Bakom Lars Smeds och Thomas Wikström stod Gammelgården som var centrum för kyrkbyggarna Rijfs verksamhet. Minnesmärket ska stå på fundamenten på andra sidan vägen. [Förstoring.]

Fundamentet, två kvarnstenar och en sten från en stengrund står redan på plats. Nästa vecka invigs minnesmärket över kyrkbyggarna Rijf i Socklot, Nykarleby.

TEXT OCH FOTO: JOHAN SANDBERG

Många orter har rest minnesmärken över sina mest kända invånare. Vanligtvis är det författare, musiker, konstnärer, politiker eller idrottare. Nästa vecka avtäcker Socklot ett minnesmärke över sina kända invånare; kyrkbyggarsläkten Rijf.

De blir ett minnesmärke över skickliga yrkesmän, säger Lars Smeds.

Han är byaforskare och har gett ut två Rijf-relaterade böcker. I dagarna utkommer hans historik över Ransvik krog, Gammelgården, som var centrum i Rijfs verksamhet i Socklot. 2009 gav han ut en krönika över släkten Rijf.

Familjen Rijf har satt sina spår i 84 kända byggnadsverk i Finland och Sverige. I det ingår allt från kyrkor, klockstaplar, prästgårdar, predikstolar till fyrbåkar och broar.

- Det är svårt att säga och räkna hur många kyrkor de varit med om att bygga. De har till exempel inte byggt Pedersöre kyrka. Men de har byggt om den till en korskyrka och byggt klockstapeln. Thomas Rijf byggde också kyrkan i Munsala tillsammans med David Olander.

Familjen Rijf byggde också Falanders (Wasastiernas) hus i Gamla Vasa. Det är det enda huset som står kvar efter att Vasa brann. Idag är det museum.

Två generationer Rijf – Thomas (1726–1803) och sönerna Jacob (1753–1808) och Carl (1756–1801) – är ändå mest kända som kyrkbyggare. Jacobs son som också hette Carl samt svärsöner deltog också i verksamheten. En av svärsönerna är Johan Kantlin som senare var inspektör, det vill säga byggmästare eller arbetsledare, då domkyrkan i Helsingfors byggdes 1830–1852. Sannolikt var också Thomas far Carl Jöransson med i bygget av Jakobstads kyrka 1730.

- Familjen kom till Lepplax efter Stora ofreden 1721. Varifrån de kom vet vi inte, säger Smeds.

1776 köpte Thomas Ransvik krog, som stod på Tågs hemman i Socklot intill den gamla postvägen från 1400-talet. Gården hade tidigare bebotts av handelsmän, häradsskrivare och andra bemärkte personer. Som namnet antyder hade den också varit vägkrog.

- De köpte Ahlnäs hemman i byn först senare. Dit flyttade ättlingarna efter att Jacob och Carl Rijf dött 1808.

Tanken på ett minnesmärke väcktes på ett byamöte för några år sedan. Då utsågs också en arbetsgrupp som består av sex personer med Smeds som ordförande.

1700-talsmynten som hittats på åkern vittnar om platsens historia.

- Arbetsgruppen enades tidigt om att minnesmärket skulle bli tidsenligt. Det är byggt av bilade stockar, det ska få ett tjärat spåntak och det ska stå på stenar. Det är komponenter som Rijfarna använde. Det ska också förses med informationstavlor om familjen och om Gammelgården, säger Thomas Wikström som planerat utformningen av minnesmärket.

Det hela började som ett minnesmärke över Rijf. Men det växte till att omfatta hela gården.

- Man kan inte ta det ena ur det andra. Det är en helhet. Rijfarna, häradssockenskrivaren Anders Löf som byggde den och Kilian Malm är några kända personer som bott där. I det avseendet kan Gammelgården jämföras med prästgårdar och herrgårdar. Men Gammelgården har varit bortglömd, kanske mest på grund av att gården inte längre står kvar, säger Smeds.

Idag är platsen där Gammelgården stod en åker utan synliga spår av bebyggelse. Vad som hände huset, om det brann eller revs på 1840-talet, har Smeds inte lyckat lista ut. Stenfoten och gammalt tegel finns kvar under marken. Smeds har funnit över fyrtio 1700-talsmynt, tjugo knivar, knappar, passare samt glas- och keramikbitar och annat på åkern.

- Vi vet också att ryssarna vilade upp i Socklot veckan efter slaget i Oravais den 14 september 1808. Då tog de också några knivar av Jacob Rijf, säger Smeds.

Då befann sig Jacob och sonen Carl i Stockholm för att bygga tornet på Kungsholmens kyrka. I december, bara några månader senare dog de med några dagars mellanrum. Dödsorsaken var ”hetsfeber”, men har det spekulerats i att de blev förgiftade av konkurrenter.

Avtäckningen av minnesmärket sker lördagen den 17 augusti klockan 14 vid T-korsningen mellan gamla landsvägen, som idag heter Åminnevägen, och Rijfs väg. Efter avtäckningen ordnas seminarium med kansler Ulrika Wolf-Knuts från Åbo Akademi som huvudtalare.