Polisordningen av 1838 kompletterades 1845 med
en speciell Instruktion för Stadsbetjent och Rådhus-Vaktmästare. 49)
Instruktionen utfärdades i samband med att den tidigare stadsbetjänten
och rådhusvaktmästaren Henrik Lööf tagit avsked och
en ny, skomakargesällen Johan Lingonblad, anställdes.
Enligt instruktionen ålåg det en stadsbetjänt eller
stadstjänare, som samtidigt var rådhusvaktmästare, att
varannan vecka handha polisgöromålen. Han skulle då tillse,
att buller och oljud eller eljest något för allmänna lugnet
och ordningen störande ej fick äga rum i staden. Varje morgon
och afton skulle han uppvakta borgmästaren och emottaga förhållningsorders
samt verkställa uppdragen. Alla lördagsaftnar samt söndags-
och andra helgdagseftermiddagar skulle han flitigt patrullera kring staden
och på näringsställena till förekommande av oskick
och lagbrott. Detta skulle han göra, tills nattvakten vidtog och
avlöste honom. Han skulle vidare biträda stadsfiskalen i tjänsten,
handha tillsynen om stadshäktet, dess renhållning och eldning
samt vården av fängslade personer. Han skulle även ombesörja
deras forslande, med full ansvarighet för fängslad persons rymning.
Som rådhusvaktmästare skulle han passa upp rådhusrätten
och magistraten vid deras sessioner eller ämbetsgöromål,
uppropa parterna, elda rummen i rådhuset och vårda elden samt
sopa och hålla rummen rena, men behövde ej utan särskild
ersättning hugga ved och anställa skurning. Han skulle vidare
befordra rådhusrättens och magistratens protokoll, brev och
handlingar m.m. till underskrift och avsända dem, dit borgmästaren
fann nödigt. Rådhusvaktmästaren skulle vara klädd
i uniform och försedd med polisbricka på bröstet under
tjänsteutövning.
Som andre stadsbetjänt jämte Lingonblad tjänstgjorde vid
denna tid Petter Olof Wahlberg. Deras löner höjdes 1847 från
28 rb 1/7 kop sr per ar till 40 rbl sr. Stadsbetjänterna förpliktades
därjämte att i egenskap av polisbetjänter dagligen patrullera
i staden eller så ofta och på den tid, som borgmästaren
fann anledning bestämma. 50)
|