Nästan varje söndag voro de tillsammans. Antingen sutto de i hennes rum eller vandrade de omkring i stadens omgivningar, som gjorde sig redo att ta emot hösten. De strövade omkring i Skogsparken, där träden täckte över de smala gångstigarna med sitt rika löv, de betraktade rudorna i dammen och lyssnade till det stilla suset i björkarna. Ibland besökte de den lilla hyddan som kallas Vindarnas tempel. Ofta gjorde de en lov mot Jutas-hållet och försummade aldrig att önska sig något, så fort de kommit innanför Kärlekstallens magiska sfär. Trädet med den yviga kronan hade sin historia. En förlupen kanonkula troddes ha förändrat trädets form — naturligtvis under det kända slag som utkämpades på platsen.