|
DÄR HUNDARNA
skällde tre gånger
reste de kojan
för att skyla sig de första sommarnätterna
Och den ena mannens hustru skulle föda täljes det
och hon födde redan andra dagen
en son
lindade honom i yllesjalen
och lade honom i en skreva
i hölstret
i det solvarma hölstret
Och där låg barnet
och än i dag kan du se skrevan
Men kojan är icke mer
och icke dess människor.
|