7. Ett hem i ständigt varande


Lisa Gröndahl har berättat, att den första ankomsten till Juthbacka ackompanjerades av hammarslag. Reparationerna var redan i full gång. Det var så mycket som genast i början behövde tillsyn, för att hemmet skulle försättas i användbart och tilltalande skick.

Hammarslagen har under de gångna tio åren blivit många, nära nog ett ständigt ackompanjemang. Direktionens och förvaltningsrådets protokoll berättar om fortlöpande diskussioner om nödvändiga förbättringar. Oftast fattas besluten i den fasta förvissningen, att ”bara nu denna detalj är ordnad, skall det väl gå lättare någon tid.” Men nya bekymmer infinner sig. Vattnet i brunnen tar plötsligt slut — vattenfrågan har hört till de återkommande problemen under årens lopp — eller så har ett tak fått en läcka.

Reparationerna har antytts tidigare i olika sammanhang. En översikt över de vidtagna åtgärderna i tidssammanhang kan dock vara motiverad.

1951. ”Under vårvintern genomfördes omfattande reparationsarbeten främst i de båda flygelbyggnaderna. Kostnaderna härför steg till 728.975 mark. Genom dessa åtgärder erhöll semesterhemmet inalles 30 bäddplaster, varav 10 i vandrarhemmet.”

1952. ”Omfattande reparationsarbeten har varit nödvändiga på Juthbacka under senaste år. Bl. a. var hemmet tvunget att h. o. h. lägga om elledningen i karaktärsbyggnaden. Kraftledning inleddes samtidigt som en liten elspis inmonterades. Taket på karaktärsbyggnaden måste grundligt repareras, då det befunnits att taket vid regn och snösmältning läckte. — Magasinsbyggnaden fick senaste vår genomgå vissa renoveringar. Så erhöll den t. ex. 8 fönster.” Kostnad: 432.408 mark.

1953. ”Vid vårstämman tillsattes en kommitté, vars uppgift är att i samråd med verkställande direktören planlägga nödiga arbeten i gården, s. s. brunnsgrävning, reparationer m. m.” Årets utgifter: 106.183 mark



Vandrarhemmets tillkomst har betytt mycket för utvecklingen på Juthbacka.


1954
. Inga reparationer av större omfattning utfördes. Inventarieanskaffningen krävde dock 173.841 mark.

1955. ”Stora investeringar har gjorts genom att i hela karaktärsbyggnaden installerats värmeledning, samtliga gästrum har försetts med tvättlavoarer och garderober, badrum har inrättats och en del bekvämligheter utökats. Källarvåning innehållande pannrum, bränsle- och matkällare samt grovkök har byggts och vatten inletts från älven. Dessutom har fyra nya rum inretts i sportstugan och i vandrarhemmet har installerats värmekaminer. — Nödiga renoveringar har utförts i köket, som blivit förstorat och moderniserat. I en del rum har dessutom absolut nödvändiga reparationer av golv och väggar utförts.” Kostnaderna uppgick till 4.568.530 mark.

1956. Värme och vatten installerades i personalbyggnaden. I magasinsbyggnaden inreddes ett varmt bilgarage, och karaktärsbyggnadens västra gavel försågs med balkong och brandstege. Kostnad: 760.392 mark.

1957. Vägbelysningen till Juthbacka och vissa anskaffningar krävde 115.730 mark.

1958. Karaktärsbyggnaden behövde en ny yttre trappa, en tvättstuga inreddes med modern utrustning. Kostnad: 279.348 mark.

1959. Ett av de få reparationsfria åren.

1960. ”Arbetet omfattade en grundlig inre renovering samt yttermålning. Nya fönster med tredubbla glas och nya dörrar i övre våningen insattes. Alla ytterväggarna bekläddes på insidan med byggnadsskivor. De viktigaste rummen erhöll stilenlig takbeklädnad. Golven omsågs. Trappan i hallen byggdes om helt och hållet, och en ny spis insattes i övre hallen. Alla elektriska ledningar och all elektrisk armatur förnyades. Trappan till övre hallen och en stor del av golven erhöll ny golvbeklädnad. Även garderoberna och toalettanordningarna omsågs och övre mellantaket erhöll grundlig påfyllning med lämpligt isoleringsmaterial för att utestänga kölden. Alla rum, hallar, m. m. målades eller tapetserades.” För den arkitektoniska planläggningen svarade arkitekt Erik Kråkström och Kirsti Nordin. Semesterhemmets ledning ansåg nämligen att det vid renoveringen gällde att i görligaste mån söka bibehålla den gamla arkitektoniskt, vackra byggnadsstilen. Kostnaderna uppgick till 2.508.211 mark.

En sammanräkning utvisar, att 9,2 milj. investerats i byggnaderna under den gångna tioårsperioden. Inventarieanskaffningens sammanlagda belopp utgör 1,3 milj. mark. Inalles har sålunda ca 10,5 milj. investerats. Det årliga medeltalet blir 920.000 mk för byggnadernas del och 130.000 mk för inventarier.

Finansieringen av de årliga reparationsarbetena har ofta ställt direktionen och föreståndarinnan inför svårbemästrade situationer. I främsta rummet har de understödsmedel som influtit, omkring 10 milj. mk, utnyttjats för ändamålet.

Hammarslagens tid är knappast ännu förbi på Juthbacka. Mycket återstår ännu att förbättra, ett hem är ständigt i vardande, men Juthbacka är dock i dag ett helt annat än det var för tio år sedan.



Ragnar Mannil (1961) Juthbacka Jubileumsskrift.


Nästa kapitel: 8. Siffrorna talar.
(Inf. 2004-02-03.)