Guld-
och
Silversmeder
i Finland
1373—1873

är tryckt och bunden
av Malmö Grafiska AB, Malmö.
Papper: 125 grams mattglättat offsetpapper.
Typsnitt: 11 punkterOld Style.
© Tyra Borgs sterbhus.
Utgivningsrätt och produktion:
Lennart Norell.
Första upplagan utgavs 1935.
Reprinted in Sweden, Malmö 1972.

N Y K A R L E B Y

Staden anlades år 1617 och erhöll stadsprivilegier samma dag som Gamlakarleby, den 7 september 1620. Den hade i medlet av 1600-talet betydelse som skolstad och residensstad för Österbottens landshövding. Staden undgick skövling under Stora ofreden. Följande de andra österbottniska städernas exempel, anlade Nykarleby ett beckbruk och tjärhov år 1784; 15—20.000 tunnor tjära exporterades årligen. I medlet av 1800-talet hade staden förlorat sin betydelse som exportort. År 1858 lade en eldsvåda den trångt byggda staden i aska; endast kyrkan förblev oskadd.

Nykarlebys vapen utgöres av en sköld, som visar bilden av en brinnande, stående tjärtunna.

Stadens guldsmeder underlydde tidigast Åbo ämbete, senare, efter 1779, Vasa ämbete. — Ett eget ämbete grundade de ej.

1531

1532

1533

1536

1535

1534

Enligt en skuldsedel av 1627, 27 mars, var han skyldig Hans Magens i Åbo 31 dlr. Utsågs av rådstugurätten till uppbördsman 1630 och omnämnes även 1633.

Åbo Dbk 1636, 14 dec. Nykarl. Dbk 1630, 9 aug. 1633, 9 okt.

Född i Vasa, där han gick i lära; anhöll han om att vinna burskap i Nykarleby 1646, 8 april, vilket beviljades, synnerligast som ingen annan guldsmed fanns i staden; samtidigt avlade han bureden. Ett par år därpå namnes han som bryggare. År 1650 uppmanades han, jämte tre andra borgare, att snarast möjligt börja upptimra det nya brygghuset. För »pust och hårdrag» bötfälldes han en gång till 6 dlr, samt en annan gång, emedan han slagit rådman Per Kijck ett hål i huvudet, till 12 dlr. Han var gästgivare 1651—1654, och torde upphört med sitt hantverk 1655. Han handlade med tjära, som han skeppade med egen skuta, och hade »Gatubood». Men det gick nedåt för honom år för år; en tid satt han fängslad för gäld och bad rätten om att få behålla några nät av sina inventarier för att fiska för sitt uppehälle. Genom sitt andra gifte blev han ägare till halva Smedsbacka hemman, som han dock 1669 sålde till Isak Grelsson Ryss; gården i staden togs tidigare i pant för skulder av Christoffer Frank i Åbo. Död c:a 1674.

Gift l:o med Thomas Florinus' änka, Karin Eriksdotter; hon levde ännu 1659; 2:o c:a 1662 med Brita Hansdotter (Nycarlus). Medan hans första hustru levde, inledde han en kärleksförbindelse med Brita Hansdotter på Smedsbacka och fick bota därför 80 dlr; hon pliktade 40 dlr. I ett testamente av 1648 bortgav hans första hustru all den egendom, hon kunde efterlämna, till sin lille son, Anders Beijer.

Dbk 1646, 8 april. 1648; 14 nov. 1650, 28 nov. 1651, 20 febr., 19 april. 1652, 3 mars, 1657, 28 jan., 29 aug. 1659, 10 jan., 11 apr., 3 sept. 1660, 25 juni, 1662, 2 sept. 1663, 27 jan. Gen. Samf. Årsskr. X, s. 320, d:o XI s. 472.

Inflyttade från Gamlakarleby, där han tidigare varit guldsmed. Erhöll burskap i Nykarleby och avlade borgareeden 1655, 25 april. Redan 1657 uppbjöds hans gård, och köptes den av Isak Grelsson Ryss; dock skulle av köpeskillingen 40 dlr innestå, som Per var skyldig i skatt. Han stämdes angående 12 lod silver [1 lod= 13,17 g], som felades i vikten på ett arbete han gjort Erik Tawast i Jakobstad. Guldsmeden uppvisade ett intyg av guldsmederna Petter Haraldsson i Vasa och Anders Beijer över att silver vid smältning förminskas, isynnerhet då gammalt silver är använt, som förut varit tillsatt med tenn. På grund av vittnesmål av Petters mästersven, som vittnade att Petter blandat tenn i silvret, dömdes han att betala de resterande 12 loden silver. Vid ett dryckesgille natten mellan 4 och 5 nov. 1659 råkade han och accisskrivaren Gabriel Torstensson i gräl; denne fick tag i en kniv och slog ihjäl Petter, som »föll ner död». Var gift med Anna Henriksdotter Kluvensik.

Dbk 1657, 4 juli. 1659, 11 april, 7 nov. Mtl. Geneal. Samf. Årsskr. X.

Född i Strängnäs; hade arbetat som gesäll en tid i Åbo, men ej inträtt i ämbetet; uppvisade sitt pass från Strängnäs, daterat 1658, 8 maj, och anhöll om att vinna burskap i Nykarleby. Då intet hinder fanns, fick han avlägga sin borgareed 1660, 26 mars. Finnes jämte hustru ännu 1663, men för 1664 är antecknat: »ähr i Pedersöre». Var senare verksam i Gamlakarleby 2 år och rymde därpå till Reval.

Dbk 1660, 26 mars. Mtl.

Förekommer i domböckerna 1665, då han föreslog en förlikning mellan sig och sin svägerska, Brita Mattsdotter. År 1678 fick han ge pant för betalning för ett glasfönster, som hans hustru slagit sönder hos Johan Mattsson. År 1679 fälldes han till 3 dlrs böter för olydnad, emedan han flerfaldiga gånger allena skött vakthållningen i staden, i stället för att söka rätt på den kamrat som bort åtfölja honom. Två år därpå sålde han sin gård vid torget »medh dess innandömer, såsom Spield, twänne Bordh och twåå Sengiar» för 40 dlr kmt och en tunna råg, som han redan bekommit. År 1680 klagade Nils Mattson att han för 2 år sedan gett Knut Broo silver att arbeta, men ej återbekommit det. Broo tillstod att han fått 7 1/2 lod och dömdes att inom 14 dagar återgiva det. Förekommer i mantalslängderna till 1689.

Var gift, åtminstone redan 1675, med Anna Henriksdotter Kluvensik, Per Hanssons änka.

Dbk 1665, 30 aug. 1678, 11 febr. 1679, 7 jan. 1680, 9 febr. 1681, 24 jan. Mtl. Geneal. Samf. Årsskr. X.

1539

• Bägare på kulfötter, grav. med tre medaljonger; inskr. 1665, Åbo Hist. Mus., fig. 177.

Vistades i staden åtminstone detta år och hade lovat Susanna Johansdotter äktenskap samt givit henne tvenne silverringar och ett »särkspänne».

Dbk 1732, 8 juli.

Född 1709; arbetade utan lärgossar; kallas i mantalslängderna i Nykarleby först guldsmed, senare gesäll; var ej inskriven i något ämbete i Finland, men förekommer i mantalslängder från 1734. Ägde gården n:o 65. Död 1774, 25 febr.

Gifte sig l:o 1734, 14 nov., med Maria Sand; 2:o 1739, 7 juni, med Catharina Henriksdotter Kroger, född 1714, död 1797, 26 juni.

Mtl. Kkb.

• Utan årsb. Pokal, fint grav., Bérain-motiv, 19,5 cm., kommunalrådet K. Nissinen, Sordavala.
  D:o Matsked, s.k. råttsvans, Nationalmuseum.
  D:o Bägare, 8,5 cm., konsul J. E. Moe, Vasa.
  D:o Pokal, grav. rococo, 21 cm., dat. 1771, författaren.
  D:o Bägare, 8,6 cm., fröken I. Keilan, Jyväskylä.

Blev mästare i Nykarleby under Åbo ämbete 1764, 10 mars; arbetade med en lärgosse; flyttade till Vasa; se denna stad.

Gifte sig 1764, 11 sept. i Nykarleby med Susanna Forbus, född 1737, 1 mars, död 1808, 15 sept.

Åbo gsm. ämb. prot. Mtl. Kkb.

• 1763 Bägare, Nationalmuseum.
• 1764 Pokal, väl grav., 15,8 cm., doktor O. Blåfield, Kajana.
• 1765 Bägare, författaren.
• 1766 Bägare, fru Astrid Söderberg, Helsingfors.
• [Skospänne, Lars Smeds, Nykarleby.]

Född 1735 i Göteborg; blev gesäll 1758, 11 maj, genom ämbetet i Göteborg, och arbetade som sådan bl.a. hos Berndt Edgren i Gamlakarleby; upptages som guldsmed i Nykarleby i mantalslängder sedan 1764, men avlade examen vid kontrollkontoret först 1774, 20 sept.; vann burskap 1775, 22 maj, och skulle som mästerstycke göra en driven silversnusdosa, förgylld. Han uppvisade sitt mästerstycke för magistraten 1776, 1 april, och det godkändes. Arbetade utan lärgossar åtminstone till 1774. Mantalslängder och magistratsprotokoll saknas mellan 1775 och 1790. Ägde gården n:o 109; flyttade till Munsala 1786.

Gifte sig 1763, 6 mars, med Helena Agneta Aspegrén, född 1739, 10 sept., död 1781, 11 maj.

Sthlms gsm. ämb. prot. Mag. prot. Mtl. Kkb.

1546	1547
1548	1549

• 1781 Kakspade, fint arb., 1. 25,5 cm., fru T. Taxell, Vasa.
• 1781 Bägare, 7 cm., Nationalmuseum.
• 1781 Bägare, 6,3 cm., Åbo Hist. Mus.
• 1781 Bägare, 7 cm., guldsmed J. Keturi, Vasa.

Född 1754, 11 nov., i Ytterjeppo; inskrevs hos Anders Tidström i Vasa 1771 och utskrevs som gesäll 1775, 28 juli; vann burskap i Nykarleby 1776, 26 aug. Som mästerstycke skulle han förfärdiga en kaffekanna »med upphöjt arbete». Blev mästare i Nykarleby under Åbo ämbete 1778 och avlade bureden 1778, 1 maj. Han arbetade med en lärgosse. År 1790 blev hans egendom utmätt, men för utskyldernas betalande fanns intet att få. Död 1809, 16 april.

Var gift med Anna Greta Nordman, född 1756, 22 mars, död 1825, 4 jan.

Åbo gsm. ämb. prot. Mag. prot. Mtl. Kkb.

1550	1551 [= 1783]
1552

• 1777 Pokal, 18,8 cm., hovrättsrådet O. Revell, Vasa.
• 1778 Pokal, 17 cm., doktor Bertel Ahlström, Vastmäki, Åbo.
• 1783 Pokal, grav., 16 cm., Nationalmuseum.
• 1784 Pokal, 19 cm., stationsinspektor K. Bergman, Elisenvaara.
• Utan årsb. Pokal, väl grav. rococo, 20 cm., fru I. Åberg, Vasa.
• D:o Bägare, 7,2 cm., ingenjör I. Sourander, Helsingfors.

Född 1761, 11 febr., i Jakobstad; inskrevs hos Anders Tidström i Vasa 1777 och utskrevs som gesäll 1782, 2 nov. Vann burskap i Nykarleby 1791, 18 april, och blev mästare i Nykarleby under Vasa ämbete 1791, 4 aug. Då det var mycket ont om silver, beslöt ämbetet frikalla honom från förfärdigande av mästerstycke. Han hade lärling endast 1810—1812 och tyckes haft svårt att betala kvartalspengar till ämbetet, kunde ha 7 års skuld till det. Arrenderade 1816 verkstaden åt svärsonen G. E. Engman. Död 1827, 12 april.

Gifte sig 1791, 8 nov., i Jakobstad med Anna Maria Brunström, född 1756, 27 okt., död 1820, 18 jan.

Vasa gsm ämb. prot. Mtl. Kkb.

1553	1554	1555 [= 1792]
1556	1557	1558 [= 1800]
1559	1560	1561

• 1792 Bägare, 7,4 cm., guldsmed J. Keturi, Vasa.
• 1793 Bägare, 7 cm., Åbo Hist. Mus.
• 1795 Bägare, 6,6 cm., ingenjör I. Sourander, Helsingfors.
• 1798 Bägare, 7 cm., Nationalmuseum.
• 1799 Sockertång, fru Constance Sneckendahl, Gamlakarleby.
• 1801 Bägare, 6,8 cm., ingenjör I. Sourander, Helsingfors.
• 1809 Strösked, fru Adéle Toppelius, Helsingfors.
• 1812 Sockerskål, urnform., väl grav., 21 cm., fru Olga Lyybeck, Åbo, fig. 178.
• 1816 Förläggare, fru Olga Lybeck, Åbo.

[Silversked tillverkad av Johan Björklund

Johan Björklund har gjort denna sked, som bjöds ut på nätauktion i januari 2017.

Hela skeden. Förstoring.

Stämplarna: En krumelur, ett moln?, ett H och stadsstämpeln en tjärtunna. Förstoring.

Ett svårtolkat monogram. Kan det var GJ? 1815 är i alla fall klart och tydligt.
(Inf. 2020-01-24.)]

[Strösockersked av silver tillverkad av
Johan Björklund

Johan Björklund har gjort denna sked kring sekelskiftet 1800. Den bjöds ut på nätauktion i oktober 2021 med utropspris 50 €. Längd 9 cm, vikt 60 g.

Hela skeden. Förstoring.

Undersidan.

Nykarlebystämpel, årtalsstämpel D3 som betyder 1860 och avser inte tillverkningsår utan reparationsår. Förstoring.
(Inf. 2021-10-10.)]

Född 1788, 30 april, i Vasa; i lära hos Carl Gestrin i Vasa 1809—1813, arbetade som gesäll hos Björklund, övertog verkstaden, vann burskap 1816, 5 aug., och blev mästare i Nykarleby under Vasa ämbete 1816, 6 sept. Hade endast l lärgosse; ägde halva gården n:o 36. Död 1868, 26 april.

Gifte sig 1816, 3 nov., med Maja Cajsa Björklund, dotter till guldsmed Björklund, född 1794, 12 sept., död 1864, 24 juni.

Vasa gsm ämb. prot. Mtl. Kkb.

• Utan årsb. Nattvardskanna, 42 cm., Pedersöre kyrka, fig. 179.
• D:o Oblatask, l. 15 cm., h. 9 cm., Pedersöre kyrka.

Född 1795, 24 maj, i Lappo; i lära hos Petter Henr. Sundström i Kristinestad 1817—1820, senare gesäll hos Joh. Ad. Zweigberg i samma stad; flyttade 1825 till Nykarleby, blev mästare därstädes under Vasa ämbete 1825, 9 mars, men behövde ej göra mästerstycke. Arbetade med en lärling, utom de 2 första åren; ägde gården n:o 79. Död 1849, l juni.

Gifte sig 1825, 7 sept., med Anna Holmlund, född 1790, 6 sept., död 1857, 11 maj.

Vasa gsm ämb. prot. Mtl. Kkb.

1565	1566	1567
1568	1569	1570

• Utan årsb. Matsked, professor K. Hedmans samling, Vasa.
• D:o Strösked, fru Thyra Winter, Helsingfors.