NYKARLEBY – barndomsstad för författare

BARNDOMSSTADEN och FÖRFATTARNA var rubriken för skolrådet J. L. Bircks föredrag vid släktforskarföreningens senaste möte i Jakobstad, vilket samlat en talrik publik. I vidstående artikel berättar Birck i anknytning till Ole Torvalds festtal vid Nykarleby 350-årsjubileum om Nykarleby som en grogrund eller mera tillfällig hemvist för överraskande många författare under de snaste 150 åren.

Släktforskarna kunde samtidigt vid sitt möte tacka för en diger utredning över alla publiserade eller på annat sätt kända släktutredningsarbeten i Jakobstad med omnejd, vilken anslutits till föreningens arkiv. Arbetet med insamlande, förteckningar och registrering av materialet har sysselsatt släktforskaren Werner Mattzon ett tiotal år.

Författaren Ole Torvalds framhöll i sitt festtal vid Nykarleby stads 350-års jubileum som en sällsamt avsteg ”från den rent matematiska sannolikheten” att en av de minsta bland Finlands städer under de senaste 150 åren har kommit att bli grogrund eller mera tillfällig hemvist för så många författare. Den 14 januari, Topelius' födelsedag, blev även stadens litterära födelsedag, tack vare det lyckliga samspel, som från början växte fram mellan omgivningens art och gossens natur, mellan idyllen och den blivande litterära idyllikern. När Topelius närmade sig sextioårsåldern skrev han under rubriken Naturen och skalderna: ”Säg mig den hemlighetsfulla makt, som förbinder oss vid vår födelsebygd! Återvänder icke vi själva, så återvänder våra intryck till födelsebygden. Vi kallar det barndomsminnen, men det är något mer, det är vår själs blomma, som sammanhänger med roten”.

Om Mikael Lybeck säger svärsonen Erik Kihlman i sin utmärkta biografi att Nykarleby i Lybecks liv var ”en minst lika innehållsrik verklighet som i Topelius”. I fädernestaden och barndomshemmet vid älven levde Mikael Lybeck alltid med hälften av sitt liv, ännu långt efter det han blivit bofast i den sydligare trakt och de större förhållanden där han mognade till diktare och till man. Hembygdslandskapet och småstaden är hans första nittiotalsdiktnings bärande konstnärliga kapital.

Småstaden har visat sig vara en lugn och fruktbar arbetsmiljö för en hel rad av nykarlebydiktare. Man kan nämna Paul Werner Lybeck, Viktor Karl Emil Wichmann (Gånge Rolf), Ernst Viktor Knape, Joel Rundt och Ragnar Eklund samt Jakobstadsskalden Viktor Sund, som mer än gärna räknade andlig frändskap och samhörighet med Nykarleby.