TOLV MIL I FÖRSOMMARTID



medan häggen kläddes brud i liderna
och yra lärkhannar hängde över tåtellindorna
vandrade han fram över slätten
med brödknallar i lommen
och fårfiol i konten
han Jakob Andersson Mellanväg

Över slätten färdades han
och genom dess tusen grindar
— bara millan Nyykaabi å Fjösmans räkna an nitti —
seende i förundran
och stundom i uppgivenhet ladornas gråhet

Vandrade han Jepp
och till guvernörens residens gick hans väg
för att där
dymedels personligt tillstädesfinnande
anhålla om friskattebrev
för sitt ägandes trefjärdedels mantal
emedan och då trenne somrar
frosten tidigsökt ägorna och sålunda
svärtat mångt av grödan och gjort den obrukbar
för folk och fä
och han dessutom nu medels utlösen
skulle helt avskilja och ytterligare
genom nyodling förstora mantalet

Och han fick sitt friskattelovssigill
han Mellas Jepp
och apostlade de dussin milen till härd åter
där han och hans maka Brita Kajs
med åren välsignades genom fyra döttrar
och två söner
vilka alla växte opp till raska människor
och stammödrar och fäder
för stora släkten på Brännbackan
och Musikas
och långt därutöver och däromkring.



Gunnar Nylund (1982) Solvarv.


Nästa dikt: Hane Olof Mattsson.
(Inf. 2005-10-27.)