Skropel-Jobb
och Präti-Maj (eller Pretty Maj)
I början av år
nittonhundra levde i trakten en beryktad vandringsman vid namn Skråpel-Jobb.
En stor och stark karl som drog kring i, bygden med en liten handelskärra
och sålde sina varor i stugorna. Alltid fanns där en brännvinskagge
överst på lasset till värme och tröst när tillvaron
kändes kall och kärv. Affärerna gick bra, men kaggen blev hans
fall. Sent en kväll kom Jobb fram till en bondgård där han begärde
och fick natthärbärge. Kölden hade varit bitande hela dagen så
Jobb hade sett sig tvungen att ofta, ofta värma sig med en klunk ur kaggen.
Så när han full och frusen kröp upp på spishällen för
att sova märkte han inte att glöden från elden brände hans
händer. När morgonen grydde var fingrarna stekta och amputation det
enda som fanns att göra. Nu var tillvaron om möjligt ännu
mörkare än förut. Trots sin belägenhet fortsatte han med den
enda sortens liv han kände till. Han träffade en gelike i Präti-Maj,
en ung kvinna som drev handel, vävde strumpeband, gällde bässar
[kastrerade baggar] m.m. De två slog ihop sina påsar; Maj fick lägga
sina varor på Jobbs kärra mot att hon hjälpte honom med det dagliga
oundvikliga. Så blev det. Paret drog land och bygd kring med sin kärra
och alltid tronade kaggen överst. På grund av brännvinsbegäret
gick affärerna allt sämre. Till sist fanns ingen annan utväg för
Jobb och Maj än att söka sig till Topelius Åldringshem (Fatigåln).
Där blev den stora frågan huruvida paret var äkta makar eller
ej, för ogifta kunde de inte upptas i läslaget. Efter diverse parlamenterande
vigdes de tu till kyrkligt äktenskap och allt kunde ha blivit frid och fröjd,
om inte Jobbs kärlek till kaggen varit så stark. Ofta såg man
dem vandra mellan Fatigåln och Herlers liköraffär. Och på
lördagar måste Maj gå före och locka Jobb med en sup för
att alls förmå honom att styra stegen Hemåt igen mot Kuddnäs.
Efter några år dog Jobb. Maj levde kvar på Fatigåln
och sägnen berättar att hon under sina sista år var mycket hjälpsam
mot de gamla gubbarna på Topeliushemmet. Juthbacka Teater
r.f. (2001) Nykarleby En vandring i tiden. Läs mer: Skropel-Jobb
och Pretty Maj av J. R. Backlund, vilket detta är en sammanfattning av. |