Det skulle visa sig, att firman Bencke & Co befann sig på obestånd. I början av okt. 1848 mottog Collander ett brev från Danzig, vari firman meddelade, att de inställt sina betalningar och att de ej kunde infria två av Collander på dem utgivna och av dem behörigen accepterade trattor om summa 2 628 mk 12 Hbco, vilka förty nu var under retur. Collander träffades helt oförmodat av denna blixt, och skyllde detta på Benjamin Schmidt. »Voj huru ledsamt att T. icke gjort eller kanske vetat att göra mig uppmärksam på deras obestånd, eller rättare karaktärslöshet, ty detta deras handlingssätt emot mig visar en ganska hög grad av oredlighet. Och huru har jag ens kunnat misstänka dem för slikt, då de af T. blifvit introducerade i min bekantskap?»

Bencke hade uppgivit varken sina tillgångar eller skulder eller vad som vållat obeståndet i firmans handelsbalans, och ej heller, hur många procents betäckning boet kunde lämna. Collander bad Schmidt taga reda på detta och lämna honom en detaljerad upplysning därom.

Redan den 22 okt. gav Bencke besked. Collander hade nu återfått sin olyckliga växel av den 28 juni 1848 à 2 500 Hbco mk till order Finlands bank, för non betalning. Han hade därför genast deponerat 1 300 rbl s:r. Såväl bankens man i Hamburg, Salomon Heine, som bankens i Nykarleby nu tillförordnade ombud, hade enligt Collander vardera begått en olaglighet i behandlingen därav, så att Collander varit nödsakad att protestera mot dessa omständigheter samt draga saken under domstols prövning. Den 8 nov. var den före i rådhusrätten och avgjordes till Collanders förmån. Dock skulle den troligen föras till högre domstol. Collander ansåg sig dock aldrig kunna förlora på saken.

Han och Schmidt var fortfarande goda affärsvänner. Ett löfte av Schmidt att få trassera en summa hade Collander begagnat så att han för att hjälpa ett par av sina vänner i Nykarleby utgivit 3 sola växlar på Schmidt, betalbara inom tre månader i Hamburg. Vännerna var Joh. Ad. Lybeck 348 mk Hbco och M. Sandström 520 mk och 140 mk Hbco, summa 1 008 mk. Växlarna skulle infrias av Schmidt till Collanders belastande. Även handlanden C.W. Sundström hjälptes av Collander med en växel om 215 mk.

Den 10 nov. återkom Collanders andra olycksväxel och inlöstes av honom till ett belopp av Hbco 139 mk 8 sch. enligt ricambioräkning. Växeln, protesten, ricambioräkningen och en fullmakt översändes till Schmidt för åtgärder. De 50 tr beck denne beställt, kostade 650 Hbco mk. Priset var 1 mk billigare per tunna än priset i Köpenhamn. Summan krediterades Collander. För att kunna göra exportuppköp till snart förestående vinterföre ställde denne vidare en prima växel på Fr. Heyn i Danzig på 3 mån, stor Hbco 3 000 mk till ordres Finlands bank och betalbar i Hamburg. Växeln sändes till Schmidt för befordran till Heyn i Danzig för accept och domicil samt återsändande till Collander. Om Dahlstedts senaste last till Heyn visste Collander ännu ingenting. Det kunde icke nog förvåna honom att det skulle vara så svårt att avsätta ett parti tjära i Danzig, en av Preussens största och folkrikaste städer.

Märkligt nog och till stor »surprise» för Collander, lyckades Heyn få den mindre olycksväxeln inkasserad av Bencke & Co. Collander fick alltså emottaga Hbco 139 mk 3 sch i växelvaluta. I förskott på Dahlstedts levererade laddning till Heyn fick han 1 800 Hbco mk. Schmidt hade dock betonat att försäljning av tjära nu var omöjlig. Collander kunde ej förstå detta. »Förmodligen aldrig mera kommer Danzigs hamn att besväras med någon tjärlast av mig», skriver Collander till Schmidt den 5 jan 1849. Denne hade även antytt att ett par av honom uppgivna finländska köpmän Sg och son skulle komma att lida på firman Kohrschs & Co konkurs i Pillau. Om så var fallet, skulle även denna ort i framtiden bli litet besökt av tjära, menar Collander. Ställningen i Danmark föregående sommar under kriget 1848, hade åstadkommit stort men i avsättningen i Köpenhamn, ehuru alla, som sände tjära dit, sedermera fick förmånligare resultat än väntat.

I febr 1849 föll Vasa hovrätts dom i växelmålet mellan Finlands bank och Collander rörande inlösandet av Bencke & Co:s accept på hans prima växel av den 28 juni 1848, stor 2 500 Hbco mk. Hovrätten hade dömt Collander att inlösa den, vilket han gjorde. Han översände den därefter i original med ricambioräkning och räkning över havda omkostnader, tillsammans 1 359 rbl 92 kop s:r, till Schmidt. Han uttalade förhoppningen att denne måtte sköta inkasseringen som om det vore hans egen fordran, och således iakttaga antingen mildhet eller stränghet med acceptanterna.

Våren 1848 avled emellertid Benjamin Schmidt. Sonen fortsatte affärsrörelsen och Collander försäkrade honom om vänskap och tillgivenhet samt utlovade en last tjära och beck senare på våren. Priset var i april 9 mk 8 sch. Hbco för tjäran och 13 do för becket per tunna, inklusive frakt. Kriget mellan Tyskland och Danmark pågick som bäst. Kapten Dahlstedt höll på med reparationer av sitt fartyg Hoppet och hade engagerats av Collander till sommaren. Heyn hade meddelat att ett högst dåligt resultat vore att vänta rörande Collanders fordran hos Bencke & Co. I nov. 1849 insände Collander rättegångsfullmakt till Heyn, räkning över 1848 års transaktioner med Bencke & Co och tre av Benckes brev rörande affären. Den 11 febr. 1850 rapporterade Schmidt att Heyn erbjudits 20 % accord av Bencke, vilket Collander godkände.