Finska och svenska språkens förhållande till hvarandra i Österbottens svenska församlingar.


— — —

Uti ingen Österbottnisk församling torde dock finska språket så nedgått, som uti Ny-Carleby socken. Öfverallt finnas finska by- och hemmansnamn, hvilka dagalägga att finnarne i socknen i fordomtid varit mycket talrika Uti ”Finland framställdt i teckningar” säges det, att NyCarleby socken i längst ihågkomna tider skall hafva varit till hälften befolkad af finnar; för icke lång tid tillbaka utgjorde deras antal i moderkyrkolandsförsamlingen ungefärligen en åttondedel af hela församlingens folkmängd. Numera har deras antal så sammansmultit, att det utgör endast omkring 20 personer, bosatte på några hemman i Ytterjeppo by. Ett egendomligt förhallande är det, att uti Öfverjeppo och Jungar byar, hvilka gränsa till Alahärmä finska församling, talas uteslutande svenska, ehuru finskan ofta nyttjas uti Ytterjeppo by, som dock är längre aftägsen från finska orter. NyCarleby stads finska befolkning är nästan heltochhållet utdöd, om man undantager en till staden nyligen inflyttad handtverkare och några gesäller.

Uti Munsala kapell måste fordom funnits finnar i större mängd, om man får döma efter de många finska by- och hemmansnamn, som uti församlingen förekomma, äfvensom af föreskriften att finsk gudstjenst borde hållas 12 gångcr om året. Numera hålles dock finsk gudstjenst endast 1 à 2 gånger om året, emedan i församlingen finnes endast en enda, för ett årtionde tillbaka inflyttad, bonde som är finne; men då hans barn alla läsa och begagna svenska, torde finska församlingen med honom utdö. En annan äldre finsk man finnes väl också af församlingens ursprungliga äldre medlemmar, men han kan med lika skäl räknas till svenska som till finska församlingen, emedan det språk han numcra talar lika litet är finska som svenska.



Hufvudstadsbladet, nr 88 den 15 april 1867.


Läs mer:
Originalet på Historiska tidningsbiblioteket.
Fler artiklar ur tidningen.
(Inf. 20172-03-08, rev. 2017-03-08 .)