På ditt undantag sjunga kräken med änglastämmor,
sällsamma gråbjälksby, gömd för världens öron,
oupptäckta mästarviolin av hundraårigt klangvirke
tonande för dig själv i slättens tomma hörsal.
Mellan soltorkade stugväggar flyga som granna ljudbollar
skällpingel och skatskratts löpningar, medan morrande gruset
virar lätta rankor kring knutar och röst.

I släpande kvällningens gubbsiesta på farstubron
träckdrypande ord bli skära och försenade bilars stånk
låter som jublet när land siktas av skeppsbrutna.
Trög flyter din träldomsvecka, men när den äntligen lyktas
med ungdomens helgaftonsstim på vägen byts unkna vattnet
i en klingande fors med skumkransars sus kring stenarna.