwen här, en bit just utom sta'n,
Men denna biten går man nog, blott man blir litet wan.
Och om man icke önskar gå och ej har ekipage,
Så finnes här gästgifweri och der fås nog pegas!

Och post det ha nog äfwen wi, men en gång blott på da'n;
Och telefonens trådar nå snart nog kring hela sta'n
Om här ej hwarje åkardräng will hålla sig dermed,
Så kommer sig det blott deraf, att svara här är sed.

Här fans en ångbåt äfwen här, nu finns en liten slup,
Som padddlar ner för elfwen wår och andra mindre djup.
Wår hamn wi tänkte flytta nog — wi tänkte skarpt derpå,
Men än ju flyter slupen der, och det är wackert så.

Wår hamn kan derför gerna stå, der den har stått förut;
Nog blir det tid att bråka se'n — när wattnet tagit slut.
I wisa fäders råd förwist går mycket sansadt till,
Förty för allt i werlden man sig ej förhasta will!

För törstiga är här ock sörjdt, här finnes bryggeri,
Men här å andra sidan gör's också i nykteri;
Och „blåa bandets” vattenbrygd ej minst här prisas bör,
Den brukas efter glada lag, och underwärk då gör!

För den som tycker öl wäl swagt, ges starkare än så,
Twå utskänkningslokaler fin's och spritbutiker twå;
Men ifall man ha sig något fint, man går då till B. B.
Der fås så micke, micke rart — han är en af de tre.

Wid andra sjön wi willor ha'; i prydlig mängd de stå
Alldeles som i Jakobstad, men grundt är här också;
Wi nöjts hermed och mått så bra, — men annat blef det sen,
Då helsowådlig platsen blef förklarad af Achrén.

Uppfostringsanstalt hafwa wi, och en som duger med,
Der bildas unga krafter nu som se'n i djupan led
Så wisdomsfrön och annat godt, som sedan skördar ger,
Tro mig, om några hundra år fin's ingen dumbom mer.

Wår brandkår jag och nämna will, den har gott renommé,
I fjerran, fjerran nejder re'n, den ståtlig är att se,
Då under hornens wackra klang och facklors klara bloss
Den tågar genom staden fram, för att förnöja oss!

Wårt blad, se här, o grannstad nu — vår pièce la résistence
Ett sådant aldrig hade du, ej tryckeri der fans!
Allt hwad du kludda vill i bläck, wi sätta uti pränt,
En sista wisa trycktes här, det är ju allmänt kändt!

Och nu farwäl, man hes kan bli af mindre sång än så,
Den gjort mig mycket hufwudbry, försöken sjelf derpå!
Den femton penni kostar blott, jag ingen prutning tål!
Man skoj får skrifwa nog ibland — f ö r  g o d a   ä n d a m å l.


Knutpatriot.

Nykarleby, J. W. Nesslers boktryckeri, 1892.


[Reklam för filfabriken.
Österbottniska Posten den 20 december 1888.]



Några kommentarer av Lars Pensar som också tillhandahöll skillingtrycket:

Knutpatrioten är förmodligen K. J. Hagfors, född 1860, dimitterad från seminariet 1882. Provinsialläkare Achrén (vars svärson Edvard Gylling var ledare på den röda sidan 1918, flydde till Sovjet, blev ledare i Ryska rådskarelen och avrättades under Stalins utrensningar på trettiotalet) ansåg Andrasjön hälsovådlig för att platsen var så myggrik.


Läs mer:
Visan illustrerad med vykort.
Jakobstadsvisan.