H:fors d. 27 December.

Bibana till Nykarleby.

Redan när Uleåborgska jernvägen byggdes drogs linien sålunda, att bibanor till mellersta Österbottens städer och hamnar i mån af behof kunde byggas och särskildt gjordes i Nykarleby trakten ett knä åt vester med tydlig antydning, att derifrån i framtiden sådan bibana kunde dragas till kusten.

Nu är den tiden kommen och företaget bör icke uppskjutas ty periculum in mora [fara i dröjsmål]: hvad man redan vid Vasa banans och isynnerhet Uleåborgska banans byggande befarade, nemligen att de städer, som komma för mycket på sidan af jernvägen för att kunna direkte njuta af dess förmåner, skulle genom samma jernvägar lida förfång, till sin materiella utveckling, det har nu enligt de senaste årens sorgliga erfarenhet inträffat med Nykarleby, ty dess export har under de sista åren nedgått med 75 proc. och import med 50 proc. Visserligen hafva andra ogynsamma förhållanden härtill kunnat till någon del medverka, men det torde vara ett obestridligt faktum att mycken trafik, som förut passeradt Nykarleby gått denna ort förbi till lyckligare lottade affärs centra, ty i det område, derifrån Nykarleby affärsmän förut uppköpt sina exportvaror, till exempel Härmä, Kauhava och Lappo sädesrika socknar (bland de bäst odlade i hela landet) produceras en ansenlig mängd hafra, hvaraf genom jernvägsstationerna i nämnda socknar årligen gått omkring 80,000 tunnor till andra export orter, men blott en mindre del till Nykarleby, som likväl ligger närmare. Häraf framgår att Nykarleby stad såsom en affärsort kommit i en prekär ställning, hvilken ej blott förhindrar dess materiella uppblomstring utan till och med vållar ett märkbart tillbakagående, så att för närvarande dess existence synes allvarsamt hotad.

Med hänsyn till dessa omständigheter har ett allt lifligare intresse å orten uppstått för en bibanas byggande och nu sökt sig uttryck i beslutet att vid instundande landtdag genom stadens representant inlemna petition derom till landets ständer, på det att icke någon af vårt fattiga fosterlands få städer måtte gå under i brist på tidsenliga kommunikationer.

Sedan stadens fullmäktiga vid särskilda sammanträden under hösten egnat ärendet förberedande behandling samt på stadens bekostnad låtit baningeniören Saxén uppgå den tilltänkta jernvägslinien, uppgöra ritning och kostnadsförslag, har ärendet författningsenligt öfverlemnats till förstärkta stadsfullmäktiges afgörande i afseende å votering af nödig subvention från stadens sida för företaget. Af de synpunkter, hvilka vid förstärkta stadsfullmäktiges slutbehandling af frågan af särskilda talare framhållits med afseende å sjelfva banans riktning och ändpunkt samt andra dermed sammanhängande omständigheter, nemligen först banans sträckning och ändpunkt, hade redan vid ärendets tidigare skede påpekats att en jerntåg till ortens nu begagnade hamnplats den s. k. andra sjön, med hänsyn till denna plats låge 3 kilometer vester om staden skulle isynnerhet genom en kostsam brobyggnad i så betydlig mån fördyra bibanans anläggning, att företagets realisering för närvarande skulle äfventyras, hvarför nu hvarje tanke på en hamnbana af fullmäktige uppgafs, då gjorda beräkningar utvisa att redan en bibana med ändpunkt i sjelfva staden skulle medföra högst betydliga fördelar för ortens och landsdelarnas export och import, detta så mycket säkrare som varor emellan staden och hamnen kunna forslas för 1 penni pr lispund.

Likväl må ingalunda lemnas ur sigte ett framtida byggande af en hamnbana, så snart statens och stadens resurser det medgifva, ty ortens hamnförhållanden äro långt ifrån ogynsamma, då genom verkstälda mätningar har ådagalagts att 2 kilometer söder om stadens ångbåtsbrygga och 4 kilometer från staden, plats för hamn med 18 fots vatten sinnes cirka 200 meter från fasta landet vid den såkallade Haga sten, derifrån en djup ränna med lotsled förer till hafs hvarjemte l 1/4 kilometer ifrån förenämnda ångbåtsbrygga en ypperlig hamnplats invid Långön med mer än 20 fot vatten förefinnes.

Slutligen må ännu framhållas att den föreslagna banan med hänsyn till dess ovanligt goda terrängförhållanden och till följd deras billiga anläggningskostnad 40,000 mk pr kilometer står framom de flesta hittills utförda jerntågsföretag i landet, hvarför och då fullmäktige ansett stadens ekonomi kunna medgifva en subvention motsvarande minst 1/4 af anläggningskostnaden, vi icke kunna annat än hysa den fasta förtröstan att landets ständer och regering skola finna vår jernvägspetition både berättigad och möjlig att villfara.

*     *     *

— Nykarlebybanan. Förstärkta stadsfullmäktige i Nykarleby sammanträdde den 18 dennes för behandling af jernvägsfrågan. Efter en längre diskussion, hvarunder förslag väcktes om ett kontant bidrag från stadens sida af ända upp till 100,000 mk, beslöts att med minst 50,000 mk kontant bidraga till banans byggnad. Dessutom afstår staden afgiftsfritt densamma underlydande nödig mark samt ikläder sig samtliga under lit V. i kostnadsförslaget upptagna utgifter, för expropriation, stängselskyldighet, grustäckt m. m., hvilket in summa stiger till 29,650 mk 50 p:i men anses komma att kosta staden blott 15,000 mk. Subventionen skulle med 50,000 mk inbetalas då banan belägges med arbete och anskaffas genom upptagande af ett amorteringslån på fördelaktigaste villkor. — Ö. P.