Nykarleby stads vapen

Gyllene tunna på blått fält

 

Stadsfullmäktige har beslutat ansöka om fastställelse på ett av konstnären G. Clément uppgjort förslag till vapen för Nykarleby stad. Vi rätta härmed notisen såtillvida, som det gäller det av bankdir. Einar Hedström hösten 1939 till stadsfullmäktige inlämnade förslag till vapenfärger. Förslaget blev då bordlagt, men har nu granskats och godkänts av hr G. Clément som expert på området.

Som av nedanstående framgår är det inte fråga om något nytt vapen, utan om att genom en enkel förändring i vapnets färger bringa dessa i överensstämmelse med heraldikens fordringar.

Nykarleby stad fick av sin grundläggare, Gustav II Adolf till ”stadsmärke” en upprättstående tjärtunna med trenne eldslågor, en från övre botten och en från vardera sidan. Stadens alla sigill ha också troget följt denna beskrivning intill den dag som är. Städerna begynte sedermera använda sina stadsmärken även som vapen, men några av överheten bestämda färger för dessa funnos icke; med undantag för några nyare vapen grunda sig våra stadsvapens färger endast på tradition.

Såsom Nykarleby stads vapen avbildats i färg, naturfärgad (brungul) tunna på blå sköld, har det emellertid brutit mot den av heraldikens grundregler som säger, att färg icke får läggas på färg. (i detta fall brungult på blått) Antingen bör tunnan eller skölden återges i metall (guld eller silver). När en av våra tidigare heraldiker, dr Granfelt på 1890 talet uppgjorde förslag till våra stadsvapens bringande i heraldiskt skick, placerade han tunnan i Nykarleby stads vapen på fält i guld. Detta förslag har även blivit avbildat i vissa tryckalster och har på denna grund i något enstaka fall kopierats. Förslaget bibehöll dock den naturfärgade tunnan. Naturfärger (hit räknas icke de heraldiska färgerna blått, rött, grönt och svart) strida emellertid mot god heraldisk ton och böra icke förekomma i ett vapen, grundat på heraldiskt riktiga principer.

Nykarleby vapen har nu bringats i överensstämmelse med dessa principer, på samma gång man kunnat behålla den traditionella blå sköldfärgen, genom att tunnan ändrats från naturfärgad till guld. Vapnet krönes av en riddarkrona (bladkrona) och icke av den friherrliga pärlkronan, som man ofta sett avbildad. Eldslågorna äro guld med inslag av rött.

På stadsstyrelsen finnes en av konstnären G. Clément utförd teckning av vapnet ävensom en annan av arkitekt A.W. Rancken gjord enklare ritning enligt samma principer, dock utan krona. Om det för en mera oövad tecknare gäller att utföra vapnet t.ex. som festdekoration, kunna även enklare sköldformer användas som den vanliga spetsformiga. Huvudsaken är att färgerna äro de riktiga.



Detta är tydligen ett pressmeddelande givet av stadsstyrelsen i mars 1942, skrev Lars Pensar som renskrev och tillhandahöll.


Läs mer:
Bild av det stadfästa vapnet.
Vapen i Uppslagsverket Finland.
Stadsgränsvapen.
Exempel på vapnet finns över allt på webbplatsen.
(Inf. 2004-02-12.)