NYKARLEBY HANDELSLAG M. B. T.

1917—1959

Det första världskriget hade gått in i sitt fjärde år. Liksom ett eko från krigslinjerna grinade tomma varuhyllor mot köparen, när han trädde in i någon såväl mindre som större handelsaffär. Under intrycket härav började tanken på olika håll i Nykarleby stad och kringliggande landskommun sysselsätta ledande personer i samhället, att man borde sammansluta sig för att gemensamt möta krisspöket, varubristen, och så att en jämnare fördelning av livsförnödenheterna kunde ernås, och även hålla prisstegringarna i möjligaste mån i styr. Denna tanke mognade småningom till beslut och handling.

Ett allmänt möte sammankallades till rådhuset i Nykarleby den 21 januari 1917 för att, som det heter i kungörelsen, ”behandla frågan om bildande av ett andelslag i syfte att uppköpa och försälja levande kreatur och kött samt möjligen andra livsförnödenheter”.

Mötet fick en mycket oväntad vändning, då överläraren Hjalmar Björkvall föreslog, att tanken på kreaturshandeln skulle övergivas och att mötet i stället skulle behandla frågan om bildande av en andelshandel för Nykarleby stad och dess omnejd. Till mötets ordförande utsågs därefter överlärare Björkvall, samt till sekreterare lärare Oskar Nordling från Markby och lektor Otto Nylund.

I protokollet heter det, att frågan om en andelshandel i Nykarleby inleddes av mötets ordförande, som framhöll andelsaffärens betydelse och gav några praktiska anvisningar angående andelslags bildande.

Under den följande diskussionen uttalades önskvärdheten av att så snart som möjligt få till stånd en andelshandel på orten.

Mötet ansåg, att andelarnas pris borde bli 10:— à 15:— och tillskottsplikten 25:— per medlem. En försöksteckning verkställdes omedelbart, och 25 personer antecknade sig för 80 andelar. Då resultatet blev så gott, utsåg mötet särskilda personer att i staden och byarna besöka hemmen och värva medlemmar. Följande möte utsattes till den 4 februari, och till detta möte hade på kallelse infunnit sig filosofiekandidaten D. E. Westerlund från Helsingfors som föredragshållare. Han talade över ämnet ”Andelsidéns uppkomst och utveckling.”

Av medlemsvärvarnas rapporter framgick, att 305 personer med 727 andelar tecknat sig som medlemmar i det planerade handelslaget. Efter överläggning beslöt de närvarande enhälligt bilda ett andelslag och starta en andelshandel under benämningen Nykarleby handelslag m.b.t. Stadgar antogs enligt sällskapet Pellervos mallstadgar. Andelens pris bestämdes till 15:— och tillskottsplikten till 100:— jämte en inskrivningsavgift av 1:— mk. Av de närvarande tecknade sig 68 personer som andelslagets stiftare. Stadgarna godkändes av guvernören i Vasa län den 28 febr. 1917.

En styrelse bestående av 6 personer från landskommunen och 3 från staden tillsattes och fick följande sammansättning:

Överlärare Hjalmar Björkvall, ordförande, gårdsägaren A. W. Blomqvist, viceordförande, trädgårdsmästaren Valdemar Bergman, kassör, folkskolläraren John Fagerlund, Ytterjeppo, sekreterare, övriga medlemmar: lektor Otto Nylund, Kyrkoby, bönderna Jakob Nikonen, Soklot, Villiam Lundqvist, Kovjoki, Viktor Kronqvist, Markby, skomakaren Matts Mattsson (Kvist), Forsby. Suppleanter blevo: kronolänsman Eric Söderström, poliskonstapeln Johan Björkman, bonden Gustav Johansson (Grahn), och formannen Vilhelm Hägglund. Av dessa finns numera i livet endast Villiam Lundqvist, Gustav Grahn och Eric Söderström.

Den nu tillsatta styrelsen erhöll i uppdrag att organisera handelslagets verksamhet, anskaffa varor samt butikslokal, besätta föreståndarplatsen m.m. Det blev ett år av intensivt arbete, vilket inses därav, att styrelsen sammanträdde 25 gånger under året, och paragrafernas antal i protokollen är 185.

Medlemsvärvningen fortsatte, och vid årets slut hade 528 personer anslutit sig till handelslaget. Då det helt visst är av intresse att se, vilka stånd och yrken medlemskåren representerade, anteckna vi följande:

Medlemskårens mångsidiga sammansättning talar sitt tydliga språk om den fasta förankring andelsidén hade i staden och omnejden.

Nykarleby butik.
[”Annars så bytte Handelslaget sina spröjsade fönster år 1948 till hela rutor, lite hjälp att avgöra om ett foto av huset är taget före eller efter 1948”, meddelade Lars Pensar.]

[Österbottniska Posten, 10.12.1948, nr 50, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2023-11-29.)]

ANSKAFFANDE AV FASTIGHET OCH VAROR

För att utröna möjligheten att få inköpa lämplig fastighet för den nya affären infördes annons i ortstidningen Österbottniska Posten härom. Flera svar erhölls, och efter särskilda underhandlingar beslöt styrelsen hänskjuta frågan om köp av gården och tomten i hörnet av Östra esplanadgatan och nuvarande Sollefteågatan, vilken fastighet då innehades av herrskapet Hellstrand, till andelsstämman. Den 24 mars 1917 beslöt andelsstämman inköpa den s.k. Hellstrandska gården, och styrelsen erhöll i uppdrag att undersöka till vilka rum butikslokalen lämpligen borde förläggas.

Tvenne affärsföretag i staden, nämligen fru Siegfrids och Josef Sund hade offererat sina varulager till handelslaget, och stämman beslöt, att efter det inventering verkställts, inlösa dessas varor på erbjudna villkor. Butiksinredning skulle anskaffas från Bröder Andersons orgelfabrik i Bennäs. Därmed hade man lagt grunden till affärsrörelsen. Före stämman hade styrelsen sänt medlemmarna Blomqvist och Kronqvist till Vasa för att göra en del större varuköp, bl.a. kolonialvaror och kraftfoder. Blomqvist skulle även göra inköp av varor på landsbygden. Sofia Sundströms konkursmassas varulager inköptes också under året.

Dessa åtgärder talar sitt tydliga språk om den varuknapphet, som rådde och som blev allt svårare under de närmaste åren som en följd av det pågående kriget.

Till Centrallaget för Handelslagen i Finland gjordes framställning om ”att varor, som hålla på att gå ur marknaden, skulle reserveras för handelslaget”. I detta sammanhang må följande ur årsberättelsen anföras: ”Handelslaget har strävat att i mån av möjlighet tillgodose åtminstone sina egna medlemmars behov och därjämte tillse, att samtliga köpare finge lika del av de tillsaluhållna förnödenheterna. I sådant avseende har under verksamhetstiden vidtagits vissa inskränkningar i försäljningen. Sålunda har svåråtkomliga varor sålts enbart åt medlemmar.”

Butiken i staden öppnades för allmänheten den 21 juni 1917. Tidigare hade sporadiskt försålts diverse livsmedel på handelslagets gård.

HANDELSFÖRESTÅNDARE

Tjänsten som föreståndare för det nybildade handelslaget söktes av sju personer, bland vilka styrelsen utsåg till föreståndare herr Viktor Fagerholm, tidigare föreståndare för Ferms affär i Kronoby. Herr Fagerholm tillträdde dock sin tjänst först i juni. Till affärsbiträden antogs herrar Edvard Holmström och Axel Fagerholm. Föreståndaren Viktor Fagerholm avgick från sin tjänst den 1 april 1919. Åtta sökande anmälde sig nu till tjänsten, men tvenne i tur och ordning valda ansåg sig ej kunna mottaga den ansökta befattningen. 1 maj besattes föreståndartjänsten ordinariter, då till föreståndare kallades herr Karl Södergrann. Under mellantiden sköttes föreståndarens uppgifter av handelsbiträdet Axel Fagerholm.

Södergrann kvarstod till nov. 1920 och efterträddes av handelsförest. Edvard Sommardahl från Solv, som innehade tjänsten till den 1 augusti 1926, då till föreståndare antogs Albert Backman från Jakobstad. Han tjänade handelslaget i 24 år och avgick på grund av sjuklighet med pension den 1 mars 1951. Han efterträddes av föreståndaren för Andelslaget Korsholm Fjalar Granqvist, som innehade tjänsten till 1959, då Nykarleby handelslag ingick fusion med Jeppo-Oravais Handelslag.

Markby gamla butik.

RÖRELSEN UTVIDGAS

Med nästan explosionsartad fart ökade rörelsen redan under det första verksamhetsåret. Vi har tidigare berört den stora anslutningen av medlemmar till handelslaget. Redan under det första verksamhetsåret öppnades tvenne handelsfilialer, nämligen i Soklot och Markby. Till en början arbetade dessa i hyrda lokaler. Filialen i Markby fortsatte den handelsrörelse, som ett tidigare handelsgille och sedermera handelslag hade, utan fastställda stadgar, bedrivit i byn under ett antal år. Verksamheten var helt obetydlig, och affären hölls öppen endast 1 gång i veckan i ett oeldat rum. Nykarleby Handelslag övertog de varor, som fanns, och varm lokal upphyrdes, men under det första året hölls butiken öppen endast två eftermiddagar i veckan. Omsättningen ökade snabbt och från den 19 oktober 1918 fick byn daglig handel. Filialens föreståndare blev Alfred Finne. Filialen i Soklot förestods av Hanna Snåre.

Andelsintresset var även stort i Vexala, Munsala, och 105 personer hade anslutit sig som medlemmar 1918. Vexalaborna anhöll om att en handelsfilial skulle öppnas i byn. Handlanden Axel Kisor i Nykarleby förklarade sig villig att sälja sin fastighet och affärsrörelse i byn och köp avslutades. Filialen öppnades den 23 jan. Nykarleby Handelslag bedrev sin affärsrörelse i Vexala till år 1957. På framställning av andelsägarna i Vexala beslöt andelsstämman den 14 dec. 1956 att överlåta sin affärsfilial i byn till Munsala Handelslag.

Vid extra andelsstämma den 7 februari 1920 beslöts öppna filial i Ytterjeppo. Filialen arbetade först i hyrd lokal, och sedan förvärvade handelslaget egen fastighet i byn. 1927 försåldes Ytterjeppo filial till Jeppo Handelslag. Filialen i Markby avvecklades likaså.

Markbyborna uppgav likväl ej tanken på egen affär i byn. Handelslagets styrelse och andelsstämman uttalade sig för att en filial ånyo skulle startas, och den 14 okt. 1933 avslutades köp med affärsmannen L. S. Finne, varvid hans affär och fastighet övergick i handelslagets ägo. Som föreståndare för filialen anställdes fröken Greta Bergfeldt.

Markby nya butik.

I Kovjoki hade man ända från andelslagets start hyst tankar på att en handelsfilial där skulle kunna startas för att bysborna skulle erhålla bättre varuförsörjning. Den 7 jan. 1919 meddelade styrelsemedlemmen V. Lundqvist, att kovjokiborna under julhelgen hållit bystämma och därvid uttalat önskvärdheten av att Nykarleby Handelslag skulle öppna filial i Kovjoki snarast möjligt. Man konstaterade, att andelsintresset var vaket i byn, då av dess c:a åttio hushåll 44 anslutit sig till handelslaget. Förslagsställaren fick i uppdrag att värva ytterligare medlemmar samt att tillsammans med handelsföreståndaren förbereda frågan om öppnande av filial i Kovjoki.

Kovjoki butik.

Ansträngningarna resulterade i att handl. Adolf Holms varulager och butiksinredning inköptes, och filialen startade i Adolf Holms gård den 12 april 1919 med handlanden Holm som föreståndare.

Utom handelsfilialer har under olika tider varor försålts för handelslagets räkning i s.k. paketaffärer i Lillsoklot och Forsby. Kioskrörelse har under somrarna bedrivits vid Grisselön i Soklot sedan 1957.

Soklot butik. [Postskylten till vänster om det vänstra skyltfönstret.]

Korona kiosken vid Grisselön.
[Sommaren 2018 konstaterade jag att den var riven.
Kanske det skett ännu tidigare.]

De data om Nykarleby Handelslags tillblivelse och utveckling, som här i korthet anförts, gör inte anspråk på att utgöra någon historik. Detta är väl ej heller behövligt i det sammanhang som de nedskrivits. Vi har inte berört den ekonomiska utvecklingen under de fyrtiotvå åren handelslaget verkade som självständigt företag, ehuru det säkerligen skulle ha intresserat en bredare allmänhet.

Verksamhetstiden har infallit under en orolig och instabil tid. Tre krig i det egna landet och tvenne världskrig med allt vad dessa medfört av omstörtningar och förändringar med tyåtföljande varubrist, valutaknapphet och inflation har försvårat arbetet. Det har säkerligen inte heller varit lätt att stå i ledningen för ett affärsföretag av den art och omfattning här är fråga under denna tid. Men Nykarleby Handelslag har otvivelaktigt haft en utomordentligt stor betydelse för bygdens utveckling och förkovran under sin tillvaro.

Handelslagspersonal, gissningsvis på 1950-talet, men tidigast 1948 eftersom fönstren då byttes till spröjslösa. Förstoring.

Kunder och handelslagspersonal. Föregående bild från rummet i bakgrunden. Förstoring.
Lars Pensar delade på facebook och Peter Gullback kolorerade.
(Inf. 2021-06-02.)

TRE I EN RING

I denna festskrift har utförligare skrivits om Oravais och Jeppo Handelslag, och huru dessa sammangått och blivit Jeppo-Oravais Handelslag.

Tidens lösen är centralisering och konsolidering. Smärre enheter har inte lätt att klara sig i den alltjämt hårda konkurrensen. Därför uppkom i slutet av femtitalet tanken på att åstadkomma en fusion mellan Jeppo-Oravais och Nykarleby Handelslag. Frågan upptogs till behandling av styrelsen för Nykarleby Handelslag den 11 mars 1959 i närvaro av prokurist Bruno Nordlund från Helsingfors. Denne utredde frågan allsidigt och fann, att de båda affärsföretagens ställning skulle stärkas genom ett samgående. Efter grundlig överläggning beslöt styrelsen för sin del godkänna förslaget om fusion och beslöt överlämna ärendet till andelsstämmans avgörande. Beslutet om fusion konfirmerades av andelsstämman den 3 juni 1959. Nykarleby Handelslag hade därmed ingått i Jeppo-Oravais Handelslag med alla sina tillgångar och skulder.

Motsvarande beslut hade även fattats av fusionspartnern. Föreståndaren för Jeppo-Oravais Handelslag, Sven Häll, blev den nya sammanslutningens direktör, och affären i Jeppo blev huvudaffär. Sålunda var ringen sluten, och det nya andelslagets namn blev ”Andelsringen”.

Med tillförsikt ser Andelsringen mot framtiden, beredd att tjäna och betjäna människorna i hela det verksamhetsområde, företaget omspänner, nämligen Jeppo, Oravais, Pensala, Nykarleby stad och lkm.

STYRELSEMEDLEMMARNA I NYKARLEBY HANDELSLAG

1917—1959

ANDELSRINGENS BUTIKER 1964

Förutom i de fasta butikerna bedrives ambulerande handel med butiksbil.