XV. STADEN REPRESENTERAR SIG VID LANTDAGARNA Lantdagen 1872 |
Dessa valberättigade stadsinvånare beslöt enhälligt, att sista årets fattigtaxering i staden skulle läggas till grund för det blivande valet, sålunda, att varje hel mk, som den röstande erlagt i fattighjälp till staden, skulle tillgodoräknas honom vid lantdagsmannavalet för en röst. Stadskassören Häggblom anmodades uppgöra ifrågavarande omröstningslängd, vilken på av magistraten utsatt termin skulle delges och godkännas av de valberättigade. Omröstningsprotokollet företeddes den 21 nov., men endast ett fåtal av stadsinvånarna hade infunnit sig. Magistraten beslöt, att koff. kaptenen Lundqvist, arbetskarlen Jakob Östman och skepparen August Sjöberg såsom icke skattskrivna i staden, samt f. postiljonen Hammarlund, som var ställd under förmyndarskap, skulle uteslutas från omröstnings protokollet, liksom en mängd särskilda verks och korporationers betjänte samt daglönare och sådana, som försörjde sig med tillfälligt arbete, ävensom de, som upplåtit sin egendom till borgenärers förnöjande, men ej visat sig vara fria från deras krav. Ett nytt omröstningsprotokoll skulle uppgöras och godkännas under valdagen. 40) Den röstlängd, som upprättades av stadskassören Theodor Häggblom den 5 dec. 1871 upptog följande personer: 41) |
Sedan dessa rättelser gjorts, ansågs omröstningslängden justerad. Lantdagsmannaarvodet bestämdes så, att om de flesta rösterna föll på ombud från kommunen, skulle han få 12 mk per dag under den tid lantdagen varade, utom skjuts och dagtraktamente. Om valet träffade en annan stads representant, förklarade sig valmännen villiga att, ifall arvodet ej kunde bestämmas i förhållande till vardera städernas folkmängd, beräknad efter sistlidet års mantalslängd, lämpa sig efter de överenskommelser, som kunde träffas med vederbörande på den ort, där lantdagsmannen valdes. Därpå skred man till val. Fjorton av de närvarande valberättigade personerna avgav sina röster med slutna sedlar. Efter röstsedlarnas öppnande visade det sig, att handl. Joachim Kurtén från Nikolaistad erhållit 432 röster, justitierådmannen Edvard Bergh 11 röster samt borgmästare Wilander 8 röster. handlanden Kurtén förklarades därmed vald till stadens representant vid lantdagen 1872. Fullmakt utfärdades den 15 jan. s.å. 42) Kurtén var även representant för sin hemstad. Av stadens 54 röstberättigade personer hade sålunda endast 17 deltagit i valet med 451 av stadens 1.115 röster. Intresset för lantdagsvalen hade sålunda minskat kraftigt, måhända beroende främst på att någon lokal kandidat ej denna gång uppställts. Av de röstberättigade var 37 frånvarande, varav 18 sjökaptener. Vilket starkt inslag sjöfolket ännu vid denna tid utgjorde inom stadens borgerskap visas av att av de röstberättigade stadsborna 20 var sjökaptener, 13 handlanden och 18 hantverkare eller jämställda näringsidkare. Kurtén
var en framstående affärsman och politiker, efter kommerserådet C. G.
Wolffs död 1868 den ledande mannen inom Vasa stads näringsliv och kommunalpolitik. Efter debuten 1872 återvaldes han till samtliga lantdagar
så länge han levde eller till 1899. Han valdes till elektor och till ledamot av bank- och kommunalutskottet 1872 och petitionerade då ont
en bredspårig statsjärnväg TavastehusTammerfors och en åtminstone smalspårig sådan TammerforsLappoVasa.
Det förra förslaget vann ståndets bifall, men det senare förkastades. 43) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||