Hvarifrån härledes namnet NyCarleby?

Allmännast — och förmodligen med rätta — anser man stadens namn ursprungligen hafva varit detsamma som nu „NyCarleby“ och att tillägget „Ny“ häntyder att ett äldre Carleby redan förut funnits, således GamlaCarleby. Emellertid har dock kyrkoherden i NyCarleby magister J. Forshael († 1792) uti en till „Tidningar utgifne af ett sällskap i Åbo“ 1784 insänd „Kort beskrifning öfver NyCarleby stad,“ uppgifvit att NyCarleby stad erhållit sina privilegier några timmar förrän privilegierna för GamlaCarleby utföllo, hvarföre också den sistnämnde vid allmänna riksmöten alltid måste lemna NyCarleby närmaste företrädet.“ *) Detta hade dock icke behöft inverka på städernas namn, då socknarne förut sannolikt buro samma namn och GamlaCarleby obestridligt såsom socken är äldre, då den år 1467 skiljdes, men NyCarleby först 1607 skiljdes från Pedersöre. Forsheel anför dock ett rim af okänd författare **), som före ryska infallet 1714 varit skrifvet på en tafla i sakristian i NyCarleby och prosten Alanus afskrifvit och sålunda räddat undan glömska, enligt hvilket socknens namn ursprungligen skulle varit „Nie=Carleby“ till minne af Carl IX hvilken hade meddelat tillstånd till sockens afskiljande från Pedersöre. Såsom ett prof af den tidens „rimsmideri“ anföres stycket här:


„När man skref ett tusen sexhundrade siu
Med flit märk detta Läsare du!
Uti Konung Carl den niondes tid,
Utgick mandat och befallning blid,
At Kyrkor skulle upprättas,
Och folket med flit underrättas;
Ty blef denna Kyrka ny
Först uppbygd uti Nie Carleby:
Af samma Christeliga konung stark
Fick han namn och sockne märk.
Af Carl den Nionde Nie Carleby
En förgyld krona och C uti.
Jacobus Sigfridi Borgensis med nit
Dref uppå detta arbete med flit.
Den förste Pastor loci månde han vara.
Omkostnad stor månde han ej spara:
Kyrkan, Prästgården och storklåckan skön
Upprättade han först. Gud give honom lön!
Mycket kåstade han af sitt det han åtte [ägde],
Att hans efterkommande godt njuta måtte
För sin lärdom och skickliga höga förstånd,
Upphöjdes till Landprost öfver Österbotna land;
Men nu är han af döden kullstött,
Själen fröjdar sig i Abrahams sköt.
Den andra Pastor fadren succederade
Kyrkan förlängde och mycket förmerade,
Var Johannes Jacobi Nicolaus försann,
Skickelig, talig också vällärd man.
Fadrens upprättade värk med makt,
Förbättrade och upphöll; ty gifves honom tack:
Det lilla södertornet uppbygga lät
Med egen bekostnad, som hvar man vet.
Den tredje pastor i denna rad
Följde brodren Jacobus närmaste grad.
Fadrens och brodrens arbete fina
Lät utstoffera och med målning skina.
Stadsens och socknens hjelp ej sparas,
Ty månde fort med värket faras.
Den andra storklåckan gjöts tå,
Efterkommande till åminnelse också,
Guds hus pryda och stoffera,
Gudi och sig sijelfvom till ära.
Den tredje klåckan, om Gud vill,
Skal ock innan kårt komma härtill“.


Frågan blir nu om NyCarleby socken verkligt ursprungligen hetat „NieCarleby“ eller om rimmets författare varit af dem som trifdes helst i „mäktiga konungars skugga“ och derföre försökte en kabbalistisk tolkning af namnet. Man var i forntiden icke nogräknad i detta afseende och den sednare åsigten är därföre icke så osannolik. — Äfven i vår tid ha ju städer visat prof på, det begäret att komma i „mäktiga konungars skugga,“ ännu icke utdött.


**) Månne vederbörande vid 1863—1864 ihågkommit eller haft reda på denna „rangordning“?

**) Författaren till rimmet är sannolikt R. Ringius, först rektor och sedermera 1654—1680 Pastor i NyCarleby. Han efterträdde den i stycket omnämnde „Jacobus“ (= Jacobus Jacobi Carlman † 1653).



A. S—g (= Anders Svedberg.)
Hufvudstadsbladet, den 1 februari 1866 nr 26 sid 3-


Läs mer:
En ofta citerad text.
Originalet på Digi.
Fler artiklar ur tidningen.
(Inf. 2016-12-14, rev. 2016-12-14 .)