Korrespondens från
Österbotten.

Nykarleby, den 5 april 1883.

Jordskalfvet.
Det af tidningarna redan omtalade Isotalo-målet.
Våren kommer.

Jordskalfvet. Genom ett i måndags till Morgonbladet afsändt telegram meddelade jag bladets läsarekrets en kortfattad underrättelse om det starka jordskalf, som härstädes förnams omkring kl. 10 föregående afton. Härom ytterligare några ord: Jag satt i god ro vid mitt skrifbord, då plötsligt hela byggnaden, hvari jag befann mig, skakades så, att lampan på bordet och fönsterrutorna skallrade. Jordskalfvet åtföljdes tillika af ett underjordiskt dån, som efter hvad jag kunde uppfatta, gick i riktning från syd till nord och genom sin styrka särdeles lifligt påminde om det buller, som uppstår af ett förbiilande bantåg. Alltsammans varade ungefär en sekund. Äfven i omnejderna hade jordskalfvet iakttagits och framkallat på åtskilliga ställen en häftig förskräckelse, särdeles bland qvinnor och barn.

Det af tidningarna redan omtalade Isotalo-målet, hvilket vid rådsturätten i denna stad första gången förevar den 5 nästl. mars, behandlades ånyo vid samma rätt sistl. måndag, tisdag och onsdag, !således tre dagar å rad. Åter hördes en mängd vittnen, (inalles torde 40 sådana nu vara afhörda) men ingen egentlig utredning kunde ännu finnas i den mörka saken. Emellertid föll en ganska stark skugga på vordne landthandlanden i Alahärmä, Gustaf Törn, den ene af de anklagade, medan deremot under ransakningen intet graverande ingick mot den andre, den s. k. Isotalon Antti, Följden af ransakningen blef derföre äfven, att Isotalo af rätten sattes på fri fot, likväl med skyldighet att vid hemtningsäfventyr inställa sig, då målet den 30 dennes åter förekommer till hehandling, varemot Törn skulle med magistratens förpassning fängslad föras till Wasa länehäkte för att derstäde förvaras till nästa rättegångsdag.
      — Det för Törn mest graverande vittnet, en karl ifrån Lappo socken, intygade, att han samma dag, då mordet sedan föröfvades, hört Törn, som vandrat på gatan i sällskap med en för vittnet obekant mansperson, edeligen försäkra, att han samma afton ännu skulle slå knifven i Gustafs (den aflidne hette Gustaf Mylläri) bröst. Ett annat vittne intygade sig hafva sett Törn och bemälde Gustaf Mylläri stå gent emot hvarandra på den gårdsplan och vid den släde der Mylläri straxt derpå fanns död. Huruvida dessa vittnen äro tillförlitliga, är omöjligt att säga, men faktiskt är, att åtminstone ett falskt vittne uppträdde under ransakningen. Det var en fattig gosse, hemma från Kortesjärvi, om cirka 12 år, hvilken på f. m. oförskräckt berättade inför sittande rätt och en talrik skara åhörare, huru han hade sett Törn tillfoga Mylläri det dödande slaget, men samma dag på e. m., då han förhördes af prest, tillstod, att han hade ljugit, dertill öfvertalad af Isotalo Anttis måg och åtskilliga andra personer. Äfven inför rätta bekände gossen sedan andra lögner, hvilka helt naturligt gåfvo en och annan åtskilligt att tänka.

— Våren kommer. I och med april månads inträde antog väderleken helt annan natur. Vi hafva nu de senaste dagarna haft ett härligt solsken och åtskilliga graders värme, som begynt tära på de ännu ganska väldiga snömassorna. Långsamt tyckes det likväl gå, ty vinden är nordlig och nattfrosterna ännu skarpa.

J. B