Industri och hantverk
      i Nkbynejden på 1800-talet

Del II

NU FÖRFLYTTAR vi oss till Oravais, den tidens Ruhr. Vi har här Oravais Masugn och Mekaniska Verkstad och Kimo Jernbruk, vilka vardera ägdes av brukspatron Björkenheims arvingar. Den förra fabrikens produktion belöpte sig nedan nämnda år till följande belopp, allt beräknat i lispund = 170 kg.

All vikt är här uppgiven i skeppund.

Värdet av den producerade varan var de 3 förstnämnda åren 146,000 mk, år 1868 120.000 mk samt 1869 108,000 mk.

Allt vad de nu nämnda industrierna producerade förbrukades helt inom det egna landet. Keppo såg exporterade emellertid till såväl England som Tyskland och Kimo bruk till Ryssland.

Ingen annan industri än nu nämnda fanns i dessa trakter år 1869, mig veterligen. Inget mejeri, ingen benmjölsfabrik, intet färgeri, men snart var tiden inne jämväl för dem. Dock får vi ej glömma Blomqvists gjuteri i Bergby i Vörå. Detta vidtog med sin verksamhet redan är 1860 och blev ingalunda en dagslända. Jag återkommer till detta senare.

På 1870-talet tillkom en hel del kvarnar och sågar. Så kan nämnas Kärrfors Såg i Forsby 1870, som både sågade och malade, Haraldsfors såg tillkom 1874, Nesslers Filhuggeri på Jeansborg 1875, Kärrfors benmjölsfabrik 1880, Korsåkers kvarn, som senare slipade filar, år 1878 samt Nygårds Vattenfabrik 1895. När Haraldsfors mjölkvarn på Harald i Forsby grundades är mig icke bekant.

Utom de anförda industrierna i Jeppo vill jag nämna ytterligare följande. Finskas Vattensåg på Kaup o. Kaup kvarn byggdes 1894, Jeppo Spinneri på Mjölnars år 1895. När Jungarås husbehovssåg, Tollikko och Jungaråkvarnen på Silfvast s. Keppo kvarn grundades känner jag ej till. Alla övriga inom kommunen verkande industrier är från början av 1900-talet. Här kan nämnas Keppo Spinneri år 1901, Silfvast kvarn på Fors 1902, Silfvast såg samma år, Ruoskoski kvarn 1900 samt Silfvast Träullsfabrik 1903.

I Munsala byggdes år 1872 Storbråta kvarn, 1887 Nils Trötts garveri i kyrkobyn och Sarkona kvarn 1893.

Oravais fick några industrier på 1890-talet. Så kan nämnas Sågen på Seiplax, Winlax, år 1898, Ånäsfors såg 1893, Kimo Bruksbolags Såg och kvarn 1895, Nygrens garveri 1900, Lundins bageri på Karls 1894 samt K. J. Joupers Träullfabrik på Sigfrids i Kimo år 1897.

Maxmo kommun fick år 1880 Kjerklax kvarn och 10 år senare garveriet på Norrgård.

I Vörå grundades Rosengrens garveri på Kamis i Koskeby 1873. 3 år senare kom färgeriet på Staffans i Mäkipää. På följande årtionde kommo Holmbäckfors kvarn, färgeriet på Antbrams i Rökiö och Lipkilis bageri likaledes i Rökiö. Födelseåren var 1885, 1888 och 1889. Före seklets slut kan Vörå yttermera uppvisa följande nya industrier: Hellnäs Såg och Hyvleri 1890, Hellnäs Sågbolags kvarn från samma år, likaså Lipkins garveri i Rökiö. Roukkus garveri på Bagg i Rökiö tillkom 1892, Westins bageri på Långs i Rekipeldo 1895, Finne Tegelbruk i Kaitsor 1897 samt sågen på Brams i Rökiö år 1899. Auvinens bageri i Koskeby är från år 1903.

Allt detta var en torr, men nödig uppräkning över industrins- och hantverkets utveckling i dessa trakter. Jag skall beröra mejerierna i ett senare sammanhang.

Om vi nu gör ett hopp fram i tiden till år 1887 finnes mycket av intresse att anföra. Nykarleby landskommun hade då fortfarande Nygårdska ölbryggeriet. Med hjälp av 3 män och 1 kvinna och med enbart ”handkraft” trollade dess ägare Josef Herler ur 260 tunnor korn, 36 lispund humle och 16 lispund harts fram 24,000 kannor det allra härligaste öl. Fabrikör Eng beredde med hjälp av en man 525 hudar och 1200 kalv- och fårskinn. Axel Oldenburg ägde Nykarleby benmjölsfabrik och använde såväl ång- som vattenkraft. Han hade 1 manligt biträde och 4 kvinnliga och med deras hjälp fick han ur 10,000 lispund kreatursben 651 säckar ångpreparerat benmjöl och 460 lispund lim. Haraldsfors sågverk hade icke på flere år varit i gång.

I Jeppo kunde Keppo vattensåg skryta med, att den hade „ett hjul, som drev två ramar och en cirkelsåg“. Ägare var då O. A. Malm. Vid sågen var anställda 32 män, som sågade 36,695 stockar, varur man fick 931 standert helrena plankor och bräder samt 368 standert halvrena till ett värde av sammanlagt 130.000 mk. En standert motsvarar ungefär 4 m³ plankor eller bräder.

På Kiitola regerade på denna tid C. J. von Essen och han ägde Kiitola Shoddyfabrik. Ett vattenhjul om 25 hästkr. stod till förfogande och 5 män och 4 kv. rev 800 lisp. lump och förfärdigade 6,000 lisp. stickshoddy och 4,600 lisp. tygshoddy. Shoddy var ett slags konstull. Produktionens värde var 4,750 mk.

I Munsala hade Sandnäs glasbruk nedlagt sin verksamhet. Ägare var nu Johan Brundén. Nils Trötts garveri var första året i verksamhet. Han hade ett biträde och tillsammans beredde de diverse läder av 606 hudar och 600 skinn.
Forts.

FÖR 50 ÅR SEDAN
(Ur ÖP 11 okt. 1912)

NYKARLEBY. Till direktor för Nykarleby seminarium har senaten utnämnt prodirektorn, fil.mag. V. K. E. Wichmann. Generalguvernören har godkänt beslutet. — Fröken Anna Kullman fr. Nykarleby har förklarat att hennes efterlämnade egendom skall bilda en fond, „Anna Kullmans fond“ att förvaltas av folkhögskolsällskapet Vasa. Egendomen torde utgöra 15.000 mk. Av räntorna skall årligen 100 mk läggas till kapitalet och resten utdelas om stipendier till medellösa unga kvinnor och män vilka som elever besöka svenska folkhögskolor.

NYKARLEBY LK. Folkskolan i Socklot har i år 38 elever och Kovjoki 42.

MUNSALA. Hirvlax folkskola som har 61 elever skall utvidgas till dubbel skola. Munsala kby skola har i år 35, Vexala 53, Pensala 40 och Monå skola 16 elever.

JEPPO. Folkskolan i Jungar har nu 89 elever och skolan i Gunnar 53.

JORDEN RUNT. Montenegro har förklarat Turkiet krig.