Kraftverket i Nykarleby har kört igång sin splitternya generator.
Bygget kostar 26 miljoner mark.


KRAFTVERKSBYGGET i Nykarleby är snart slutfört. På torsdagen provkördes den nya generatorn för första gången, i går kl. 10.15 kopplades generatorn till nätet. Detta gav anledning till en inspektion i kraftverksbyggnaden där stadsingenjör Anders Nordström visade omkring sina gäster. Hela kraftverksbygget beräknas kosta ca 26 miljoner mark innan allt är klart, i bästa fall om två månader. Medlen har under flera års tid budgeterats av staden.


Vid gårdagens högtidlighet sågs i kraftverksbyggnaden främst representanter för Nykarleby stad och för leverantörerna. Fackmännen granskade detaljerna medan lekmännen smått förbryllat tittade på de många mätarna på väggen och på den nya stora generatorn som med ett ilsket surrande ljud runt driven av vattenturbinen i bottenvåningen. Ställverket är ännu inte helt klart, inte heller alla rent byggnadstekniska detaljer. Men enligt planerna skall allt vara klappat och klart om två månader.

Kraftverket byggdes 1926 och redan då reserverades plats för två aggregat av vilka dock bara det ena byggdes. Detta har tjänat sedan dess och är ganska utslitet varför en reparation är nödvändig.


Tyska fackmän.

Under alla år sedan 1926 har det varit tal om att bygga en generator till, men först 1954 hade frågan avancerat så långt att slutligt beslut fattades. Och byggnadsarbetena kom snart igång. Ekono har gjort upp planerna, firman Voiht i Heidenheim i Tyskland har gjort turbinen och Hans Ocker har i flera månaders tid jobbat med installeringen. AEG svarar för generatorn och Berlinfirman har också haft en man på platsen. Georg Beiese heter han. Strömberg svarar för ställverket medan Consulting gjort betongkonstruktionerna.

Den nya generatorn har större effekt än den gamla. Den alstrar 430 kilovoltampere och då båda turbinerna är i gång vid full belastning behövs 20 kubikmeter vatten per sekund för att driva runt maskineriet. Men vattenståndet i Nykarleby älv varierar rätt kraftigt och inga regleringsmöjligheter finns. Kraften varierar mellan 3 och 330 kubikmeter per sekund och detta gör att generatorerna inte alltid kan gå samtidigt i synnerhet om belastningen är stor. Men kraftverket är kopplat till stamnätet och ständigt blir det en växelverkan. Ibland tas ström från stamnätet, ibland ges ström från kraftverket.


Tidig start.

På torsdagsmorgonen [23/5 1957] kl. 5.45 kördes den nya generatorn för första gången igång. Den prövades och justerades under torsdagen och på fredagen kl. 10.15 kopplades den till nätet. Men änsålänge är det bara fråga om provkörningar.

Gårdagens gäster bjöds på kaffe i kraftverksbyggnaden. Inga större ceremonier förekom. De sparas till sensommaren eller hösten då alla arbeten är undanstökade.


Jakobstads Tidning den lördagen den 25 maj 1957.
Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll



*     *     *



Kraftverket i Nykarleby är utvidgat.

Flaggan hade i går gått i topp vid kraftverket i Nykarleby. Anledningen härtill var att de arbeten, som under den senaste tiden har pågått vid kraftverket, nu har slutförts. Bland annat har man installerat en ny turbin och en ny generator vid kraftverket, och de nya anläggningarna invigdes i går. Därmed har kraftverket utvidgats och förstorats så att det nu är ungefär dubbelt större än förut.


Österbottningen den 25 maj 1957.
Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll



*     *     *

NYKARLEBY

Ny generator i gång

Kraftverket ger dubbel effekkt.

I fredags förverkligades den dröm, som Nykarleby Kraftverk drömt mycket länge. Egentligen har väl den drömmen existerat ända från kraftverkets tillblivelse. Den andra generatorn i kraftverket kunde nämligen i fredags kopplas till nätet.

Redan när kraftverket byggdes år 1925 planerades det för två generatoraggreget. Det ena hålet i maskinhallens golv har dock gapat tomt under alla dessa år. En plan att fylla det kort före andra världskrigets utbrott strandade på dåvarande stadsfullmäktiges negativa inställning.

Under åren före sitt fall för åldersstrecket beredde dåvarande tekniske ledaren ing. J. W. Mouritzen energiskt frågan om kraftverkets utbyggnad. När nuvarande tekn. ledaren ing. A. Nordström tillträdde, fortsatte han arbetet med samma energi, biträdd av en intresserad teknisk nämnd, där verksam ledamot var ing. Mouritzen intill sitt frånfälle. Under dessa senare års förarbeten har såväl stadsstyrelsen som stadsfullmäktige visat större förståelse för teknikens växande krav. Förberedelserna ledde till beställningar på både turbin och generator, varjämte beställningar för utbyggnad och modernisering av ställverket gjordes. Pengar hade reserverats under de föregående åren och löften om lån fanns, varför man kunde gå till arbetet med en viss tillförsikt.

Efter förhandlingar på olika håll visade det sig, att de förmånligaste anbuden på såväl turbin som generator stod att få i Väst-Tyskland. Där beställdes även turbinen av den gamla och välkända firman Voith i Ruhrområdet, medan generatorn beställdes av den ej mindre välkända firman AEG i Berlin. Licenser erhölls och så blev det att vänta på leveranserna. I höstas hade planerna avancerat så långt att de förberedande betongarbetena kunde påbörjas. Planeringen och ledningen av dessa arbeten anförtroddes åt en av våra främsta fackmän på detta område, firman Consulting i Helsingfors.

Betongarbetet gick planenligt men de utländska beställningarna kom ej precis efter tidtabellen. Förseningen var för turbinens del ringa, men tillverkaren av generatorn drabbades av motgångar i form av materialfel. Turbinen inmonterades av säkre övermontören Hans Ocker från Heidenheim och efter ett kort uppehåll anlände även generatorn. Med den kom Berlin-montören Georg Biese, som sakkunnigt plockade ihop den och tillsammans med kollegan Ocker fogade ihop de båda delarna, turbinen och generatorn, till ett helt. Intresserade och läraktiga medhjälpare från vår egen stad gjorde sitt till, så att allt stod färdigt för avprovning tidigt på torsdagsmorgonen. Under den sista tiden höll man nämligen inte så noga reda på om det var söndag eller vardag, matt eller dag, bara arbetet gick framåt.

Kl 5,45 på tisdagsmorgonen släpptes vattnet på turbkiskovlarna och generatorn rullade i gång. Provningar och tekniska mätningar upptog hela torsdagen, men på fredagen var man klar att koppla generatorn till nätet. Det skedde i närvaro av stadsstyrelsen och tekniska nämnden kl 10,46. Det var förvisso med tillfredsställelse, som ing. Nordström kastade över kopplingsspaken i ”Till”-läget. Sedan dess har generatorn lugnt och med ett tillförlitligt spinnande målat in sin kraft i nätet.

Byggnadsskedet är sålunda slutfört så långt, men ännu återstår vissa arbeten i ställverket, uppsnyggning av kraftverkets inre och andra slutarbeten. Man beräknar att de skall vara slutförda inom ett par månader.

Den nya turbinen är på 500 hk, således något kraftigare än den gamla. Den är även något mera sparsam med vattnet, vid mindre vattentillgång. Dess regulatoranordningar är av modernaste slag och avsevärt kraftigare. Även generatorns reglering är av modernaste slag och i högsta grad automatiserad. Vid gynnsamt vattenstånd bör kraftverket nu kunna komma upp till en effekt på c:a 870 kW.

När vattenståndet ej mera ger tillräcklig kraft för båda turbinerna, kommer det äldre aggregatet att underkastas en grundlig översyn. Det har som känt gjort god tjänst sedan år 1926.


Österbottniska Posten nr 22/1957.
Lars Pensar tillhandahöll.
(Inf. 2021-03-06.)

 


*     *     *


Bilder från bygget


Dammen till vänster om regleringsluckorna är ej ännu höjd. Flaggstången kan jag inte påminna mig att jag sett tidigare. Däremot tycker jag mig minnas byglar som kunde ha använts som flaggstångsfäste på tillbyggnadens takuppbyggnad. Förstoring.

 


1. Raoul Olson, Karl-Åke Åström, Anders Nordström och Hans Ocker. Förstoring.

 


2. ?, Karl-Åke Åström som böjer sg ner, Paul-Markkula och Edvin Marklund. Förstoring.

 


3. Kalle Rönn och Edvin Marklund. Förstoring.

 


4. Hans Ocker och ? i svetsningsarbete. Vad användes balansvågen till? Förstoring.

 


5. Paul Markkula, Hans Ocker, Karl-Åke Åström och Edvin Marklund. Förstoring.

 


6. Hans Ocker, Karl-Åke Åström och Paul Markkula. Förstoring.


Elisabet Sund digitaliserade och tillhandahöll foton tagna av Holger Haglund.
(Inf. 2015-01-08.)



*     *     *


Karl-Åke Åström identifierade Hans Ocker och sig själv och kommenterade:

Jag var med i bygget som arbetstolk då de tyska montörerna bara talade tyska. Det var ett spännande och trevligt arbete. Hans Ocker hade varit maskinchef på en tysk u-båt under kriget och berättade livfullt om sjunkbombsattacker m.m.
     Då generatorn skulle köras i gång för första gången, fick ingen obehörig vara där och då hände det som inte fick hända; en tätning för hydrauliken brast och olja sprutade rakt upp i taket. Allt ordnade upp sej småningom.

(Inf. 2015-01-12.)



Läs mer:
Kraftverket i kapitlet Fakta.
Marklund hissar igen sjömansstjärnan i Nykarleby av Inger Luoma.
Fler artiklar ur JT.
Fler artiklar ur ÖP.
(Inf. 2015-01-08, rev. 2021-03-06 .)