Berghult

Berghult 1. Bärhult, skeppsb. (jfr Balkvägare; fig. l, c). På träfartyg består berghultet af några bordläggningsgångar, tjockare än den öfriga bordläggningen, hvilka anbringas öfver och i närheten af lastvattenlinien. Oftast hafva de intill berghultet liggande bordläggningsgångarna betydligt mindre tjocklek än detta, till följd hvaraf berghultets såväl under- som öfverkant märkbart framträda på fartygssidan; men ofta är det också brukligt, att de under berghultet belägne bordläggningsgångarna få en sådan tjocklek, att någon afsats ej blir synlig, som kan angifva hvar berghultets underkant finnes; och någon gång inträffar äfven ett sådant förhållande med bordläggningsgångarna öfver berghultet. — Fläckplanka (se Balkvägare, fig. l, g) kallas plankgången närmast öfver berghultet, om den är tunnare än detta, men tjockare än den ofvanför liggande bordläggningen. Fläckplankan är på yttersidan af-fläckad i öfverkant, så att hon här får samma tjocklek som den närmast öfver henne liggande bordläggningsgången. — På jernfartyg förstås med berghult det bordläggningsstråk, som ligger midtför öfversta däck eller sjelfva hufvud-däcket och som är betydligt tjockare än den öfriga bordläggningen. (Se Balkvägare, fig. 2, c.) K. N.


Nordisk familjebok (1878).
(Inf. 2006-12-30.)