II. SOCIAL STRUKTUR, BORGERSKAP, FÖRVALTNING

Borgmästarna


År 1814, då det första bevarade magistratsprotokollet från tiden efter 1809 föreligger, 94) bestod stadens styrelse i jan. av borgmästare Carl Jacob Stenman och rådmännen Adolf Hammarin d.ä., (rådman 6.1. 1797, d. 16.3. 1824), Johan Turdin, d.y. (d. 26.10. 1834), Carl Lindqvist, (rådman 1812, d. 19.6. 1839), Johan Schale (d. okt. 1814) och Johan Juthe (d. 10.8. 1836). Stenman var borgmästare 1796—1819. Han var född 14 jan. 1762 i Vasa, avlade examen i juridik 14 dec. 1781, blev auskultant i Åbo hovrätt 11 dec. 1782 och vicehäradshövding 9 juni 1791. Han utnämndes till borgmästare i Nykarleby 1796, tog avsked 16 april 1819 och dog därstädes den 24 mars s.å. Han var gift med Anna Elisabeth Helenius (d. i Nkby 13.2. 1842).

Efter Stenman följde vicehäradshövding Fredric Calamnius 1819—1835. Han var född i Pudasjärvi den 13 febr. 1787, avlade rättsexamen den 11 juni 1807 och blev därefter auskultant vid Åbo hovrätt den 15 juni och vid Vasa hovrätt den 6 juli s.å. samt vicehäradshövding den 21 dec. 1812. Han var vid denna tid stadsnotarie och från den 24 dec. 1814 domare vid kämnärsrätten i Uleåborg. Han skötte 1812—1815 såväl Torneå som Kemi domsagor och förrättade därunder 30 ting. Han blev 1817 t.f. länssekreterare i Uleåborgs län. Till borgmästare i Nykarleby utnämndes han den 29 dec. 1819 och till häradshövding i Kajana domsaga den 31 dec. 1835. Han avled på sitt gods Carolineburg i Kajana den 24 juni 1840.

Borgmästare Calamnius gifte sig i Nykarleby den 27 okt. 1836 med Carolina Christina Stenroth (f. i Alavieska 23.12. 1812, d. i Evijärvi 2.6. 1894), dotter till äldre lantmätaren i Vasa län Erik Stenroth och Maria Christina Simelius. [Calamnius prenumererade på Suomalaisia huvituksia.]

År 1835 skötte vicehäradshövd. Johan Fredrik Töhlberg tjänsten som t.f., liksom även den 22 febr.—3 aug. 1836. Från den 22 aug. t.o.m. den 31 dec. s.å. var vicehäradshövd. Carl David Roundell t.f. borgmästare.


Nästa ordinarie borgmästare var vicehäradshövdingen, kopisten vid senatens kansli Johan Anders Ludvig Haeggström 1837—1849. Han var född på Kimo bruk den 1 aug. 1804, blev student 1822, avlade rättsexamen den 12 juni 1826, antogs till auskultant vid Vasa hovrätt den 19 aug. s.å. och blev vicehäradshövding den 16 juni 1832. Han antogs till extra kopist vid senatens justitieexpedition den 12 sept. och vid ekonomieexpeditionen den 21 okt. 1834 samt blev kopist vid senatskansliet den 9 juli 1835. Till borgmästare i Nykarleby utnämndes han den 4 jan. 1837 och till häradshövding i Salo domsaga den 27 dec. 1849. Han avled i Brahestad den 17 april 1870.

Han var gift 1:o med Magdalena Sofia Sjöberg (f. 9.1. 1819, d. 25.6. 1843) och 2:0 den 30 dec. 1845 med Johanna Matilda Lindqvist (f. 1823, d. i Helsingfors 2.2. 1891), dotter till rådmannen i Nykarleby, vicekonsuln Isak Lindqvist och Johanna Kyntzell.

Haeggström var jämte Theodor Wilander den märkligaste av borgmästarna i Nykarleby under 1800-talet. (Om borgmästarvalet 1836 se d.a.s. 154 ff.).

Under åren 1849—1851 sköttes borgmästartjänsten som t.f. av vicehäradshövding Constantin Hildén. Efter honom valdes till ordinarie borgmästare vicehäradshövding Abraham Wilhelm Montin. Han var kyrkoherdeson från Kalajoki och föddes i Kemi den 26 maj 1815. Han blev student 1832, fil.kand. den 13 maj och fil.mag. den 21 juni 1836. Den 18 febr. 1841 antogs han till auskultant vid Vasa hovrätt och blev vicehäradshövding den 23 dec. 1844. Den 14 febr. 1851 utsågs han till borgmästare i Nykarleby och den 16 jan. 1860 till motsvarande ämbete i Björneborg. Han dog den 3 jan. 1866.

Montin gifte sig den 5 febr. 1852 med Wilhelmina Lundbäck (f. 29.4. 1833, d. i Helsingfors 21.3. 1884).

Efter Montin var vicehäradshövd. Edvard Julius Höckert borgmästare 1860—1870. Han var född i Vasa den 24 dec. 1816, blev student 1832 och efter den 9 dec. 1842 avlagd rättsexamen auskultant vid Vasa hovrätt den 8 april 1843 och vicehäradshövding den 22 juni 1848. Han antogs till auskultant vild Åbo hovrätt den 20 dec. 1854 och förestod en längre tid Ålands domsaga. Han utnämndes till borgmästare i Nykarleby den 12 sept. 1860. Höckert adjungerade under flera år vid Vasa hovrätt och utnämndes till assessor därstädes den 22 juni 1870 och till hovrättsråd den 8 okt. 1879. Han fick på begäran avsked den 17 februari 1882 och dog i Vasa den 30 april 1898.

Höckert gifte sig den 4 dec. 1866 i Nykarleby med rådmansdottern Hanna Sofia Berger (f. 7.6. 1835).

Från den 29 april 1868 vikarierades Höckert av hovrättsauskultanten Johan Tegström. Denne tjänstgjorde till den 19 juni 1871, då vicehäradshövding Theodor Wilander tillträdde borgmästartjänsten, till vilken han valts den 29 nov. 1870. Wilander var borgmästare till år 1884.

Theodor Alarik Wilander var född kapellansson i Kuusamo den 14 jan. 1841, avlade rättsexamen den 18 dec. 1865, antogs till auskultant vid Vasa hovrätt den 6 mars 1866 och blev vicehäradshövding den 16 dec. 1869. Han utnämndes till borgmästare i Nykarleby den 29 mars 1871 och till häradshövding i Piippola domsaga den 10 maj 1884. Han fick på begäran avsked med pension den 15 maj 1905 och dog i Nivala den 5 dec. 1909.

Wilander gifte sig 1) 1871 med Betty Adelaide Barck (f. i Vasa 24.2. 1842, d. i Nivala 9.9. 1893), dotter till häradshövdingen i Nykarleby domsaga Nils Magnus Barck och Wilhelmina Elisabeth Hast, 2) den 7 juli 1900 i Helsingfors med Elin Maria Kuhlefelt (f. i Mäntsälä 10.1. 1864, d. i Helsingfors 6.4. 1922), dotter till godsägaren, secundkaptenen Johan August Ferdinand Kuhlefelt och Amalia Lovisa Stjernvall.

Wilander var tjänstledig den 22 juni—21 aug. 1874 och vikarierades då av vicehäradshövd. Robert Blomstedt. [Svårtydd namnteckning.]


Erik Birck (1980) Nykarleby stads historia del II, sid 149—151.


Nästa kapitel: Rådmännen.


Läs mer:
Tavla över borgmästare 1620—1929.
Wilanders möte med fattiggubben.
(Inf. 2004-11-02, rev. 2024-01-25 .)