LEO ÅGREN

är född 1928 i Nykarleby landskommun, och har vuxit upp i den torftiga proletärmiljö han skildrar i sin debutbok. Han gick först genom folkskola, fortsatte sedan några klasser i lärdomsskola och har efter det arbetat som diversearbetare, kontorist och typograf, de tre senaste åren som sättare vid Jakobstads tidningstryckeri. Av sin läshunger drevs han att stifta bekantskap bl.a. med de svenska proletärförfattarna Fridegård, Lo-Johansson och Martinson, vilka kommit att betyda mycket för hans utveckling till författare.

HUNGER I SKÖRDETID

ger en förtätad bild av en österbottnisk backstugusittarfamiljs vardagsöden sedda genom sjuåringen Jans ögon. Miljön är en finlandssvensk motsvarighet till den självbiografiska statarbakgrunden i Lars Hård-böckerna, och även den kärva stilen för ibland tanken till Fridegård. Men trots det har den ågrenska jorden sin egen doft av armod och sitt eget sparsamma ljus över de knappt tillmätta skördarna. Det hugger till ibland i berättelsen av frän ironi mot de snåla och njugga i byn, men den kan också lysas upp av en understucken ömhet som i de sista sidornas skildring av den sjukdomsmärkta fadern.

I  L e o  Å g r e n  har den finlandssvenska fattigjorden fått en ny skildrare av obestridlig litterär kvalitet. Hans debut är mer än ett löfte genom stilens klarhet och berättelsens koncentration på det väsentliga.

SÖDERSTRÖM & C:o FÖRLAGSAKTIEBOLAG

Omslag: Mauri Favén

Leo Ågren (1954) Hunger i skördetid.