SAND, soldränkta klippor och ett djupblått hav som tungt rullar sig över blanknötta grynnor och vita skumbårdar medan horisonten skimrar i ett violett värmedallrande dis. Skriande måsar och tjärsvarta arbetsnötta båtar som går ut från fiskeläget mot trålflaggorna som står och vajar i dyningen ute, mot Hällgrunds fyr. Det är Socklot villaparadiset för dem som vill tillbringa sommaren ute vid det fascinerande havet, dem som föredrar det storslagna framom stilla vassfyllda villavikar med fiskslag som breder ut sina ringar över spegelblanka vatten.

För sju år sedan bytte tandläkare Kurt Carpelan ut Alholmsfjärden och Varvsstranden mot villa Björklid i Socklot och det är något som han aldrig har ångrat. Björklid hade byggts av en gammal folkskollärarinna från Socklot som givit den det romantiska namnet. Dr Carpelan tyckte dock att Orrvik passade bättre för på sandstranden nedanför den stadiga vinterbonade bastun har orrarna en av sina käraste lekplatser och det är ett av dr Carpelans käraste nöjen att om vårarna fara ut och se på deras spel.

— Men jag brukar nog fara ut om vintrarna också berättar han. Det är härligt att fara dit under soliga marsdagar när snön glittrar som miljoner kristaller. Och bastun är så varm att man bra kan bo där vintern igenom om man bara har tid.

God hamn

— Orrvik är ett härligt ställe tycker dr Carpelan. Där finns hav och sand och allt vad man kan, önska och alldeles vid villan ligger en liten udde med sandstränder. På den kan man hitta en läplats varifrån det än blåser och solen slipper till överallt. Innanför udden är också en utmärkt hamn och det är en fin sak, för den nackdelen måste man nog erkänna att Socklot har att det är ont om skyddade hamnplatser, i synnerhet när nordan och nordvästen ligger på. Och något besvär av landhöjningen har det inte varit här ännu under de sju åren vi har bott här, men längre in i viken har en hel del havsbotten stigit upp på kort tid.

— Socklot är också en härlig fiskeplats. Här ute kan man ännu få litet fisk trots att det börjar bli ganska ont om den varan inomskärs. Tidigare höll jag alltid familjen med färsk fisk under hela sommaren, men numera har det inte blivit så mycket tid. Men jag far i alla fall ut till villan varje dag. Så litet tid kan det aldrig bli att man skulle överge den om somrarna och med bil kör man in till staden på en halvtimme längs vägen via Socklot by och sedan Nykarlebyvägen. Den är visserligen längre, men går fortare att köra än den lilla villavägen via Pörkenäs och Fäboda.

Alldeles i närheten av dr Carpelan har också byggmästare Frans Löf sin nya villa och litet längre bort står nykarlebyfödde kompositören Erik Bergmans sommarresidens. Han har dock under de senaste åren inte varit så mycket i Socklot. Största delen av sommaren går åt till utlandsresor, men i augusti, brukar han infinna sig.

Direktör William Wiks villa i Socklot är ett kärt tillhåll för småfåglar och på ena gaveln bor svalorna i trevåningshus. Men också korna trivs bra omkring villan, och till största delen för deras skull har det prydliga staketet runt villan kommit till.

Massor av fåglar

Om orrarna håller till på dr Carpelans villa finn det i stället så mycket mer småfåglar på dir. William Wiks villa. På den ena gaveln bor svalorna i tre våningar ovanför varann och på den andra gaveln har de tvåvåningshus. Och i den gamla lekstugan som numera används som förvaringsutrymme har rödstjärtarna byggt bo på metspöna som var upphängda för vintern. Där har de fått hållas i lugn och ro för det här är en villa där man tycker om fåglar. Yngsta sonen Johan har också fått tag i en måsunge som kommit bort från sin kull och har fullt göra med att fiska småfisk åt den. Aptiten är glupande och det lilla ruggiga
knytet skriker hela tiden på mera.

1940 byggde dir. Wik villan men området hade redan tidigare varit familjeegendom och fru Wiks föräldrar hade en villa där redan 1921 som ännu står kvar. De bytte också till sig fiskevattnen utanför villaviken när gamla folkskolan i Socklot en gång i tiden skulle byggas på deras mark inne i byn.

Omväxlande område

Nu har man ett stort och härligt villaområde med växlande natur till sitt förfogande. Där finns stranden med sin sand, stora klippblock, sedan kommer villorna som ligger mjukt inlindade i grönskan och högre mot vägen finns både en löt, små ängsplättar, litet skog med stora mossiga flyttblock och gläntor där enrisbuskarna växer höga och täta. Det är med andra ord ett villaområde som kan tillfredsställa de flesta smakriktningar.

— Men så brukar vi också ha huset fullt under hela sommaren, skrattar fru Helmi Wik. Men inte gör det något. Det är bara roligt att se släkt och vänner kring sig här ute.

Det enda bekymret med det stora området är att det håller på att bli alltför stort och långt från sjösidan. Landhöjningen är stor inne i viken och den får hjälp av sanden som nordstormarna kör in. Och stranden är rätt så långgrund, visserligen är det nästan en meters vatten ännu och det finns gropar som är mycket djupare, men fort stiger botten upp. Till all lycka är det ju dock ingen större katastrof när så händer. Man får litet längre väg till vattnet, sedan kommer åtskilliga sjömil öppet hav som inte torkar i första taget.