Sedan dess hade skogs-, ut- och betesmarken samt nya uppodlingar, soldatägor och upplandningar delats år 1776 mellan staden och kyrkobyn, så att vardera fått 2411 tnld 5 kpld mark. 56)

År 1850 bestod stadens åker och äng av följande ägoslag: 57)

Donationsjorden omfattade år 1842 enligt borgmästare Haeggström tillsammans 20,1 tnld åker, 446 tnld äng och 2395 tnld utmark, d.v.s. 3042 tnld eller 1521 ha mark. 59) Palmroths ovan anförda, efter nya mätningar anförda uppgifter avser som vi sett den del, som skulle avfattas och beskrivas med hänsyn till ny taxering av ägoskatten. Häri ingick även Kuddnäs hemmans åker om 500/1000 tnld och Kuddnäs' och Frill hemmans ägor om 33 383/1000 tnld samt allmän landsväg om 2 370/1000 tnld och 5 796/1000 tnld, tåg och mindre vägar (utom de i tabellen nämnda) om 3 890/1000 tnld och den avmätta delen av älven om 423/1000 tnld.

Vad skogsarealen beträffar, beräknades den ännu 1904, troligen efter komm.-lantmät. Fillmers år 1776 upprättade ägokarta, till 2411 tnld 5 kpld. Senare (1927) konstaterades den omfatta c:a 1700 ha (jfr d.a. del III. Stadens skogar), vilken areal skogen fortfarande torde ha. 60)

Stadens åker och äng innehades på arrende eller som lönetillägg av sammanlagt 106 ägoinnehavare. De representerade alla samhällsklasser, från råd- och handelsmän, skeppare, tjänstemän och liknande till hantverkare, sjömän, fiskare, arbetskarlar och änkor. 61)