Backstugusittare |
backstugusittare, förr benämning på den som bebodde
stuga på annans mark på landet, men varken, som torparen,
brukade någon jord under hemmanet, eller, som stataren, var i jordägarens
tjänst. B., som mestadels livnärde sig med tillfälliga
arbeten och i många fall direkt var hänvisade till tiggeri,
utgjorde långt in på detta sekel en talrik grupp inom den
under senare hälften av 1800-t. starkt proletariserade landsbygdsbefolkningen
(jfr jordägoförhållanden och jordreformer).
B. fick sedan genom 1918 års lag angående inlösen av
legoområden inlösa sina tomter. Åren 191940 inlöstes
45 000 backstuguområden på sammanlagt 37 000 ha.
|
|
Uppslagsverket Finland (1982).
Läs mer:
Hunger i skördetid av Leo
Ågren ”ger en förtätad bild av en österbottnisk
backstugusittarfamiljs vardagsöden”.
(Inf. 2006-04-14.) |