Befolkningen i Nykarleby Stad

VID TIDEN FÖR STORA OFREDEN

AV WOLD. BACKMAN

Förord.

Om man engång är intresserad av en orts öden under framfarna dagar, händer det lätt, att man ställer till sig den frågan: vilka voro de personer, som vid det eller det viktiga skedet i ortens liv bodde där och vilken roll spelade de? Ett dylikt viktigt, för att icke säga ödesdigert, skede i det lilla Nykarlebys historia, liksom för hela vårt land var otvivelaktigt den skräckens tid, som gått till historien under namn av Stora ofreden. Inför ryssarnas hot, inträdde i början av 1714 en allmän panik och flykt och detta mitt under vinterns köld. Vilket öde gingo stadens invånare till möte under dessa påfrestningens tider? För besvarande av den första frågan har jag utgått från mantalslängden av år 1712, den sista före freden. Jag är nog medveten om, att mantalslängderna denna tid ej giva något exakt uttryck för befolkningsfrågan. Mantalslängderna, vilka enbart tillkommit i beskattningssyfte upptogo endast personer i åldern 15—63 år. Utom barn och överåriga voro också adliga personer och soldater, fattiga och sjuka uteslutna. När det, som här, är fråga om i staden verksamma personer borde dock någon större felbedömning härav icke uppstå.

För att få svar på den andra frågan har jag som grundlagt mantalslängden från år 1723, den första som finnes i behåll efter fredsslutet samt också från de närmast följande åren jämte de från 1728 påbegynta kyrkböckerna.

En stor del av de personer, varom här är fråga, har tidigare av flere författare berörts i olika geneologiska publikationer (Björkman, Lagström, Åkerblom m. fl.). Ett sammanförande av dessa jämte ett antal tidigare icke omnämnda personer synes mig kunna försvaras, då man sålunda får en överblick av samhällsstrukturen vid denna tid.

I denna min sammanställning har jag fått mottaga en stor hjälp av lektor Hugo Lagström och folkskolläraren K. V. Åkerblom, beträffande data om många här berörda personer och för vilka upplysningar jag får uttala mitt hjärtliga tack.

Jag har i det följande till största del använt mantalsskrivarens stavsätt av namnen samt personernas titulatur. Jag har endast gjort den avvikelsen, att personerna för större översikts skull ordnats i olika grupper efter stånd och yrke.

I en senare avdelning av denna uppsats har jag gått inpå frågan om de uppbyggande krafterna efter freden. I vilken mån bidrogo därtill krafter från tiden före flykten och i vilken mån finna vi därtill nya krafter ha trätt i funktion?