Några exempel på
brott mot annans liv
i Nykarleby
och
Nykarleby landskommun
under 1800-talet

ur

Brott mot annans liv i Syd-
Österbotten under 1800-talet

av

Lars-Otto Backman


[Gick som följetong mars–maj 2013.]

RR= Rådstuvurätten
HR= Häradsrätten
HovR= Hovrätten
JD= Senatens justitiedepartement
M.B. Missgerningsbalken
R.B. Rättegånggsbalken
F Förordningen
   
Dödsstraff verkställt
{}
Min kommentar
abcd Eftersom boken är satt med Courier, har jag roat mig med att använda det typsnittet.
fet Är i originalet understruken text.
kursiv Är i originalet spärrad text.

 
Fallordning
Kronologiskt
       
Fall nr År i första rätts-instans {Brott
40 1851   Knivdåd
52 1804 x Olovlig beblandelse
56 1804   Dödsvållande
82 1790 x Olovlig beblandelse
89 1858   Uraktlåtande
106 1808   Dödsmisshandel
223 1818   Olovlig beblandelse
225 1852   Mord
292 1823   Dödsvållande
297 1823   Dödsvållande
346 1826   Dödsvållande
347 1862   Dödsmisshandel

370

1827   Dödsvållande
387 1863   Dödsvållande
409 1829   Dödsvållande
469 1832   Dödsvållande
       
564 1835   Försök till dråp
565 1835   Knivdåd
567 1835   Dråp och rån
596 1869   Knivmord
647 1838   Dödsvållande
653 1838   Dödsvållande
681 1840   Vådaskott
741 1873   Stenmord
795 1843   Dödsvållande –
ej dom
753 1873   Knivhuggning som
lett till döden
762 1874   Yxmord
958 1849   Bekännelsefånge
       
1027 1883   Knivdåd
1085 1885   Lönnlagt foster
1273 1892   Olovlig beblandelse
1348 1897   Uppsåtlig misshandel som lett till döden}
       
Fall nr År i första rätts-instans {Brott
82 1790 x Olovlig beblandelse
52 1804 x Olovlig beblandelse
56 1804   Dödsvållande
106 1808   Dödsmisshandel
223 1818   Olovlig beblandelse
292 1823   Dödsvållande
297 1823   Dödsvållande
346 1826   Dödsvållande

370

1827   Dödsvållande
409 1829   Dödsvållande
469 1832   Dödsvållande
564 1835   Försök till dråp
565 1835   Knivdåd
567 1835   Dråp och rån
647 1838   Dödsvållande
653 1838   Dödsvållande
681 1840   Vådaskott
795 1843   Dödsvållande –
ej dom
958 1849   Bekännelsefånge
40 1851   Knivdåd
225 1852   Mord
89 1858   Uraktlåtande
347 1862   Dödsmisshandel
387 1863   Dödsvållande
       
596 1869   Knivmord
741 1873   Stenmord
753 1873   Knivhuggning som
lett till döden
762 1874   Yxmord
       
1027 1883   Knivdåd
1085 1885   Lönnlagt foster
1273 1892   Olovlig beblandelse
1348 1897   Uppsåtlig misshandel som lett till döden}

40

[BROTT UTOM OMRÅDET]

Gärningsman: Arbetskarlen Johan Andersson Häggman (J.H.).

Hemort: Nykarleby socken.

Brottsplats: Lappvesi socken.


Brott
: På aftonen den 16.12.1850 hade J.H., som varit berusad, efter ordväxling med kniv eller annat vasst tillhugg huggit kanalarbetaren Jakob Esaiasson Korkea (J.K.) så att han fått en svår sårskada, varav J.K., som varit från Itis socken, dött. J.H. hade även arbetat vid Saima kanal såsom J.K.


HR i Lappvesi sockens tingslag: HT dömde J.H. för dråp till halshuggning. - Målet hemställdes till Viborgs HovR.


HovR 30.4.1851
: I stöd av 24:1 M.B. dömdes J.H. för dråp till dödsstraff. - Domen hemställdes till Senatens justitiedepartement för slutlig prövning.


JD 23.10.1851
: JD fastslog, att J.K:s sårskada uppkommit genom ett knivhugg, och ansåg, att J.H. var skyldig till dödsstraff för sitt grova brott, men av gunst och nåd förskonades han från dödsstraffet och dömdes i stället till 40 par spö, 3 slag av paret, och undergå uppenbar kyrkoplikt på en söndag och därefter bli deporterad för sin återstående livstid till tvångsarbete vid gruvorna i Sibirien. (Uk. 1851, p. 187/380).


JD 17.1.1852
: J.H. anhöll i en böneskrift om mildring av domen och om att hans hustru och hans två minderåriga barn skulle få följa med honom till Sibirien, men JD ansåg, att det ej förelåg skäl att bifalla hans begäran, som i alla avseenden avslogs. - Domen skulle gå i verkställighet. (Uk. 1852, p. 432-51, 20-52]

{Inf. 2013-03-09.}

 

52

Gärningsman: Pigan Maria Jakobsdotter (M.J.)

Hemort: Nykarleby stad.

Brottsplats: I förenämnda stad.


Brott
:  M.J., som var 24 år gammal, hade gjort sig skyldig till olovlig beblandelse och blivit havande. Havandeskapet hade hon förtigit. Hon hade i enslighet fött ett foster, som hon avdagatagit och lönnlagt. - Födelsen hade skett den 24.7. 1804, fostret hade varit ett flickebarn. M.J. hade satt ett finger i fostrets hals och avslitit navelsträngen med påföljd att fostret förblött. Hon hade lagt fostret i ett dike på en åker och senare flyttat det till stengärdesgården runt begravningsplatsen och därifrån hade det hamnat i ån.


RR. 1.8. 1804
: RR dömde M.J. i stöd av 16:1 M.B. jfr. med F. av den 20.1. 1779 för barnamord att halshuggas och brännas på bål. – Målet hemställdes Kungl. Maj:t för slutligt avgörande.


HovR 29.10. 1804
HovR gillade RR: s dödsdom. Domen underställdes Kungl. Maj:t för slutligt avgörande.

HovR:s skrivelse (referat) och utslag tillställdes Kungl Maj:t med förslag om lindring av dödsdomen. Kung.Maj:t gav sitt svar den 23.1. 1805, där det sades kort: ”Härå länder Eder till Nådigt swar det I ägen detta Edert utslag utfärda”.


HovR  23. 2. 1805
:  HovR upprepade sin tidigare dödsdom av 29.10. 1804 (Hovrättens förslag till lindring av dödsdomen hade Kungl. Maj:t inte bifallit till.)


Verkställighet
:  M.J. undergick dödsstraffet, halshöggs och brändes på bål, i Nykarleby stad den 30.3. 1805.

{Detta torde vara den sista avrättningen på Galgbacken i Nykarleby. Johan Blåman bevittnade den.
(Inf. 2013-03-04.}

56

Gärningsman: Bondsonen Jacob Johansson Yrjäs eller Björknäs (J.Y.).

Hemort: Socklot by i Nykarleby socken.

Brottsplats: I förenämnda by och socken.


Brott
: Den 11.8.1804 hade J.Y., som varit berusad, med handen slagit bondhustrun Caisa Jacobsdotter Yrjäs (C.Y.), som varit havande, 1 slag vid örat, som förorsakat C.Y:s förtidiga förlossning och vållat hennes död. C.Y., som blivit förlöst den 10.10.1804, hade i sin livstid frikallat J.Y. från allt ansvar.



HR 6.12.1804
: HR frikände J.Y. från åtalet för den förtidiga förlossningen och C.Y:s död, men pliktfällde J.Y. för fylleribrottet. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 25.2.1805
: HovR gillade HR:s frikännande för den förtidiga förlossningen och C.Y:s död, men dömde J.Y. enligt 35:3 M.B. och F. av den 17.4.1733 att bota för 1 slag utan åkomma 24 skillingar och för fylleri 5 daler eller 1 riksdaler 32 skillingar banco. - Målet var slutbehandlat. (12/Di 40).

{Inf. 2013-03-09.}

82

Gärningsman: Mjölnaränkan Maria Lax (M.L), 42 år.

Hemort: Nykarleby stad.

Brottsplats: I sagda stad.

Brott: Efter mannens, mjölnaren Henric Granlunds död hade M.L. gjort sig skyldig till olovlig beblandelse och blivit havande någon gång på våren 1789 och den 6.1. 1790 fött ett foster, som hon dödat och lönnlagt. Hon uppgav i sin frivilliga bekännelse, att hon under äktenskapslöfte låtit lägra sig av garvargesällen Anders Florin (A.F.), från samma stad. För honom hade hon yppat sitt tillstånd, men han hade inte gett något svar utan rest till Uleåborg. I anseende till att hon haft svårt att föda och underhålla barnet hade hon beslutat döda det.


RR 27.1.1790:
RR dömde M.L. enligt 16:1 M.B. för barnamord att halshuggas och brännas på bål. Åtalet mot A.F. för lägersmålet skulle anstå tills M.L. avgett sin yttersta bekännelse. Målet hemställdes till HovR:s granskning.


HovR 1.3.1790:
(Första utslaget). HovR omfattade RR:s dödsdom och förordnade at barnet (fostret) skulle enligt 18:10 i Kyrkolagen och Kyrkoordningen av den 3.9.1686 läggas avsides i kyrkogården. Åtalet mot A.F. skulle anstå tills M.L:s yttersta bekännelse inhämtats. Enligt kungliga brevet 1.11.1778 skulle domen underställas Kungl. Maj:t för slutligt avgörande.


Kungl. Maj:ts reskript
ankom till HovR den 13.8.1790 och där förordnades, att HovR skulle utfärda sitt utslag.


HovR 7.10.1790:
HovR utfärdade dödsdomen. - M.L. sökte om nåd hos Kungl. Maj:t, som gav sitt reskript den 9.12.1790. (Di 25/8). - Nåd beviljades inte.

Avrättningsdagen har dock inte kunnat utredas. (Se sid. 5.

 



Cap. 15. 16.
Missgiernings Balk.
         137
 

XVI.   CAP.

Om   Barnamord.

1. §

Kona, som af oloflig beblandelse varder hafvande, och thet ej uppenbarar förr födslen, söker enslighet vid sielfva födslen, och therefter lägger fostret å lön; hon skal halshuggas och i båle brännas, ehvad hon föregifver fostret vara dödt födt, eller ej fullgångit. Varder thet genast framskaffadt, och pröfves thet ej fullgångit vara, eller finnes ej något våldsamt tekn ther å; så straffes modren med ris, fängelse, eller arbete: plichte och thertil för lägersmålet.

{1734 års lag, Missgiernings Balk, kap. XVI Om barnamord. I ett fåtal paragrafer inleds samtliga rader med ett citattecken (ej utskrivna här). Vad detta betyder vet jag inte.]

89

Gärningsman: Kyrkosexmannen, bonden Jacob Jacobsson Forsbacka (J.F.).

Hemort: Nykarleby socken.

Brottsplats: Nykarleby stad.

Brott: J.F. hade åtagit sig att föra sjömansänkan Christina Ericsdotter Yrjäs eller Ohls (C.Y.) till staden Nykarleby för att bli intagen på allmänna sjukhuset därstädes. Han hade anlänt den 3.7.1852 med C.Y. till hennes moster, soldatänkan Anna Gegoroff (A.G.). J.F. åtalades för att han uraktlåtit att foga anstalt om C.Y:s vårdande så länge han själv utverkat hennes intagning på sjukhuset och inte heller berättat för A.G., hos vilken han lämnat C.Y., om hennes sjukdom (hon led sannolikt av sinnesrubbning). C.Y. hade därför fått tillfälle att gå till kanalen invid staden. C.Y. hade antingen själv kastat sig i kanalen eller av våda fallit i den och omkommit. Nämnas kan, att C.Y. inte genast kunnat intas på sjukhuset på grund av bristande utrymme, varför J.F. gått för att ordna intagningen.


RR
dömde J.F. i stöd av 28:5 M.B. för dödsvållande att böta 40 daler eller 19 rubel 20 kopek, som i brist på tillgångar skulle avtjänas med 12 dagars fängelse vid vatten och bröd. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 23.11.1852
: HovR, som upphävde RR:s utslag, frikände J.F. från ansvar för dödsvållande, emedan det inte kunnat utredas, hur C.Y. omkommit. J.F. hade anfört besvär över RR:s utslag och således fått en frikännande dom i HovR. - Målet var slutbehandlat. (95/Di 132).

{Inf. 2013-03-30.}

106

Gärningsman: F. stadsnotarien Johan Bärlund (J.B.)

Hemort: Nykarleby stad.

Brottsplats: I förenämnda stad.

Brott: Den 23.9.1808 hade J.B., som varit berusad, så svårt slagit sin hustru Anna Christina Bärlund (A.C.B.) att hon därav dött samma dag.


RR 17.10.1808
: RR ansåg, att J.B. var med 1/2 skäl besvärad att ha misshandlat sin avlidna hustru, men då edgång i detta mål inte kunde komma i fråga, lämnade RR saken enligt 17:32 R.B. på framtiden, ”då den kunde uppenbar warda”. RR dömde J.B. enligt F. av den 17.4.1733 att böta för första resan dryckenskap 1 riksdaler 32 skillingar banco. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 23.2. 1809
: HovR fann skäligt gilla RR:s utslag med tillägget, att de J.B. ådömda böterna vid bristande tillgång skulle sonas med 4 dagars fängelse dock inte vid vatten och bröd. - Målet var slutbehandlat. (11/Di 47).

{Nils Erik Forsgård har skrivit om tragedin i September 1808.
(Inf. 2013-03-04, rev. 2013-03-14.}

151

 

{Upptakt till fall 225.
Inf. 2013-04-.}

223

Gärningsman: Bonddottern Susanna Mattsdotter Warg (S.W.).

Hemort: Socklot by i Nykarleby socken.

Brottsplats: I förenämnda by och socken.

Brott; S.W., som varit 22 år 6 månader gammal, hade gjort sig skyldig till olovlig beblandelse och blivit havande. Natten mellan 23. - 24.2.1818 hade hon i enslighet fött ett fullgånget flickebarn, som hon avdagatagit genom kvävning och lönnlagt. - Hon erkände brottet. Hennes husbonde hade varit bonden Eric Snåre och hustru Maria Johansdotter, från nämnda by.


HR 3.4.1818
: HR dömde S.W. i stöd av 16:1 M.B. för barnamord att bli halshuggen och bränd på bål. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 22.5.1818
: HovR dömde likaså S.W. till dödstraff för barnamordet. - Målet hemställdes till Senatens justitiedepartement för slutligt avgörande. (44/Di 64).


JD 19.6.1819
: JD ansåg likaså, att S.W. var förvunnen till dödsstraff för sitt grova brott, men av gunst och nåd förskonades hon från dödsstraffet och dömdes i stället att umgälla sin brottslighet med beaktande av mildrande skäl och omständigheter till 30 par ris, 3 slag av paret, och på en söndag undergå uppenbar kyrkoplikt i Nykarleby sockens kyrka och därefter under sin övriga livstid utföra allmänt arbete på spinnhuset i Villmanstrands stad. (Utslagskoncepter 1819, pag. 225; Sk. 1819, Eaa 11, f. 90).


Böneskrift
: S.W:s fader hade gett åt Kejs. Maj:t vid hans besök i Österbotten sommaren 1819 en nådeansökan om att S.W. endast en bestämd tid skulle vara nödsakad att vara intagen på spinnhuset.


JD 22.3.1820
: JD avslog ansökan och anförde, att det inte förelåg skäl att bifalla densamma och att någon ny böneskrift inte skulle få inges i saken till JD. (Utslagskoncepter 1820, pag. 12 o. 83).


Verkställighet
: S.W., som var född den 19.8.1795, ankom till spinnhuset i Villmanstrand den 13.6.1820. Hon dog på spinnhuset den 26.6.1858 63 år gammal, av vilken tid hon varit på spinnhuset 38 år. (Kommunionbok för spinnhusförsamlingen i Villmanstrand).

{Inf. 2013-03-04.}

225

FORTSÄTTNING på mål; nr 151, Del II, s. 157.

Gärningsman:

  1. (tid. nr 3) Bondsonen Elias Eliasson Perämäki (E.P.) och
  2. drängen Johan Johansson Krepula eller Syrjämäki (J.K.; tid. nr 4).

Hemort: J.K. var från Yryselä by i Ylistaro kapell av Storkyro socken och E.P. var från Härmä by i Alahärmä kapell av Lappo socken.

Brottsplats: Nykarleby socken.

Brott: E.P. och J.K. hade tillsammans med torparsonen Johan Johansson Seppä eller Hietala (J.S.) och drängen Eric Johansson Hemming (E.H.), som nu var bekännelsefångar på det provisionella {provisoriska} fängelset i Nyslotts f.d. fästning (J.S. var 23 år gammal och E.H. 25 år gammal, alltså år 1858), om aftonen den 29.9.1854 i en vilja och gärning lönnligen överfallit kardmakaren Olof Wallen (O.W.) och bondeänkan Brita Helena Johansdotter Norrbacka (B.H.N.) i Socklot by i Nykarleby socken och rånat O.W. och knivhuggit till döds B.H.N. E.P. och J.K. hade hunnit bege sig på flykten innan de blivit gripna och ställda för "rätta". J.K. hade gripits inom Wirdois kapell 1857 och blivit åtalad vid HR i Wirdois och Etseri kapellers tingslag för att han tillsammans med torparen Johan Hedvigsson {Första gången jag sett ett kvinnonamn i detta sammanhang. Betyder kanske att fader är okänd.} Hyyppä eller Mato-oja (J.H.) söndagen den 26.4.1857 i uppsåt att råna lönnligen överfallit ryske hovslagaren Jakob Petroff och slagit honom i huvudet, varav Petroff dött, och därefter rånat honom på pengar och egendom. Sistnämnda HR ansåg, att J.K. och J.H. var skyldiga till mord och rån, varför J.H. dömdes i stöd av 12:1 M.B. att bli halshuggen och steglad, medan straffet för J.K., som var åtalad vid HR i Nykarleby socken, skulle utsättas av sistnämnda HR. J.S. översändes till HR i Nykarleby för att närvara vid behandlingen av det förstnämnda brottet. Även E.P. hade blivit gripen och ställd inför HR i Nykarleby socken.


HR 29.5.1858
: [Nykarleby socken] Tidigare nämnda O.W. hade dött och tidigare målsäganden Johan Norrbacka var frånvarande vid målets fortsatta handläggning. HR dömde E.P. och J.K. i stöd av 20:9 och 23:1 M.B. för dråp i edsöre och ytterligare J.K. för mordet på J. Petroff i Wirdois kapell att vardera mista högra handen, bli halshuggna och steglade, i vilka dödsstraff inbegreps ansvar för vardera för första resan fylleri och ytterligare för E.P:s vidkommande ansvar enligt 8:3 M.B. för begagnande vid gripandet av falskt utflyttningsbevis. De utdömda ersättningarna, såvitt de inte skulle utgå ur Johan Seppäs och Eric Hemmings egendom så skulle de uttas ur E.P:s och J.K:s egendom. - Målet hemställdes till HovR:s prövning även beträffande Johan Hyyppäs dom.


HovR 25.10.1858
: J. Hyyppä anförde skilt för sig samt E.P. och J.K. gemensamt besvär över de båda HR:s utslag. HovR anförde i sitt utslag, att E.P. och J.K. "i flock och farnöt" med J. Seppä och E. Hemming i avsikt att råna överfallit O.W. och B.H.N. De hade rånat O.W., och B.H.N. hade de huggit med kniv och slagit med en stör så att hon dött, varför HovR dömde E.P. och J.K. för dråp i edsöre enligt 20:9 och 23:1 M.B. att mista högra handen, bli halshuggna och steglade, vari inbegreps J.K:s och J. Hyyppäs sabbatsbrott 10 daler med 4 rubel 80 kopek samt E.P:s och J.K:s fylleribrott 3 rubel ävensom ytterligare E.P:s fylleribrott inför rätten, som ådömts honom av Åbo hovrätt den 2.8.1854. - Målet underställdes Senatens justitiedepartement för slutligt avgörande. (21 och 46/Di 141).


JD 25.5.1859
: JD ansåg, att E.P. och J.K. var besvärade att ha begått nämnda brott mot O.W. och B.H.N., men då de nekade och fullt bevis saknades, lämnades dessa brott enligt 17:32 R.B. på framtiden. JD fann klarlagt, att J.K. och J. Hyyppä söndagen den 26.4.1857 våldfört sig på J. Petroff och bragt honom om livet samt rånat honom, varför J.K. och J. Hyyppä gjort sig skyldiga enligt 24:1 och 20:9 M.B. till dödsstraff för dråp och rån, men av gunst och nåd förskonades de från dödsstraffet och dömdes i stället till 40 par spö, 3 slag av paret, och undergå uppenbar kyrkoplikt på en söndag i kyrkan i Vasa stad och därefter för sin återstående livstid deporteras till tvångsarbete vid gruvorna i Sibirien. Dessutom förordnade JD, att E.P. skulle insättas som bekännelsefånge i provisionella fängelset i Nyslotts f.d. fästning. (Uk. 1859, p. 517-58/246-59;  Sk. 1859, Eaa 21, f. 152 - 153).


Förpassning
: J.K., som var gift och hade barn, var 32 år gammal. Han hade inget särskilt yrke. J. Hyyppä, som likaså var gift och hade barn, var 35 år gammal. Han var både hovslagare och glasmästare. Genom landshövdingens förpassning avsändes de från Vasa stad den 5.7.1859 till Viborgs slott för deporteringen till Sibirien. (Länsstyrelsens förpassningslängd Bk 1, 1859, nr 5 - 6 och 7 -8. landsarkivet).
E. som erkänt sin skuld, fick JD:s deportationsdom den 13.7. 1861, mål nr 289.

{HIST: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. farunöte, farnöt; till 2 fara och njuta, alltså ung. ‘sällskap som man njuter av, kamrat på färden’
Källa: http://www.ne.se
(Inf. 2013-04-.)}

292

Gärningsman: Minderåriga drängen Esaias Esaiasson Knutila (E.K.).

Hemort: Nykarleby socken.

Brottsplats: I förenämnda socken.

Brott: Den 14.6.1823 hade E.K. tillsammans med Elias Josephsson Myllymäki (E.M.) och flera andra personer färdats med båt på Nykarleby älv strax ovanför forsen, varvid E.K. då han försökt rädda båten att fara ned för forsen vållat att den kantrat, varvid E.M. drunknat. E.K. åtalades för dödsvållande.


HR 26.11.1823
: HR ansåg, att ingen av dem, som varit i båten förorsakat att båten kantrat, då de försökt hindra båten att fara nedför forsen i älven, varför HR enligt 17:33 R.B. frikände E.K. från allt ansvar i saken. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 4.3.1824
: HovR gillade HR:s utslag. (11/Di 76).

{Inf. 2013-03-07.}

297

Gärningsman: Sjömannen Fredric Ahlström (F.A.) och hans hustru Anna Margaretha Svahn (A.S.).

Hemort: Nykarleby stad.

Brottsplats: I förenämnda stad.

Brott: Söndagen den 16.11.1823 på förmiddagen hade drängen Johan Thomasson Hanhikoski (J.H.) kommit till F.A:s boningsstuga i staden och där lagt sig att sova. Följande morgon hade J.H. hittats död i sagda stuga. F.A. åtalades för att ha vållat J.H:s död. A.S. åtalades för att hon sålt 1/2 stop brännvin åt avlidne J.H., som druckit upp brännvinet på stället. - Enligt läkarutlåtandet hade J.H. blivit slagen eller stött sig i huvudet, vilket vållat hans död.


RR 26.1.1824
: RR ansåg, att ingen försummelse i J.H:s vårdande visats och inte heller att något brott begåtts mot avlidne J.H., varför RR frikände F.A. från allt ansvar i saken. Men däremot dömde RR F.A. enligt § 27 i F. av den 24.11.1801 att bota för andra resan brännvinsförsäljning, som hans hustru gjort sig skyldig till (mannen skulle svara för hustruns brott), 13 riksdaler 16 skillingar specie eller 19 rubel 20 kopek och enligt 3:6 M.B. för sabbatsbrott 10 daler eller 4 rubel 80 kopek tillhopa 24 rubel. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 27.3.1824
: HovR gillade RR:s utslag. Böterna för brännvinsutminuteringen skulle utgå ur F.A:s egendom, såväl löst som fast, sa långt tillgång fanns och endast för det, som därav inte kan utgå skulle i samband med böterna för sabbatsbrottet efter anmälan förvandlas till fängelsestraff. (24/Di 76).

{Inf. 2013-03-07.}

346

Gärningsman: Torparen Simon Simonsson Blink (S.B.) och soldaten Johan Andersson Löf  (J.L.).

Hemort: Nykarleby socken.

Brottsplats: I förenämnda socken.

Brott: Den 14.1.1826 under en färd från Nykarleby stad till S.B:s torp hade S.B. och J.L., som varit berusade, slagit färjkarlen Johan Fredric Simonsson Blink (J.F.B.) så att han dött den 17.1.1826. - S.B. och J.F.B. var bröder.


HR 16.8.1826
: HR fann, att J.L. var oskyldig till brottet, varför HR i stöd av 17:33 R.B. frikände honom från allt ansvar. Däremot ansåg HR, att S.B. förorsakat J.P.B:s död, men då han nekade och fullt bevis saknades, kunde HR inte döma honom för dråp, dock dömde HR S.B. enligt 28:5 H.B. att bota för vållande av J.P.B:s död 20 daler eller 9 rubel 60 kopek. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 11.12.1826
: HovR gillade HR:s utslag, men då S.B. försummat att ge brodern nödig vård, höjde HovR bötesbeloppet till 30 daler, och dömde honom ytterligare för fylleri till 10 daler tillhopa 40 daler eller 19 rubel 20 kopek. (85/Di 80).

{Inf. 2013-03.}

347

Gärningsman:
  1. Drängen Henrik Jakobsson Forsbacka (H.F.),
  2. drängen Anders Johansson Högbacka (A.H.)
  3. drängen Jakob Jakobsson Knuters (J.K.) {Knutars?}
  4. omyndige sjömannen Julius Jakobsson (J.J.) och
  5. omyndige murarsonen Daniel Danielsson Frill (D.F.).

Hemort: H.F., J.K., J.J. och D F. var från Nykarleby stad, medan A.H. var från Nykarleby sockens Kyrkoby.

Brottsplats: I förenämnda socken.

Brott: den 1.5.1862 på den från Nykarleby stad söderut ledande vägen hade H.F., som varit berusad, med en grov tjärdagg slagit drängen Erik Yrjas (E.Y.) i huvudet, av vilket slag E.Y. dött. De övriga, nämligen A.H., J.K., J.J. och D.F. åtalades för delaktighet i misshandeln av E.Y.

 



{”En välsliten tjärdagg, använd på ett österbottniskt segelfartyg” Skissade tjärdaggen  något förminskad, uppskattar att den i slitet skick var knappa 40 cm lång, men kan gott ha varit 60 cm i osliten längd. Brunsvart av tjära, smuts och ålder. Stenhårt handgrepp. Priset på den jag såg på loppisen i Jakobstad minns jag inte säkert, kanske 40 €. Förstoring. Skiss och kommentar av Lars Pensar.


Tjärdaggar är väldigt sällsynta på nätet. Jag fick endast två träffar, varav den ena citerade artikeln Varför är vi som vi är? av Svenolof Karlsson i katternö 2/2012 sidan 13. Artikeln i sin tur ”bygger i hög grad på Nils Erik Villstrands artikel ’Hur ligger landet eller Österbotten 1000+’, publicerad i Tusen år i Österbotten, utgiven av Österbottens museum.Nils-Erik Willstrand.” Här är citatet av citatet:

”Det gamla bysamhället upprätthöll en strikt gräns gentemot grannbyarna. Fiendskapen upprätthölls genom att man förstörde egendom i grannbyn. Öknamnen flög genom luften och knytnävarna talade i byslagsmål på ’slagfält’ som låg lämpligt mellan byarna, vid bröllop och på danser. Stenarna haglade och man slogs med trodor och störar ur gärdesgårdarna eller med speciella ’tjärdaggar’.

Det sistnämnda vapnet bestod av en flätad och tjärad repstump med en omvirad blyklump i den ena ändan och en ögla i den andra. Tjärdaggen spändes runt midjan eller fästes i hängselstroppen och gömdes i byxbenet. Man skiljdes ur striden med blåmärken, blödande sår, utslagna tänder och sönderrivna kläder. Det hände att misshandeln var dödlig”, berättar Nils Erik Villstrand.}


HR 2.6.1862
: HR fann, att A.H. inte gjort sig skyldig till någon brottslighet, varför HR frikände honom från åtalet. HR ansåg, att D.F. var med 1/2 bevis besvärad att under slagsmålet, som föregått dråpslaget, med blotta handen slagit E.Y., men då D.F. nekade och fullt bevis saknades, kunde HR inte fälla honom åt saken. Däremot fann HR, att H.F., J.K. och J.J. slagit avlidne E.Y. J.K. och J.J. hade slagit honom inne i staden med en dagg så att E.Y. flytt undan längs vägen ut ur staden, men han upphanns av H.F., som fått daggen av J.J., varvid H.F. gett E.Y. banesåret. HR dömde H.F. i stöd av 24:4, 5 och 9 samt 28 kap. M.B. för dråp till halshuggning, vari inbegreps böter inalles 17 rubel 40 kopek som RR ådömt honom den 4.2.1862 för första resan fylleri, för oljud på gata, för nattlopp och för bärande av kniv samt nu i samband med denna dom ådömda böter för fylleri. HR dömde J.K. och J.J. för delaktighet i dråpet vardera till halv mansbot 150 daler med 72 rubel silver, som i brist på tillgångar skulle sonas med 14 dagars fängelse vid vatten och bröd, och att undergå enskild skrift i sakristian till Nykarleby moderkyrka. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 7.8.1862
: H.F. hade anfört besvär över HR:s utslag. HovR dömde H.F. i stöd av 24:9 M.B. och F. av år 1859 till samma straff som HR. I stöd av 61:2 M.B. dömde HR J.J. för delaktighet till 12 dagars fängelse vid vatten och bröd och J.K. att för delaktighet bota 1/2 mansbot samt i övrigt i enlighet med HR:s utslag. - För H.F:s vidkommande underställdes målet Senatens justitiedepartement för slutligt avgörande. (58/Di 148).


JD 23.4.1863
: JD ansåg likaså, att H.F. var förfallen till dödsstraff för dråp, men av gunst och nåd och med beaktande av mildrande omständigheter förskonades han från dödsstraffet och dömdes i stället till 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, och på en söndag undergå uppenbar kyrkoplikt i Nykarleby kyrka och därefter under 8 års tid utföra allmänt arbete i Åbo straffängelse. (Uk. 1863, p. 404-62/158-63; Sk. 1863, Eaa 22, f. 158)

{Inf. 2013-04-12.}

370

Gärningsman:
  1. F. bondsonen Matts Boman (M.B.),
  2. drängen Eric Yrjäs (E.Y.),
  3. drängen Matts Pelat (M.P.),
  4. drängen Isaac Bäck (I.B.) och
  5. bonden Anders Wilhelm Gästgifvars eller Sandabacka (A.W.G.).

Hemort: M.B., E.Y., M.P. och I.B. var från Nykarleby socken, medan A.W.G. var från Pedersöre socken.

Brottsplats: Nykarleby stad.

Brott: Den 12.10.1826 under marknaden i staden hade ett slagsmål uppkommit på borgaren Petter Holmströms gård, varvid de åtalade eller någon av dem med tillhugg slagit drängen Gustaf Samuel Johansson Eskola (G.S.E.) över näsan, varav han avlidit. - De åtalade hade även gjort sig skyldiga till andra förbrytelser, för vilka ansvar yrkades i samma rättegång.


RR 8.10.1827
: RR befriade M.P., I.B. och A.W.G., som närvarit vid slagsmålet och A.W.G. med misstänkliga skäl ”i samma händel varit verksam”, men då de nekade och inte bevisats att de deltagit i dråpet, kunde de inte fällas. RR ansåg, att M.B. och E.Y. var med misstänkliga skäl besvärade att ha deltagit i dråpet, men då de nekade till brottet och full bevisning saknades, kunde de inte fällas till ansvar. RR bötfällde en del av de åtalade för andra förbrytelser. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 7.12.1827: HovR fann rannsakningen ofullständig, varför HovR upphävde RR:s utslag och återförvisade målet för fortsatt undersökning. (86/Di 82).


RR 15.8.1828
: [Fortsatt handläggning] RR frikände M.P., I.B. och A.W.G. från allt ansvar, emedan det inte blivit styrkt att de deltagit i slagsmålet. RR ansåg, att misstänkliga skäl förelåg mot M.B. och E.Y. att ha deltagit i dråpet, men då de nekade och fullt bevis saknades, kunde RR inte enligt 17:29 R.B. fälla dem till ansvar för dråpet. - Målet hemställdes ånyo till HovR:s prövning.


HovR
5.12.1828: HovR gillade RR:s utslag. (88/Di 84).

{Inf. 2013-03.}

387

Gärningsman:
  1. Bonden Erik Johansson Präst (E.P.),
  2. bondsonen Mårten Johansson Präst (M.P.) och
  3. omyndige drängen Anders Andersson Komåsa (A.K.).

Hemort: Kimo by i Oravais kapell och Vörå socken.

Brottsplats: I Forsby by i Nykarleby socken.

Brott: På återfärd från Nykarleby stad den 26.6.1863 hade de åtalade, som varit berusade, på allmänna landsvägen söderom Bonäs hemman i sagda Forsby upphunnit och kört förbi bondeänkan Lovisa Israelsdotter Back (L.B.) och bondsonen Erik Eriksson Hommas (E.H.), som åkt i samma kärra. De åtalade hade låtit en av sina hästar med kärra springa utan körsven, varvid kärran ”vid förbifarten” stött till L.B:s kärra, som stjälpt. L.B. hamnade då under kärran och fick vänstra handen sönderkrossad, varav hon dog den 3.7.1863.


HR 13.10.1.1863
: HR fann åtalet för dödsvållande mot E.P. och M.P. ostyrkt liksom även åtalet mot A.K. för fylleri, varför HR frikände dem från åtalet till denna del. Däremot ansåg HR styrkt, löshästen, som lämnats i A.K:s vård, hade varit utan körsven vållat olyckshändelsen, varför HR dömde A.K. i stöd av 29 kap. M.B. att bota vådabot 20 daler med 38 mk 40 penni. Målsäganden Simon Erik Svärd, som var avlidne L.B:s son, yrkade på ersättning för sina kostnader, men HR:s ansåg, att detta var hans ensak och avslog hans yrkande. - Målet hemställde till HovR:s prövning.

HovR 23.11.1863: Målsäganden Simon Erik Svärd hade anfört besvär över HR:s utslag. HovR gillade i övrigt HR:s utslag, men ålade A.K. att betala i ersättningar för avlidne L.B:s vård 68 mk 52 penni och ersätta S.E. Svärd för hans kostnader i målet med 25 mk. - Målet var nu slutbehandlat. (91/Di 150).

{Inf. 2013-03-15.}

409

Gärningsman: Omyndige gästgivarsonen Johan Israelsson Juthas (J.J.).

Hemort: Kyrkobyn i Nykarleby socken.

Brottsplats: I förenämnda by och socken.

Brott: Den 22.12.1828 på eftermiddagen på Juthas hemmans gårdsplan hade J.J. med något tillhugg slagit f. soldaten Johan Nybom eller Löf (J.N.) i nacken, varav J.N. dött följande morgon.


HR 13.4.1829
: HR ansåg, att besvärande omständigheter förelåg att J.J. slagit avlidne J.N., men då han nekade till detta och fullt bevis saknades, kunde HR inte fälla honom åt saken. – Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 6.6.1829
: HovR fann rannsakningen bristfällig, varför HovR upphävde HR:s utslag och återförvisade målet för fortsatt undersökning. (50/Di 86).


HR 13.11.1829
: [Fortsatt handläggning] HR ansåg, att J.J. var i någon mån misstänkt att ha slagit avlidne J.N., men då han nekade till detta och full bevisning saknades, kunde HR inte döma honom för brottet. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 14.12.1829
: HovR gillade HR:s utslag. (104/Di 86).

{Inf. 2013-03.}

469

Gärningsman: Torparen Hans Mattsson Nybacka (H.N.)

Hemort: Nykarleby socken.

Brottsplats: I förenämnda socken.

Brott: Den 7.1.1832 om aftonen hade H.N., som varit berusad, farit i sällskap med bonden Eric Thomasson Ohls (E.O.), som varit svårt berusad, från Yrjas på östra sidan om älven 1/8 mil till Ohls hemman på västra sidan om älven. Under färden hade E.O. fallit av släden och blivit liggande på isen. På grund av sitt berusade tillstånd hade E.O. inte kunnat ta vara på sig och söka sig till någon gård. Följande morgon hittades E.O. död på isen. H.N. åtalades för att varit vållande till E.O:s död, då han övergivit E.O. på isen.


HR 10.4.1832: HR dömde H.R. i stöd av 28 kap. M.B. och F. av år 1829 att bota för dödsvållande halv mansbot 150 daler eller 72 rubel och för tredje resan fylleri 12 rubel och att undergå enskild skrift och avlösning, varjämte han skulle för fylleribrottet undergå ”en söndags stockstraff vid Nykarleby moderkyrka”. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 30.5.1832
: HovR, som ändrade HR:s utslag, dömde H.N. i stöd av 28:5 M.B. och nämnda förordning att bota för att han medverkat till E.O:s död 30 daler eller 14 rubel 40 kopek och för tredje resan fylleri 12 rubel tillhopa 26 rubel 40 kopek, som i brist på tillgångar skulle sonas med 16 dagars fängelse vid vatten och bröd, varjämte han dömdes till en söndags stockstraff vid kyrkan. (64/Di 92).

{Inf. 2013-03-15.}

564

Gärningsman: Torparen eller drängen Henric Gustaf Johansson Wexell eller Finskas (H.G.W.).

Hemort: Alahärmä kapell av Lappo socken.  

Brottsplats: Nykarleby stad.

Brott: Försök till dråp: Den 7.4.1835 on, aftonen vid en biväg söder om Nykarleby stad vid det sk. Stennäs-träsket hade H.G.W., som varit berusad, i uppsåt att döda sin son Gustaf Gustafsson, som varit på 8. året, slagit honom 1 gång och därefter trampat ned honom i snön så att han skulle ha dött, om inte hjälp i tid kommit till platsen. Då sonen påträffades låg han nedtrampad i snön i sanslöst tillstånd. Fadern hade tidigare hotat att ta livet av sonen. - Då H.G.W:s hustru dött den 11.11.1833 hade han tagit drängtjänst hos bonden Gustaf Mattsson Wackur i Nykarleby socken.


RR 5.11.1835
: RR dömde H.G.W. i stöd av 17:1 M.B. för viljadråp till halshuggning och stegling. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 19.12.1835
: HovR, som ändrade RR:s utslag, dömde H.G.W. för i hög grad av grymhet begången misshandel med fara för livet att slita 30 par spö, 3 slag av paret, på en söndag undergå uppenbar kyrkoplikt i Nykarleby stadskyrka och därefter under 10 års tid utföra allmänt arbete på Sveaborgs fästning, varjämte han bötfälldes enligt F. av år 1829 för första resan fylleri med 3 rubel, som för likhet i straffet förvandlades till spöstraff och spöstraffet höjdes till 33 par spö, 3 slag av paret.

HovR refererade målet för JD, som gav sitt reskript den 11.6.1836 med uppmaning åt HovR att avge sitt slutliga utslag. (Utslagskoncepter 1836, pag. 341; Senaatin kirjeet 1836, Eaa 15, pag. 199).


HovR 30.6. 1836
: HovR upprepade sitt tidigare utslag av den 19.12.1835 med tillägget, att efter strafftidens slut skulle inberättas till Senatens justitiedepartement om H.G.W:s ”förhållande” under strafftiden och ”Nådigt” förordnande skulle ges, om han skulle få ställas på fri fot eller om han såsom ”vådlig” för den allmänna säkerheten fortsättningsvis skulle kvarhållas i arbete på fästningen. (5/Di 102). - JD avslog H.G.W:s böneskrift om lindring av straffet den 22.10.1836. (Utslagskoncepter 1836, pag. 341).

{Inf. 2013-03-21.}

565

Gärningsmannen: Sjömannen Eric Ericsson Blomqvist (E.B.).

Hemort: Munsala kapell av Nykarleby socken.

Brottsplats: Nykarleby stad.


Brott
: Söndagsaftonen den 18.10.1835 på skräddargesällen Gustaf Lustigs gård i nämnda stad hade E.B., som varit berusad, med kniv huggit drängen Johan Mattsson Buur (J.B.) 1 svårt sår i vänstra armen, varav han dött samma afton. Dessutom hade E.B. samma afton på styrman Björkmans gård slagit sjömannen Jacob Esselström (J.E.) med en sten 1 mindre blodsår i pannan.
{Märkligt att gården inte finns med i Backmans redogörelse.]


RR 25.11.1835: RR ansåg, att E.B. var besvärad att ha knivhuggit avlidne J.B., men då han nekade till detta och full bevisning saknades, kunde RR enligt 17:29 R.B. inte fälla honom till ansvar för J.B:s död, dock dömde RR E.B. enligt F. av år 1829, 35:2 och 3:6 M.B. att bota för första resan fylleri 3 rubel, för såramålet (= slaget av J.E.) 2 daler eller 96 kopek och för sabbatsbrottet 10 daler eller 4 rubel 80 kopek, vilka böter i brist på tillgångar skulle sonas med 8 dagars fängelse vid vatten och bröd. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.
HovR 13.2.1836: HovR gillade RR:s utslag. (9/Di 102).

{Inf. 2013-03-24..}

567

Gärningsman: Bondsonen Johan Israelsson Juthas (J.J.).

Hemort: Nykarleby socken.

Brottsplats: Natten mot 24.8.1835 på landsvägen mellan Nykarleby stad och Juthbacka hemman hade J.J. slagit sytningsmannen Eric Thomasson Ohls (E.O.) i huvudet, varav E.O. dött den 27.8.1835. Efter slaget hade J.J. tagit, dvs. rånat, E.O:s taskbok med ett okänt belopp pengar. E.O. hade söndagen den 23.8.1835 gått till kyrkan i staden och senare gått hemåt. E.O. hittades påföljande morgon illa slagen på vägen ungefär 500 m från staden. - Även andra personer blev indragna i målet såsom delaktiga i dråpet, inhysesmannen Johan Jakobsson Lööf, torparen Johan Andersson Broström eller Bro och torparen Hans Mattsson Nybacka, men HR frikände dessa från delaktighet i dråpet pga. bristande bevis. Lööf och Broström bötfälldes för andra förbrytelser.


HR 30.1.1836: HR dömde J.J. i stöd av 20:9 och 24:1 M.B. för dråp och rån till halshuggning, vari även inbegreps böter för andra resan fylleri, som ådömts honom av RR för under marknaden i staden den 9.3.1835 begånget fylleri och vilka böter fortfarande var obetalda. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 26.2.1836: HovR, som ändrade HR:s utslag, ansåg, att J.J. var med mera än 1/2 bevis besvärad att ha slagit avlidne E.O., men då han nekade och fullt bevis saknades, lämnade HovR saken enligt 17:32 R.B. på framtiden. (17/Di 102).

HovR refererade målet för JD och hemställde, att J.J. skulle insättas för bekännelse av sitt brott på Sveaborgs fästning. JD biföll HovR:s hemställan den 12.7.1836. (Senaatin kirjeet 1836, Eaa 15, pag. 202).


HovR 25.7.1836: HovR upprepade sitt tidigare utslag av den 26.2.1836 med det tillägget, att HovR förordnade, att J.J. skulle insättas för bekännelse av sitt brott på Sveaborgs fästning på obestämd tid. (17/Di 102). [Enligt HovR:s utslag av den 18.6.1849 befriades J.J. från arbetet på fästningen, se mål nr 958, s. 851.]

 

{Inf. 2013-03-24.}

596

Gärningsman: Drängen Anders Wilhelm Andersson Ohls (A.W.O.).

Hemort: Munsala kapell av Nykarleby socken.

Brottsplats: Inom Nykarleby socken.

Brott: Den 1.11.1869 på gårdsplanen till Juthas gästgiveri hade A.W.O., som varit berusad, efter ordväxling med kniv huggit bonden Jakob Jakobsson Kock eller Fogel (J.K.) i vänstra sidan av halsen, av vilket hugg J.K. dött inom 5 minuter genom förblödning.


HR 8.11.1869
: HR dömde A.W.O. i stöd av 24:1 M.B. och F. av år 1859 för viljadråp till halshuggning, vari ingick även böter för första resan fylleri 12 mk. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 10.12.1869
: HovR gillade HR:s utslag. - Målet underställdes Senatens justitiedepartement för slutligt avgörande. (111/Di 162).


JD 5.5.1870
: JD ansåg, att A.W.O. med berått mod utan avsikt att döda knivhuggit J.K., som därav dött, varför JD i stöd av 1 § F. av den 26.11.1866 dömde A.W.O. till 10 års straffarbete på provisionella tukthusanstalten vid Tavastehus, vari även ingick vite för knivs bärande utan behov 40 mk, samt att erlägga 12 mk i böter för första resan fylleri (fylleriböterna ingick alltså inte i tukthusstraffet, utan de skulle erläggas eller sonas med fängelse före tukthusstraffet). (Uk., p. 51, nr 587; Sk., Eaa 24, 19.)


Böneskrift
: A.W.O. ingav senare till JD en böneskrift, där han anhöll om att han måtte bli förskonad från 10 års straffarbete eller att strafftiden måtte förkortas. JD beslöt den 17.6.1870 förkasta anhållan, domen skulle verkställas. (se Senaatin kirjeet 1870, Eaa 202, nr 74/9-70; landsarkivet, och Uk. 1870, p. 279, nr 799).

{Inf. 2013-04-10. Omnämnt av Nabopolassar. Ett sällsamt nittioårsminne i Österbottniska Posten 1909.}

647

Gärningsman: Inhyseskarlen Herman Pettersson Kampinen eller Östman (H.K.) och torparen Eric Ericsson Fröjd (E.F.).

Hemort: Nykarleby socken.

Brottsplats: I förenämnda socken.

Brott: Den 2.9.1838 på den sk. Stenhoffsbacken mellan Nykarleby stad och Ala Härmä kapell hade bonden Matts Andersson Hakola (M.H.), då han med häst och kärra kört hem från staden till nämnda kapell, blivit överfallen och svårt slagen i huvudet, varav han dött den 4.9.1838. H.K. och E.F. åtalades för brottet.


HR 8.12.1838: HR ansåg, att då H.K. och E.F. nekade till brottet och inga bevis förelåg mot dem, frikände HR dem enligt 17:33 R.B. från allt ansvar för M.H:s död. - Målet hemställdes till HovR:S prövning.


HovR 16.1.1839: HovR fann rättvist gilla HR:s utslag. (6/Di 111).

{Inf. 2013-03-24.}

653

Gärningsman: F. bonden Michel Andersson Lukus eller Koll (M.L.)

Hemort: Kofjoki by i Pedersöre socken.

Brottsplats: Soklot by i Nykarleby socken.

Brott: Den 1.3.1839 på en skogsväg genom Lustigbäckshagen i Soklot by hade M.L. avdagatagit sytningsmannen Jacob Mattsson Manfors (J.M.), från nämnda Soklot by. J.M. hade begett sig till skogen för att ”utgillra” en rävsax, men inte kommit hem till kvällen. Följande dag, 2.3.1839, hade bondsonen Jacob Jacobsson Manfors skidat efter J.M:s spår och hittat J.M. död i nämnda hage 1/4 mil från Manfors hemman. J.M. hade haft 1 sår och en hårt tilldragen halsduk runt halsen och hans fötter hade varit ”höljda” av hoptrampad snö. J.M:s rävsaxar hittades gömda under en tät gran. - Enligt läkarutlåtandet hade J.M. dött genom ”förqväfning”.


HR 17.5.1839
: HR dömde M.L. i stöd av 24:1 M.B. för dråp till halshuggning. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 17.6.1839
: HovR omfattade HR:s utslag och dödsdom. - Målet hemställdes till Senatens justitiedepartement för slutligt avgörande. (57/Di 111).


JD 3.2.1840
: JD Upphävde HR:s och HovR:s utslag, ansåg, att då M.L. nekade till brottet och fullt bevis saknades för en fällande dom, lämnade JD saken på framtiden och förordnade, att M.L. skulle insättas för bekännelse av sitt brott på Sveaborgs fästning på obestämd tid. (Utslagskoncepter 1840, pag. 262).


JD 6.3.1841
: HovR hade den 13.2.1841 meddelat JD, att M.L avlidit på Sveaborgs fästning. Anhöriga till J.M. hade begärt ersättningar av M.L:s kvarlåtenskap. I sitt utslag anförde JD, att då M.L. avlidit, förföll vidare utlåtande om hans brottslighet och ansvar. Då M.L. inte kunnat överbevisas om sin skuld till J.M:s död, så skulle ersättningar av hans kvarlåtenskap inte heller äga rum. (Utslagskoncepter 1841, pag. 93).

{Inf. 2013-03-27.) Stig Haglund bidrog med lite mer personfakta: Sytningsmannen Jakob Mattsson Rundt född 12.6.1766 i Kovjoki, död 2.3.1839 i Soklot på Manfors, mördad.]

681

Gärningsman: Omyndige dränggossen Johan Johansson Frill (J.F.) och drängen Johan Thomasson Haapa (J.H.).

Hemort: J.F. var från Kyrkobyn och J.H. var från Forsby i Nykarleby socken.

Brottsplats: I Forsby i förenämnda socken.

Brott: Böndagen den 24.5.1840 på Harald hemman i Forsby hade J.F. tagit från farstugan en laddad bössa och på lek siktat på bondsonen Matts Gustafsson Renvaktar (M.R.), som träffats av skottet i huvudet och genast dött. J.H. hade lämnat den laddade bössan i farstugan, då han gått in i drängstugan. - M.R. var minderårig, alltså under 15 år gammal (”öfvermage”, 31:1 M.B.).


HR 6.8.1840
: HR dömde J.H. i stöd av 28:1 M.B. att bota för grov vårdslöshet och enligt 3:6 M.B. för sabbatsbrott tillhopa 160 daler eller 76 rubel 80 kopek, som i brist på tillgångar skulle sonas med 18 dagars fängelse vid vatten och bröd, och att undergå enskild skrift. HR dömde J.F., som inte ens undersökt bössan trots att han blivit varnad, i stöd av 28:1 o. 5 och 3:6 M.B. att bota för obetänksamhet och grov vårdslöshet likaså 1/2 mansbot och för sabbatsbrott tillhopa 76 rubel 80 kopek. - J.H. var åtalad vid HR i Vörå för andra förbrytelser. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 11.11.1840
: HovR, som ändrade HR:s utslag, ansåg, att båda gjort sig skyldiga till dödsvållande och dömde J.H. att bota 1/2 mansbot, för sabbatsbrott 4 rubel 80 kopek, som utökade med de böter, som HR i Vörå ådömt honom, utgjorde således totalt 84 rubel 24 kopek, som i brist på tillgångar skulle sonas med 26 dagars fängelse vid vatten och bröd, och att undergå enskild skrift. HovR dömde J.H. att bota 40 daler eller 19 rubel 20 kopek för vållandet och 4 rubel 80 kopek för sabbatsbrottet tillhopa således 24 rubel, som i brist på tillgångar skulle sonas med 16 dagars fängelse vid vatten och bröd. (78/Di 114).

{Inf. 2013-03-27.}

741

Gärningsman: Bonden Karl Gustaf Henriksson Lillskytt eller Wähäkyttä (K.G.L.).

Hemort: Soini kapell av Lappajärvi socken.

Brottsplats: Nykarleby socken.

Brott: Den 13.9.1873 på allmänna landsvägen inom Kyrkobyn i Nykarleby socken hade K.G.L., som varit berusad, med en sten slagit inhyseskarlen Johan Andersson Wäst (J.W.) den åkomma, varav J.W. dött 17.9.1873 i inflammation i hjärnhinnan. - J.W., som även varit berusad, hade utan anledning överfallit K.G.L:s kamrater, för vilka trängande fara varit för handen. Faran dock förbi, då brottet skedde; det var inte längre nödvärn.


HR 13.11.1873
: HR dömde K.G.L. i stöd av 1 § i F. av år 1866 för dråp under särdeles mildrande omständigheter till 2 års tukthusstraff på straffängelset i Åbo stad. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 9.12 1873
: HovR ansåg, att K.G.L. använt större våld än nöden krävde, varför HovR dömde honom i stöd av 2, 25, 26 och 27 §§ av år 1866 för vållande till J.W:s död till 1 års tukthusstraff på sagda fängelse. Målet var slutbehandlat. (121/Di 170).

{Inf. 2013-03-.}

 

753

Gärningsman: Torparen Gustaf Henriksson Tyni (G.T.).

Hemort: Heikkilä by i Alahärmä socken.

Brottsplats: I Nykarleby stad.

Brott: Den 16.12.1873 under slagsmål i handlanden Nylunds drängstuga i Nykarleby stad hade G.T. i rusigt tillstånd huggit bonde Wilhelm Woltti eller Forsbacka (W.W.) med kniv i högra handleden, vilket sår enligt läkarutlåtandet varit en bidragande orsak till att W.W. dött den 30.12.1873 i varförgiftning. - I samma mål var torparen Matts Mattsson Ekoluhta (M.E.) misstänkt som gärningsman.


RR 10.2.1873
: RR ansåg, att både G.T. och M.E. var med misstänkliga omständigheter besvärade att ha knivhuggit W.W. (M.E. var inte åtalad), men då G.T. nekade till brottet och fullt bevis saknades, kunde inte RR fälla honom till ansvar. Inte heller var det styrkt, att G.T. skulle ha varit så berusad, att han varit oredig, varför han även frikändes från åtalet för fylleri. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 24.3.1874
: Målsäganden hade anfört besvär över RR:s utslag. HovR ansåg, att i brist på bevis kunde G.T. inte fällas till ansvar för brottet. - Målet var slutbehandlat. (18/Di 172).


Besvär
: Aktor (stadsfiskalen) anförde besvär över HovR:s utslag till JD, som i sitt utslag av den 13.11.1874 ansåg, att det inte förelåg skäl till ändring av HovR:s utslag. (Uk. 1874, p. 219, nr 2391).

{Inf. 2013-04-16.}

762

Gärningsman: Skräddargesällen Fritz Kandelin (F.K.).

Hemort: Nykarleby stad.

Brottsplats: Nykarleby sockens Kyrkoby.

Brott: Den 1.5.1874 på landsvägen vid Nygård hemman i nämnda Kyrkoby hade F.K. i rusigt tillstånd med berått mod med en yxa huggit drängen Jakob Johansson Isotalo (J.I.) i ryggen, varav J.I. dött strax därefter genom förblödning. {En släkting till Isontalon Antti?}


HR 26.5.1874
: HR ansåg, att F.K. borde ha kunnat förutse en dödlig utgång av sitt våld, varför HR dömde F.K. i stöd av 1 § i F. av år 1866 för med berått mod begånget dråp till tukthusstraff för sin återstående livstid på provisionella straffängelset i Kuopio stad, varjämte HR i stöd av F. av år 1859 dömde F.K. att bota för andra resan fylleri 6 rubel med 24 mk. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 26.6.1874
: F.K. hade anfört besvär över HR:s utslag. HovR gillade HR:s utslag. (50/Di 172). Även JD gillade utslaget den 10.9.1874. JD tillät F.K. den 4.6.1879 att fara som kolonist till Sibirien. (Uk. 1879, p. 220/52, nr 840).

{Inf. 2006-01-09.}

795

UNDERSÖKNING:

På morgonen den 7.3.1843 på vägen inom Nykarleby stad hittades torparen Fredrik Andersson Hägglund (F.H.), från Kofjoki by i Pedersöre socken, död. Enligt läkarutlåtandet hade han dött av slag sannolikt förorsakat av köld; inget yttre våld syntes på hans kropp. - I målet åtalades sytningsmannen Matts Hansson Lukus, även från Kofjoki by. F.H. hade i sällskap med M. Lukus med var sitt åkdon farit till Jeppo by den 6.3.1844. M. Lukus hade låtit F.H. fara samma dag på aftonen tillbaka, trots att han visste, att F.H. varit sjuk och svag. M. Lukus hade övernattat på Frill hemman i Jeppo by, och således varit vållande till F.H:s död, då han uraktlåtit att ge F.H. behövlig vård.


RR 23.4.1844
: RR ansåg, att M. Lukus inte varit vållande till F.H:s död, varför RR inte fällde honom till ansvar. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 6.5.1844
: HovR gillade RR:s utslag. (42/Di 120).

{Inf. 2013-03-27.}

958

BEKÄNNELSEFÅNGE: se mål nr 567, sid. 496 - 497.

Fästningsfången, bondsonen Johan Israelsson Juthas (J.J.) från Nykarleby socken, hade enligt HovR:s utslag av den 25.7.1836 förordnats för bekännelse av ett dråp att bli insatt på Sveaborgs fästning på obestämd tid.


JD 22.5.1849: JD hade i sitt reskript till HovR anbefallt HovR att befria J.J. från vidare fästningsarbete och lämna saken på framtiden. (Senaatin kirjeet 1849, Eaa 19, fol. 26).


HovR 18.6.1849: Under fästningstiden hade J.J. inte avgivit någon bekännelse och dessutom hade han uppfört sig väl på fästningen. I stöd av 17:32 R.B. lämnade HovR saken på framtiden, men förordnade, att de böter om 9 rubel för andra resan fylleri på marknad, som RR i Nykarleby ådömt J.J. den 9.3.1835 skulle uttas hos J.J. eller om tillgångar saknades skulle böterna sonas med 8 dagars fängelse vid vatten och bröd, varjämte HovR förordnade, att J.J. skulle uttas från fästningen och med behörig förpassning sändas till sin hemort för att där ställas på fri fot. (43/Di 128).

{Inf. 2013-03-24.}

1027

Gärningsman: Bonden Anders Henriksson Isotalo (A.I.) och bonden Gustaf Karlsson Törn (G.T.)

Hemort: Wuoskoski by i Alahärmä socken.

Brottsplats: Nykarleby stad.

Brott: Den 1.3.1883 på fabrikören Anders Johan Thulins gårdsplan i nämnda stad hade någon av de åtalade uppsåtligen huggit torparen Johan Gustaf Hermansson Mylläri (J.G.M.) med kniv i vänstra sidan av bröstet, av vilket hugg J.G.M. genast dött. G.T. åtalades även för att han burit kniv utom arbete.


RR 4.6.1883: RR ansåg, att inget brottsligt kunde läggas A.I. till last, varför RR frikände honom från ansvar. Däremot ansåg RR, att G.T. var med misstänkliga skäl och omständigheter besvärad om åtalet, men då han nekade och fullt bevis saknades, lämnade RR saken på framtiden. I stöd av brevet av den 12.9.1850 rörande obehörigt bärande av kniv dömde RR G.T. för bärande av kniv utom arbete till vitesbot 10 rubel med 40 mk. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 2.8.1883: G.T. och målsäganden hade anfört besvär över RR:s utslag. HovR upphävde RR:s utslag och återförvisade målet för hörande av vittnen. (73/Di 190).


RR 19.11.1883:
[Fortsatt handläggning] RR frikände A.I. från ansvar, då inget brottsligt framkommit mot honom. RR ansåg, att misstänkliga skäl och omständigheter gjorde G.T. besvärad om åtalet, men då han nekade och fullt bevis sakandes, lämnade RR saken på framtiden. G.T. dömdes dock för andra brott. - Målet hemställdes ånyo till HovR:s prövning.


HovR 8.2.1884:
Besvär hade även denna gång ingivits. HovR lät det bero vid RR:s utslag. (73/Di 192).

[Korrespondens från Österbotten.]

1085

Gärningsman: Pigan Lisa Johansdotter Björn (L.B.).

Hemort: Kofjoki by i Nykarleby socken.

Brottsplats: I förenämnda by och socken.

Brott: Under hösten 1883 hade L.B. fött ett i lönskaläge avlat foster, som hon lönnlagt. I slutet av april månad 1885 hade ett foster hittats i en bäck, som rann genom nämnda by. Man antog, att detta foster troligen var det, som L.B. lönnlagt.


HR 28.4.1885: HR ansåg, att det inte blivit styrkt att det hittade fostret varit L.B:s foster eller att hon vid nämnda tid skulle ha fött något foster, varför HR förkastade åtalet som ostyrkt. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.


HovR 2.9.1885: HovR lät det bero vid HR:s utslag. (68/Di 194.)

1273

Gärningsman: Pigan Lisa Johansdotter Björn (L.B.)

Hemort: Kyrkbyn i Nykarleby socken.

Brottsplats: I förenämnda by och socken.

Brott: L.B. hade gjort sig skyldig till olovlig beblandelse och blivit havande. Den 8.12. 1892 på Juthas hemman, där hon haft årstjänst hos bonden Matts Juthas, hade hon fött ett fullgånget och levande foster, som hon avdagatagit genom kvävning.


HR 30.12.1892: HR dömde L.B. i stöd av 1 § i F. av år 1866 för barnamord till 8 års tukthus. - Målet hemställdes till HovR.


HovR 13.2.1893: L.B. hade anfört besvär över HR:s utslag. HovR ansåg henne skyldig till brottet, men sänkte straffet till 7 års tukthus. (12/Di 210.) - Den 30.3.1893 förpassades hon till straffängelset i Tavastehus. (Eej 108/1893.
)

1348

Gärningsman: Smeden Hans Gustaf Johansson Lydman (H.G.L.) och hans broder, smedlärlingen Henrik Wilhelm Johansson Lydman (H.W.L.)

Hemort: (H.G.L.) var från Soklot by i Nykarleby socken och (H.W.L.)var från Nykarleby stad.

Brottsplats: I Nykarleby stad.

Brott: Den 1.3.1897 hade de åtalade blivit kallade till kronolänsmannen Elis Oskar Söderströms gård i nämnda stad för att såsom tillfälliga biträden åt polisen under den pågående marknaden hjälpa till med ordningens upprätthållande. De hade då omhändertagit inhyseskarlssönerna Johan Gustaf och Anders Gustafsson Stolt (J.G.S. och A.S.), från Heikkilä by i Alahärmä socken, som hade uppträtt störande och våldsamt på marknaden. De åtalade hade råkat i slagsmål med J.G.S. och A.S. och utövat uppsåtlig misshandel av A.S., som dött följande dag. J.G.S. åtalades för knivs resande.


RR 9.6.1897:
I målet framgick, att H.G.L. blivit livsfarligt knivhuggen i vänstra låret och att avlidne A.S. blivit slagen med ett trubbigt föremål minst 3 slag i huvudet så att hjärnskålen spräckts och blodsutgjutning uppkommit. RR dömde H.G.L. och H.W.L. för dråp under förmildrande omständigheter vardera till tukthus i 1 år. - Målet hemställdes till HovR:s prövning.

HovR 21.7.1897: HovR ansåg, att RR:s utslag inte borde ha hemställts till HovR enligt 46 § i F. angående införande av S.L. av den 19.12.1889, varför HovR upphävde RR:s utslag och ålade RR att avkunna ett nytt lagligt utslag i målet med lagenlig besvärsanvisning. (30/Di 218.) - Båda sakfällda sökte ändring i HovR:s utslag (29.4.1898). JD, som även hänvisade till 3:2, 8, S.L., dömde vardera till fängelse i 4 månader, vilket straff de redan utstått, då de varit häktade. (Jk. 1899, p. 261-98, nr 217.)


Lars-Otto Backman (1984) Brott mot annans liv i Syd-Österbotten under 1800-talet.
- Del I (867 sidor + 8 sidor i början + personregister) 1800–1849.
- Del II A (736 sidor + förord) 1850–1874.
- Del II B (sid 737–1161 + personregister) 1875–1899.
Lars Pensar tillhandahöll.


Läs mer:
Dödsstraff i Uppslagsverket Finland.
Galgbacken av Lars Pensar.
Marknaderna av Erik Birck.
Spöpålen av Erik Birck.
Av någon anledning finns inte Blodiga dåd och störd julfrid med i sammanställningen.
Innehållsförteckning till kapitlet Tragedier.
How a Real-Life 'Phantom of the Opera' Murdered a Young Violinist at the Met in 1980.

Sweriges Rikes Lag på wikisource.
Tukthus på wikipedia.
(Inf. 2007-01-03, rev. 2020-06-06 .)